För kännedom kan jag meddela att Lennart på a-kassan äntligen vaknat till liv, avslutat Harpan, släpat sig från wienerbröden i fikarummet och slantat in lite ersättning på mitt konto. Det tog bara åtta veckor och en dag från anmälningsdagen, så man kan inte låta bli att imponeras av denna mäktiga byråkrati och de arbetstillfällen de genererar. Fast arbete och arbete. Jag har en kraftig känsla av att det administrativa pysslet tog max en dag och att Lennart sedan har slappat i åtta veckor.
När man blir arbetslös påpekas det i mästrande toner är det oerhört viktigt att man anmäler sig som arbetssökande på arbetsförmedlingen första arbetslösa dagen. Inte ens ond bråd död verkar vara giltigt förfall för att kringgå denna regel. Det måste vara lättare för Judas Iskariot att slinka in genom himmelens portar i ett obevakat ögonblick jämfört med att försöka ta sig in i arbetslöshetssystemet dag två.
Man kan ju inte låta bli att undra varför inte Lennart på a-kassan har några krav på sig att leverera. Jag kan gärna hänga på låset till arbetsförmedlingen, men då tycker jag faktiskt att Lennart får ta och raska på lite på sitt håll. Åtta veckor för att handlägga ett enkelt jävla ärende där alla krav för ersättning är uppfyllda och dokumenterade är uselt.
Och hör sen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar