Idag har jag varit och ställt mig till arbetsmarknadens förfogande. Eller åtminstone skapat lite arbete för arbetsförmedlingens tjänstemän, för det känns som att det är mer går ut på det ibland.
För några år sedan satt alla arbetsförmedlare i ett öppet kontorslandskap. Då fick man sitta på en liten stol bredvid deras skrivbord och tala ut om sin situation och samtidigt tvingas lyssna på naiva 20-åringar som sade sig vilja jobba med "nåt med data" och dystra långtidsarbetslösa från nedlagda industrier som skulle få omskolningsbidrag som pratade med grann-arbetsförmedlarna. Det var rätt störigt och jag antar att det är ännu störigare för arbetsförmedlarna, som dessutom ständigt tvingades vandra fram och åter för att hämta papper från den enda och mycket avlägset belägna skrivaren. Men det var kanske att betrakta som en enkel form av motion.
Nu har man övergett kontorslandskapen och alla sitter i varsitt rum i nya lokaler. Jag vet inte om det är likadant i alla städer, men här beter sig arbetsförmedlingen ungefär som den flygande holländaren och tvingas flytta runt i olika lokaler intill domens dag. Det är nästan lite spännande att ge sig ut på den årliga jakten på arbetsförmedlingen, man vet aldrig var man kommer att hamna. I år återfanns de dock på samma ställe som förra året, men spänningen tar inte slut för det. Arbetsförmedlingen är nämligen väldigt pigga på att förändra sina rutiner och det är alltid lika roligt att hitta årets nyhet vid inskrivningen.
För längesen, innan min tid ska väl tilläggas, blev man helt enkelt tilldelad en handläggare på arbetsförmedlingen. En person som hade hand om ens ärende och som man träffade på i förväg uppgjorda tider. Det verkade väl bra, men var tydligen inte det eftersom systemet hade skrotats när det var aktuellt för mig att använda mig av arbetsförmedlingens tjänster första gången. Istället fick man ta en nummerlapp och så kom arbetsförmedlarna och ropade upp ett nummer och så fick man ropa "Bingo" och så blev den arbetsförmedlaren ens handläggare som man fick dra sitt livs historia för. Okej, det var väl ingen ropade "Bingo" då, men i övrigt gick det till så, och nästa gång man kom dit upprepades proceduren och så fick man en helt annan handläggare och så fick man dra sitt livs historia en gång till.
Året därpå fick man först ställa sig i en särskild kö i väntrummet, där det satt en särskild arbetsförmedlare bakom en pulpet. Till denna person fick man sedan säga sitt ärende, och sedan fick man en nummerlapp och fick sitta och vänta på att slumpen skulle generera en handläggare och så upprepades proceduren ovan en gång till.
Nu kommer man in och får stå i kö vid en disk, ungefär som på systembolaget i fornstora dagar. Sedan får man säga sitt ärende och visa legitimation, så att de på arbetsförmedlingen ska vara säkra på att man verkligen är den man utger sig för att vara och inte någon låtsasarbetslös, eller det är vad jag tror i alla fall. Sedan får man en nummerlapp och så upprepas Bingo-sceneriot.
Årets heta nyhet var dock att den person som ropade upp en inte blev ens handläggare, utan den personen såg bara till att man hamnade i systemet. Vem man sedan fick till handläggare bestämdes av vilken dag man var född på, och denna handläggare skulle sedan inom 14 dagar kalla en till möte för att upprätta en "handlingsplan". Det kan ju bli lite fel i och med att julen infaller då och många är lediga, men annars har vi varit väldigt bra på att hålla det där med 14 dagar hela hösten, försäkrade han som skrev in mig med en iver som om jag riktigt insisterat på att bli kallad till möte den 27 december.
Sedan fick jag se ett 13 minuter långt bildspel om arbetsförmedlingens tjänster och mina skyldigheter som arbetssökande, och sedan fick jag en mängd broschyrer i en pinsam mapp som det står "Min handlingsplan" på som jag sedan fick gå och skylta öppet med på stan.
Sedan köpte jag 100 gram rättvisemärkt mjölkchoklad och gick till biblioteket och läste serier. Stefan har nämligen hetsat mig att avge ett löfte om att läsa den fruktade boken "Dammexplosioner" nu i vinter, men jag kände att jag måste börja med något mer lättsmält.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar