Det går fan i mig aldrig som planerat. Igår var min tanke att jag skulle sticka från jobbet lite tidigare för att hinna hem och gå ut med hundarna och städa utan att behöva stressa innan jag skulle till stallet. Men på förmiddagen sms:ade min man att han skulle på en anställningsintervju i närheten av där jag jobbar och kunde han åka med mig hem? Hans intervju började en kvart efter att jag slutar i vanliga fall så så gick det med det försöket att gå tidigare. Sen blev det ändå ingen intervju, för det var en person från ett bemanningsföretag som hade bokat in honom men sen hade hen missat att berätta det för företaget som skulle anställa, så den personen min man skulle träffa visade sig efter tusen förvirrade telefonsamtal hit och dit vara på kundbesök i Blekinge. Ibland undrar man ju om det finns någon enda människa som gör vad de ska på jobbet? Inte för att jag tycker att jag är på topp i exakt åtta timmar alla dagar i veckan, men i jämförelse med bemanningsföretag och HR-avdelningar är jag fan i mig världsmästare. Aja, det var ju bara att fiska upp honom och bege sig hemåt, fast via en lokal godisaffär där de erbjöd dealen att för varje mängd jag köpte så skänkte de lika mycket. Till ridklubben då, obs. Det var snällt av dom, och bra mycket generösare än den jättestora firman som jag mailade och ödmjukt frågade om de möjligtvis kunde tänka sig att sälja något med kort datum lite billigare för att gynna en förening med dålig ekonomi, blablabla, men fick ett rätt snorkigt svar att de redan höll låga priser i butiken och dit var jag välkommen att handla. Aja, man kan inte lyckats med allt.
Mitt tidsschema hade ju spruckit så det blev ingen promenad, utan det var bara hem, städa huset i ilfart, äta kvällsmat och sen iväg till stallet igen. Min man hängde med för att kolla en sista gång på ljudanläggningen men det verkar som att mixerbordet är dödsdömt, det blir förutom mikrofoningången helt enkelt inte bra ljud när man kopplar genom det. Tur i alla fall att mikrofonen fungerar så att man kan ge startsignal och ropa ut resultat. Sen är det ju trevligt med musik, men då finns ju Plan B med billiga Clas Ohlssonhögtalare med förbluffande räckvidd. Det ska nog lösa sig.
Medan min man pysslade med det så red jag och mådde inte superbra efteråt p g a att min kvällsmat låg som en betongklump i magen och betedde sig som att den tänkte fortsätta med det. Är det något som är min akilleshäl så är det magen, det räcker med lite odefinerbart magknip så blir jag så ynklig, så ynklig. Ynkligheten transporterades hem och blev något mer uppiggad av att titta på en av deltävlingarna i världscupfinalen i hoppning där Henrik vann och Peder kom tvåa, precis som dagen innan med andra ord. Gick sedan och lade mig med Laban, efter någon timme kom min man med de andra hundarna och då vaknade jag av att Tage tyckte att Laban låg på fel ställe. STÖN. Lyckades i alla fall somna om och nu är det fredag och en späckad helg väntar. Banbygge idag, funktionärsuppdrag plus Ina & Petrina-show imorgon, viltspårtävling på söndag. Luther hade väl hoppat jämfota av glädje?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar