Körde som en biltjuv hem mot tv-sändningarna från hopp-VM i Herning och prisade Gud för radiosportens i sanning mustiga referat av Henrik von Eckermanns felfria ritt som jag inte hann se (men som jag såklart har sett i repris minst tio gånger nu) på hemvägen. Satt sedan som klistrad framför sändningarna hela eftermiddagen och vrålade över de svenska framgångarna som bara regnade in. Grämer mig nu jätte-JÄTTE-mycket åt att jag missar både lagfinalen imorgon och den individuella finalen på söndag, men det kanske är lika bra för mina nerver klarar eventuellt inte av mer spänning. Älskar laghoppning men det är så nervöst och man kan verkligen inte slappna av för när man minst anar det så ramlar en bom eller två. Se bara hur det gick för de regerande världsmästarna USA som låg tvåa igår men som nu inte ens gick vidare till final.
Ja, det var väl min dag det. Imorgon är det Lars Winnerbäck!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar