I helgen som gick var det dags för traditionsenlig BOOT CAMP i stallet. Tror det är sjätte året i rad som jag är med, och det brukar vara ungefär samma gäng varje år så vi känner varandra rätt väl och har precis så trevligt ihop som ett gäng hästtjejer/kärringar i blandade åldrar kan ha. Detvillsäga jättetrevligt.
Hade Jättinnan och jag måste säga att jag trots allt blivit mer och mer förtjust i henne. Trodde ALDRIG jag skulle säga så om en sån jättehäst utan ska jag rida stor häst så vill jag väl ändå ha en lite nättare typ och inte en sån där koloss. Men hon är så snäll att hålla på med och så otroligt cool med allt som är nytt och ambitiös och vill göra rätt. Det man ber om och där Köttbullen ständigt frågar Men ååååh, VARFÖR? så säger Jättinnan Jaha, okej. Sen blir det såklart inte alltid 100 % rätt, men det är ju förmodligen mest mitt fel.
Har analyserat mycket denna helg och kommit fram till att nu ska jag sluta vara en sån där som säger Jag vill inte byta häst utan istället försöka se det som en möjlighet. För det har kanske inte varit så enormt utvecklande för mig att BARA rida Köttbullen, även om det har varit väldigt utvecklande för Köttbullen och kul för mig. Men hon är ju så extremt envis och liksom hård i huvudet och jag vet ju inte hur många gånger som det bara har varit en enda lång kamp.
Men tillbaka till vår BOOT CAMP. Vi började lördagen med ett dressyrpass med lite öppna och skänkelvikning, det gick väl inte jättebra men det kan man ju inte heller begära av en femåring och speciellt inte när det bara är andra gången man (jag) rider henne. Sedan red vi ett pass markarbete med en övning som var som en serpentin med tre bågar där det var galoppbommar på en båge, travbommar på en och skrittbommar på en. Inte hade väl Jättinnan gått över bommar innan, men efter att ha snubblat sig igenom galoppbommarna ett par gånger så var det bara Jaha? Så här menar du? och sen gick det riktigt bra. Svårast var skrittbommarna, för där ville hon takta, men det gick till sist.
Det var dag 1. Naturligtvis var det 30 grader varmt för det har det banne mig varit varje år. Helt galet. Dag 2 var exakt lika varm den och det räckte ju med att gå och hämta hästarna i hagen så var man genomsvettig. Den här gången inledde vi med markarbete och bommar, det var först en låååång serie (11-12 stycken) bommar på böjt spår, sedan skulle man fatta galopp och galoppera över en markbom på medellinjen. Travbommarna gick jättebra, sen blev det lite trassligt med galoppfattningarna och det var såklart mitt fel eftersom jag i flera års tid BARA ridit ponnyer som haft jättesvårt för att fatta galopp för hjälperna så i mitt huvud blir det ett jätteprojekt och så blir jag stressad när det inte funkar och så blir det pannkaka av alltihop. Fick till någon som var bra i alla fall, sen orkade varken jag eller Jättinnan mer det passet. Sista passet dag 2 var dressyr, då skulle vi rida skänkelvikning på hela diagonalen, sedan fatta galopp vid spåret, galoppera genom kortsidan och sedan direkt in på skänkelvikning på nästa diagonal och så hålla på så. Skänkelvikningarna gick sisådär, men hon gjorde så gott hon kunde. Galoppfattningarna blev inte bra här heller, för nu var det dessutom så kort sträcka och hon var trött. Och jag med. Tyckte det var hästar överallt (det var det inte) och att vi inte fick plats (det fick vi) så jag red lite tempoväxlingar på kortsidorna istället. Fick lite tips och avslutade med en riktigt fin fattning. Mitt problem är också att jag tycker stora hästar har så stor galopp och jag har svårt att sitta ner ordentligt i sadeln och hålla om med skänklarna och driva med sätet. Alternativt sitter allt detta i mitt huvud, jag vet inte.
Söndagen var också en dag då vi alla med jämna mellanrum avbröt allt och gick in på SVT Play för att kolla på VM-sändningarna i hoppning och jubla åt felfria ritter i första omgången och sedan när Henrik von Eckermann red hem det fantastiska GULDET! Vilken djävla grej va? Tycker det var så välförtjänt och så kul (men synd om Jens, han kunde gott också fått en pallplats). Förra året sammanträffade boot campen med OS-finalen och då blev det ju också GULD. Kan det finnas ett samband här? Hehe.
Ikväll är det vanliga ridningen, och det är tydligen hoppning. GULP. För även om Jättinnan hittills uppfört sig exemplariskt så är hon STOR. Och stora hästar = stora språng. Tror jag, det var så längesen jag hoppade en stor häst att jag inte riktigt minns hur det kändes. Men det lär jag väl bli varse ikväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar