söndag 24 juli 2022

En gång om året

Har läst En gång om året av Peppe Öhman. Detta är handlingen:

Karolina har ett vackert hem, en imponerande karriär, två härliga bonusbarn. Och hon har Christian.

Christian är närvarande. Han lagar härliga middagar, han är en bra varannan vecka-pappa och populär i umgängeskretsen. Christian är helt enkelt en bra person. Han och Karolina lever mer jämställt än de flesta, men ändå är det något som skaver. Varför är det Karolina som tar allt ansvar för barnens klädstorlekar och vänners födelsedagar? Och varför, varför, varför städar Christian alltid bara bort middagen till 90 procent?

När Karolinas egen barnlängtan börjar smyga sig på blir de här småsakerna till stora bultande frågetecken. Är det mer än de sista 10 procenten som saknas?

Mitt i allt detta stöter hon på Adam igen. Passionerade Adam som erbjuder något helt annat än smutsiga diskbänkar och varannan vecka-liv. Med honom blir Karolina en gång om året något mer än hemmets projektledare och de stora frågetecknen överskuggas snart av den största frågan av dem alla: måste hon verkligen välja?


NJA, kände jag väl om den här boken. Den kändes rätt seg och även om det fanns vissa igenkänningsfaktorer, till exempel mäns förmåga att dra fram exakt varenda bytta som finns i hela köket när de ska laga mat och samtidigt INTE diska undan efter hand och INTE plocka undan allt efter sig efteråt osv, så irriterade jag mig nästan mer på Karolinas mjäkighet, eftergivenhet och allmänna velighet. Tycker också att det var väldigt mycket detaljer som inte direkt tillförde berättelsen någonting. Den här boken får två valmöjligheter av fem möjliga. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar