Äppel-tv

När vi skaffade SMART-TV, för...tja, fem-sex år sen kanske? så tyckte jag att den absolut största behållningen med det var att kunna titta på SVT Play direkt i tv:ns webbläsare istället för att böka med att koppla ihop dator och tv och aldrig få ljudet att funka som det var tänkt (i alla fall lyckades vi aldrig med att få hemmabioanläggningen och en externt inkopplad dator att så att säga tala med varandra utan det var snarare så att hemmabioanläggningen fick tiga och lyssna på datorns mesiga ljudbild). Men säg den lycka som varar för evigt, för efter något år så bestämde sig SVT för att satsa på att utveckla Play mot surfplattor och mobiltelefoner och så plötsligt en dag funkade det inte att kolla på SVT Play i den smarta tv-apparaten utan dess webbläsare började bara tjata om att man skulle installera något tillägg som inte fanns och då var det end of story där. Samma sak hände med TV4 Play. Då skulle jag skaffa en sån där Chromecast där man liksom skulle kunna spegla det som visades i mobiltelefonen på tv-skärmen, hur enkelt som helst, men jag fick aldrig min dåvarande mobiltelefon och den (inte så) smarta tv:n att samverka för (enligt tusen felsökningar och supportsamtal) den dåvarande mobiltelefonen hade inte tillräckligt stark processor. Hade sannerligen inte lust att köpa en ny telefon bara för att kunna titta på gamla repriser av Varuhuset i storbildsformat så jag gav fan i det. Kollade på datorn eller i telefonen om jag var tvungen och det funkar ju, men jag stör mig på själva principen att man har en tv med internet och webbläsare, men man kan inte använda dessa funktioner för att strömma ljud och bild. Som sten på börda så ligger ju heller inte alla program eller hela säsonger kvar i programbiblioteket som ingår i Telias tv-utbud. Jag tittar ju i princip aldrig på program när de går "på riktigt" utan kollar i efterhand via programbiblioteket. Jaha, så ser man då reklam för någon ny serie som verkar bra och så kanske det går några veckor innan jag får tid/lust/ork/möjlighet för lite mer seriöst tv-tittande, och då finns bara typ avsnitt 4 i programbiblioteket, de andra har tagits bort där, men finns på Play. 

"Men skaffa Apple TV", vet jag att många har sagt när jag gnölat över missade säsongsstarter och uteblivna julkalendrar, men då har jag, som uppenbarligen är född på medeltiden, trott så här: att det har varit ungefär samma sak som Chromecast, och att Chromecast har varit för Android och Apple TV för Iphone. För ett tag sen fick jag veta att så inte var fallet, eller jo, man kan koppla sin Iphone till Apple TV och spegla den, men även att Apple TV fungerar som en mojäng som kopplas till ens tv och så ligger det appar för diverse strömningstjänster i själva den mojängen. MEN ÄR DET SANT? ylade jag nästan i extas när sanningen gick upp för mig. "SVT Play också? Och TV4 Play?" frågade jag och lät (som jag föreställer mig) som en knarkare som fått upp spår efter både gratis amfetamin och heroin av högsta kvalitet, och det slutgiltiga avgörandet kom när min dotter berättade att SVT Play-appen äntligen var synkad med Öppet Arkiv (vi har båda en förkärlek för gamla repriser av svenska serier) så nu fanns "allt" i appen. 

Så jag in på nån hemelektronikkedjas sida och beställde en APPLE TV. När man beställer saker i webbshoppar så brukar det ju komma upp "personer som köpte ditt beställde ofta också även datt" och personer som beställde APPLE TV beställde också ofta en fjärrkontroll. "Ja, men det måste man väl ha", tänkte jag som var i köptagen, och en liknande sån fjärrkontroll som visades på bilden hade jag sett hemma hos min dotter och hennes sambo. Så den hamnade också i kundkorgen, klick, klick, sen gick det några dagar och så fanns APPLE TV:n att hämta på Coop. 

Hämtade hem, packade upp. Insåg detta: det ingick redan en fjärrkontroll till APPLE TV:n. Insåg även vad som INTE ingick: en HDMI-kabel så att man kunde koppla in den till tv:n. Så där satt jag med två fjärrkontroller och ingen sladd och tyckte att det  borde vara mer intelligent att skriva ut "personer som beställde en APPLE TV köpte även en SLADD för den ingår ej". Det stod säkert någonstans att den inte ingick, men jag var så exalterad över möjligheten till tillgång till alla säsonger av Rederiet att jag inte läste så noga. Aja, det ordnade sig när min man kom hem eftersom han sparar på allt i allmänhet och elektronik i synnerhet så det var ju självklart att han hade en sån sladd i sina gömmor. Koppel koppel och sen skulle det bara vara att följa anvisningarna på skärmen, stod det i den väldigt lilla medföljande bruksanvisningen. Första anvisningen var att man skulle välja språk. Då visade det sig att den medföljande fjärrkontrollen inte hade några såna där pil-upp-pil-ner-tangenter som man har när man ska bläddra i en lista. Det närmaste man kom var volymknappen, men det hjälpte ju inte. Provade allt tyckte jag, men det enda som hände var att man såg att volymen höjdes och sänktes, plus att jag råkade aktivera nån sån här text-till-tal-funktion och tv:n började smattra ut instruktioner på tyska i varierande tonläge. Vad FAN var detta för värdelös grej? tänkte jag surt (så här i efterhand gissar jag att det finns en liknande funktion på någon slags touch pad-del av fjärrkontrollen men det kom sannerligen inte intuitivt, hur djävla svårt kan det vara med en liten förklaring för oss boomers?), men så testade jag att packa upp den där fjärrkontrollen som jag köpt i tron att det inte ingick någon. Och där fanns det pil-upp-pil-ner (men däremot ingen volymknapp?) så då började det långa och mödosamma arbetet att sätta sig in i hur allting funkade. Ansluta till internet, herregud, vad är lösenordet till wifi nu igen? Och så ska man då knappa in det jättelånga genom att liksom glida längs med ett tangentbord på skärmen och klicka på bokstäver. Snabbt gick det inte. Sen var det mycket om platsinformation och Apple ID som jag hoppade över för det kändes rätt onödigt. Sedan visade det sig att man ändå var tvungen att ha ett Apple ID för att kunna ladda ner appar. Nu råkar jag ha ett Apple ID eftersom jag har en Iphone på jobbet, men jag hade inte kommit ihåg lösenordet till det om jag så blev hotad till livet. Fick rota fram jobbtelefonen och googla och fixa och trixa för att hitta hur man bytte lösenord i den, sen stod det så här: lösenordet måste vara minst åtta tecken långt, innehålla minst en stor bokstav och en siffra. Men dom första jag provade dög inte fastän de uppfyllde dessa kriterier och dessutom även innehöll specialtecken, oklart varför men Gud så irriterande. 

För längesen hade vi ett affärssystem på jobbet där man av någon anledning var tvungen att byta lösenord jämt och ständigt och det var så enormt tröttsamt, däremot var det inte så noga om man återanvände samma lösenord så jag växlade mellan KUKEN666 och 666KUKEN (jättemoget, jag vet, men det var som sagt väldigt tröttsamt). Provade att fresta mitt Apple ID med Kuken666 för att få med både stor och liten bokstav samt siffra, men det gick inte för då fick man inte ha tre tecken bredvid varandra. Alltså hur djävla stingsligt får ett system vara? Aja, till slut hittade jag väl något som till och med stränga Apple kunde godta, men det tog sin lilla tid. Sedan laddade jag ner SVT Play. Det gick snabbt. Så kom turen till TV4 Play. Ja, då hade man väl nån djävla log in där OCKSÅ vars lösenord jag faktiskt kom på efter ett tag. Sen var klockan så mycket att det egentligen var dags att gå och lägga sig, men jag var tvungen att kolla på ett halvt avsnitt av Varuhuset av ren princip. Bara för att man kan, liksom. Känner mig nu lite modern, även om en modern människa a. gissningsvis inte skulle behöva ha en hel kväll på sig att fixa ovanstående, b. gissningsvis heller inte skulle välja att se maktkampen mellan Margareta Öhman och Karin Fors det första hen gjorde när man skaffat APPLE TV. 

Men nu djävlar alltså. Fast ikväll blir det inget nostalgi-tv-tittande för ikväll är det handboll. Men sen ska det frossas.