Igår var det ridning, jag hade Bulldozern och vi skulle ha "markarbete mot hoppning", vilket innebar trava över bommar, trava över upphöjda bommar samt travhoppa några språng. Allt gick bra. Bulldozern är en KLIPPA när det gäller hoppning, det är i princip bara att sitta på och styra och själv kände jag att jag red bra vägar och följde med bra. Tyckte dock själva upplägget var lite halvtrist, så jag kände mig inte enormt euforisk efteråt. Faktiskt kändes det allra bäst när vi joggade av efteråt. Då brukar Bulldozern vilja pinna på utav bara attan så att det bara går fortare och fortare, men nu gick hon lugnt och balanserat och i jättetrevlig form...och precis då var lektionen slut. Så typiskt, men men.
BREAKING NEWS dock, ska snart byta grupp! Ska börja rida för självaste Ridskolechefen. Det känns väldigt bra, men prestationsmänniskan i mig känner även: GULP! ibland. I nuvarande gruppen spelar det ju nästan ingen roll vad man gör, man är ändå "bland de bättre". Den tiden lär ju vara fet-förbi nu. Men aja, ska man utvecklas måste man ju ta sig ur komfortzonen. Har jag hört. Säger det ibland till andra, men är uppenbarligen inte alltid jättepigg på det själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar