Sex (6!) bedövningssprutor senare

Det var väl tur att jag fick tid hos tandläkaren, eftersom biten av lagningen som lossnade bara var toppen av isberget så att säga. Det var sprickor här och sprickor där och tydligen kan gamla amalgamfyllningar även börja rosta, vilket jag fick se på en ej smickrande färgbild som togs med något dildoliknande föremål som stoppades in i truten på mig. Tandläkaren verkade minst sagt bipolär i en manisk fas, för han bara grep sig an min tandrad med en nästan utomjordisk entusiasm som få normala människor lyckas uppbringa en måndagsmorgon: Ja, det här var banne mig inget att spara på! Och du har ju kvar på ditt högkostnadsskydd, så det blir billigt för dig! Jag borrar bort allting med en gång och så sätter vi en krona! och innan någon hann säga "fluortant" så satt bedövningssprutan i gommen, och sedan kilade han raskt in i ett annat rum och började hojta till några hantverkare som var där var han ville ha sina eluttag och sen skulle någon som hette Gittan komma och kolla och vips var han tillbaks och började borra och sen iväg för att svara i telefon och prata mer med hantverkarna om någon fönsterkarm som det var en spricka i och sen skulle Gittan konsulteras om ifall det inte var dags att putsa fönstren, för "det ser ju ut som i en gammal cykelverkstad härinne" och sen dök han fram och nästan tjoade  Du hade ju en gammal amalgamfyllning i tanden bakom också! Den såg ju inte heller så rolig ut och så var det lite karies där också, så jag passade på att borra bort den och lägga i en kompositfyllning när du ändå var bedövad! Man vill ju vara snygg i munnen, eller hur? Och du är ju så ung, du ska ju leva i fyrtio år till, MINST! och innan jag hann kommentera det så var han borta hos hantverkarna igen, för att sedan dansa tillbaks, gjuta ett avtryck, trycka in en provisorisk lagning och sedan hojta Ja, då skickar vi den här till Stockholm! Och så fixar Ida en ny tid till dig om några veckor! Så ses vi då! och sedan småjoggade han in till nästa patient medan jag vacklade ut med bedövad käke och hade ingen aning om vad som skulle skickas till Stockholm, vem Ida var eller ifall jag skulle tillbaks till honom eller till min vanliga tandläkare om några veckor, men det får man väl hoppas att de själva har koll på.