Japp, julen har både kommit och gått rätt så obemärkt förbi i den här familjen som inte är mycket för traditioner. Idag var ett barn med familj här och vi åt pannbiff och potatismos. Not so juligt, men trevligt såklart. Det andra barnet "pallade inte fira mer jul" och så var det bra med det. Min man svepte in på mellandagsrean och köpte ett Playstation 4, så nu sitter han och spelar något äventyrsspel och är helt absorberad och har dessutom ockuperat tv:n. Själv sitter jag här och har korkat upp en flaska, nej FEL-FEL-FEL, hällt upp ett glas vitt ur BiB:en och ska snart öppna Sista vakten, Stephen Kings sista bok om Bill Hodges, som jag har haft i min ägo i flera månader, men sparat till ett speciellt tillfälle. Oklart när detta speciella tillfälle skulle inträffa, jag ville bara ha gott om tid att kunna hushålla på bästa sätt med denna berättelse som jag förstås tror är svinbra eftersom de två tidigare böckerna i denna trilogi var det. Återkommer med en recension.
En bok som INTE var bra var Fattigfällan av Charlotta von Zweigbergk. Den handlar om en person som blir sjuk, ersättningen från Försäkringskassan dröjer och vips dalar hon rakt genom maskorna på det sociala skyddsnätet som man trodde fanns och hamnar på samhällets botten. Det borde vara en skrämmande skildring, men jag blir faktiskt mest irriterad på huvudpersonen "Beata". Om man är egen företagare så måste man väl ändå kolla upp vad som gäller om man blir sjuk? Och även om jag är övertygad om att det finns socialarbetare som inte är lämpliga för den typen av jobb så känns hela den här skildringen som verkar gå ut på att folk som jobbar på soc inte har något annat för sig än att sitta och fingranska folks kontoutdrag och ringa och ifrågasätta varför man köpt ditt eller datt, och att de regelmässigt sätter sig på tvären och nekar folk pengar bara för att de kan, hela den delen av historien, som är vä-hä-ldigt omfattande, känns RÄTT SÅ ensidigt berättad och jag har svårt att tro att det är så här det går till i det stora hela. Är inte helt oinsatt i såna här frågor, känner både folk som jobbar och folk som går på soc (som det ju inte heter längre, men whatever), jag får lite uppfattningen att det finns delar av "Beatas" historia som inte berättas.
Och sen tycker jag att det är ett evigt gnäll på folk som på olika sätt vill hjälpa henne, det enda hon verkar vilja är att få cash i näven. Äta hos andra vill hon inte, pengar insatta på kontot är inte bra för då får hon mindre från soc nästa månad, hon ägnar sida upp och sida ner (känns det som) åt att beklaga sig över att folk erbjuder vinterjackor utan att fatta att man kanske redan har en och den sliter man inte ut i första taget, hon tycker det är förnedrande när folk erbjuder sig att betala en räkning istället för att ge henne pengar till den. Nu är jag kanske extremt oempatisk, men det skiter jag i. Jag VET att det är lätt att sitta på sitt breda vita medelklassarsle och tycka att folk är idioter, jag VET att marginalerna mellan rätt och fel inte är så himla stora och att det ibland kan handla om väldigt, väldigt små grejer och fel beslut vid fel tillfällen som gör att det liksom tippar över på fel håll och vips är man nere i något träsk eller i en ond cirkel. Men den här boken gör mig bara irriterad och jag tycker lite att "Beata" ändå har ett socialt skyddsnät i form av välbärgad familj och vänner som många andra saknar, och då duger det fan i mig inte att bara sitta och gnälla över att man blir bjuden på lunch på Grand istället för att få en femhundring i näven.
Nä, det här var en besvikelse. Den får bara en betalningsanmärkning av fem möjliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar