lördag 31 oktober 2015

Alla helgons förkortning

Nämen alltså, då var oktober snart också till ända. Idag var jag ute och gick med taxarna i tre och en halv timma och svettades. Och då hade jag ändå bara på mig en fleecejacka. Sommaren var kanske rövig med avseende på vädret, men hösten har väl levererat. Kan gärna fortsätta leverera på detta sätt till mars-april vad mig anbelangar. Ett par rejäla frostknäppar så att mördarsniglar och fästingar får sig en näsbränna (dör gör dom ju visst ändå aldrig) kan jag tänka mig. Men ingen är så osugen på en vit vinter med snö och minusgrader som jag är.  Jag kan stå ut med minusgraderna, men snön kan hålla sig någon annanstans. TACK.

Från det ena till det andra. Är det något jag tycker är märkligt så är det folk som förkortar saker när det inte behövs. Nu menar jag inte att man skriver mvh istället för Med Vänliga Hälsningar i slutet på ett mail, och inte heller (fast nu börjar det bli ett gränsfall) "lr" och "dt" istället för "eller" och "det" (men det är mest för att det känns så otroligt fult och fjortis). Vad jag menar är när folk skriver till exempel "Biltrafik förbjuden. Välkommen t. fots" fastän det finns jättemycket plats kvar att skriva på. WHY?

Igår var jag på kyrkogården, och eftersom jag gillar kyrkogårdar i allmänhet så strosade jag omkring en stund efter att jag var klar vid graven jag var där för att besöka. Jag hittade då en rätt magnifik gravsten som var minst lika hög som jag, i röd granit med djärva svarta bokstäver. Det såg rikt ut, och gravplatsen var dessutom omgärdad med ett litet staket, vilket även det indikerade att det inte vilade någon fattiglapp där precis. Det är lite kul med gamla gravar och alla titlar som inte finns längre, grosshandlare och fanjunkare och hemmansägare och kakelugnsmakare och gudvetallt vad folk hade för sig på den gamla goda tiden när allt var som det skulle. Det visade sig vara kvarlevorna av HANDLAREN AND. NILSSON som hade sin sista viloplats där. Och då undrar man ju lite hur de tänkte, de som lät resa denna sten. Jag gissar att handlaren hette Anders, jag kommer i alla fall inte på fler karlnamn som börjar på And. Alltså tre fjuttiga bokstäver som man har sparat in, och jag kan ju nämna att stenen inte bara var hög, den var dessutom bred som en lagårdsvägg, nä kanske inte riktigt, men det fanns minst två decimeter yta tillgodo på varje sida. Det var ju inte som att han hette Bartholomeus Maximilian Emmanuel von Knorring-Silverschiöld. VARFÖR?

Kan inte släppa tanken på HANDLAREN AND. NILSSON nu. Vad skulle han ha tyckt om detta tilltag? Alltså om någon ger sig på att förkorta på min gravsten, om jag nu får någon, då djävlar kommer jag att hemsöka denna person intill tidens ände, det säger jag bara.  Over & out.


 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar