Valpfeber, en recension

Igår var det ett nytt hundvalpsprogram på tv, denna gång från Danmark där man skulle få följa fyra danska familjer som skaffade valp. Fast man fick bara se tre, åtminstone så här i det första avsnittet, oklart varför men danskar kan ju i princip inte räkna så det är kanske inte så konstigt. På det hela taget var det väl ett avsevärt bättre program än det där djävla Hundvalpens första tid. Fast det handlade väldigt mycket om människorna. Och den där första familjen, fast det mest handlade om frun och hennes väninna, som båda lyckades med konststycket att alstra bebisspråk på danska med raspiga 60-cigaretter-om-dagen-stämmor till sina pekingeserliknande småhundar. De verkade ju en smula fnoskiga dock, som tyckte det var så FAN-TAS-TISKT att deras hundar hade parat sig och fått valpar så att de hade valpdop, med dopfunt och doppresenter och kaffe och kakor och choklad och vispgrädde och fan vet allt. Sen öppnade de en flaska Veuve Cliquot och tände varsin cigg och betedde sig som att detta var helt normalt. Alltså, om man vill visa ett program om hundmänniskor där målgruppen gissningsvis också är hundmänniskor, kan man inte ta nån som är LITE normal åtminstone?

Familj nummer två var ett ungt par som skulle skaffa en valp och det var väl ungefär det största som hänt i världshistorien inklusive både uppfinnandet av hjulet och den första månlandningen, men de kom i detta avsnitt inte ens så långt som till att hämta hem valpen så mest snack och inte så mycket verkstad där.

Familj nummer tre var en barnfamilj där hon ville ha ett barn till, men inte han, så därför köpte de en valp som en kompromiss. EH. Ja, men de verkade i alla fall ha lite koll på läget även om jag personligen inte förstår varför valpen prompt skulle sova i vardagsrummet tillsammans med matte "någon vecka" i någon mystisk anknytningsprocess, men det fanns kanske äktenskapliga skäl till detta som inte nämndes i programmet.

Den fjärde familjen skulle vara en ensamstående tjej, men henne fick man alltså aldrig se. Det var som sagt mer människor än hundar, men hellre det än när människor beter sig illa mot hundarna, som i den där djävla Hundvalpens första tid.  Jaja, vi får väl se hur det här utvecklas.