Sommar?

Och så blev det juni. JUNI. Det är helt enkelt inte klokt. Om några veckor ska man sitta med sill, nypotatis, nubbe, jordgubbar och vispgrädde. Fast frågar ni mig så räcker det med nypotatisen, jordgubbarna och vispgrädden och är jag tvungen att välja bara en sak så tar jag jordgubbarna. Utomhus brukar man sitta i alla fall, men i år uppför sig vädret lite som det känner för. Aprilvädret har liksom aldrig gett sig av utan ligger envist kvar och tjurar trots att almanackan visar något annat och sommaren knuffar på och vill in. Så igår började dagen med åska och varierade sedan mellan regn, ösregn, strålande sol, mer regn och slutligen lite ösregn i kombination med strålande sol. Kallt är det också, inte mer än sju-åtta grader, och jag tycker nog att den där Pripps Blå-reklamen som liksom har fått ge ansikte åt sköna sommarkvällar i allmänhet och midsommaraftnar i synnerhet, där folk med tunna klänningar och bara armar och blomsterkransar i håret och strålar ikapp med den nedgående solen och det kluckande blå havet alltmedan de hinkar lättöl i slow motion, den bilden känns rätt så avlägsen när klockan ringer 04.30 och regnet häller ner som om det snarare vore den dagen då familjen Melkersson anlände till Saltkråkan för första gången. I morse var det så. Det regnade så mycket att Remus, tax med rätt att döda som i vanliga fall studsar upp i samma veva som jag sätter mina Kalle Ankafötter i golvet, och som står i hallen med viftande svans och utstrålar fårjagföljamed i samma sekund som jag drar på mig jackan, visserligen följde med ner men som sedan helt lättjefullt tassade upp och lade sig i sin korg och somnade om när han såg vilket väder som vankades. Det hade jag med velat göra. Somna om alltså. Men man är ju slav under såväl sin anställning som Luthers ande så det var bara att dra upp kapuschongen och ge sig iväg.

Saker som hänt sen sist:

1. Jag har fan i mig banne mig betalat av mitt djävla studielån. Den mäktiga slutbetalningen gjordes i fredags, idag loggade jag in på "Mina sidor" på CSN och förväntade mig att få se en stor fet nolla, att tjänstemännen på banken och CSN skulle ha jobbat hela helgen med att flytta låtsaspengar mellan konton så att min skuld nu var ett minne blott. Så var det förstås inte. ALDRIG FÅR MAN VARA RIKTIGT GLAD, eller rättare sagt: man måste vänta några bankdagar innan man får vara riktigt glad.

2. Jag fick ju min försändelse från tretti punkt se, och var och hämtade ut den. Spänningen var olidlig. WAKE UP LIGHT eller våffeljärn? Helt logiskt borde det ju vara våffeljärnet eftersom jag beställde det i mars och WAKE UP LIGHT-klockan beställdes förra veckan. Men eftersom det inte finns någon logik i någonting längre så var det förstås WAKE UP LIGHT:en.

3. Ja, sen var det väl inte så mycket mer. Jag lever ju som bekant ett så otroligt händelserikt liv mitt i storstadens puls.

Jag gillar i alla fall helt spontant min dyra WAKE UP LIGHT bättre än den billiga, så mycket kan jag väl säga. Fast det är lite för tidigt att göra en utvärdering än. I fredags, när det så att säga var premiär, så sov jag skitdåligt och vaknade hundra gånger ens innan det första försynta fågelkvittret hann börja ljuda. Igår hade jag ställt klockan på 07.00. Då väcktes jag först klockan 04.00 av att det åskade, och den skotträdda hunden Boris talade om att jordens undergång var nära förestående genom att börja vrålskälla. Sen vaknade jag vid sextiden av att solen, den riktiga, sken på en metalldetalj i sänglampan och därmed reflekterade en svetslågeliknande ljusstråle i mitt snarkande tryne. Och i morse hann telefonen börja ljuda innan jag vaknade av fågelsången, note to self: måste synka klockorna. Inser att en WAKE UP LIGHT kanske inte helt kommer till sin rätt så här års. Kan även gnälla lite över följande:
a. Man kan ställa in så man har två olika sorters larm. Det tycker jag är så himla bra på mobiltelefonen, för jag har en tid måndag till fredag och sen en tid då jag oftast går upp på helgen om jag ska iväg och göra något. Perfekt att bara ställa in att det ena ska ringa måndag till fredag och det andra lördag och/eller söndag. Men på den här, där det alltså finns Larm Ett och Larm Två, måste man ändå ställa larmet varje kväll, det finns alltså ingen funktion att larmet går igång samma tid varje dag. Så då kan man ju undra vad det är för vits med att ha två olika larm när man ändå måste in och blippa och bloppa på knapparna? Dessutom stänger man av Larm Ett på vänster sida och Larm Två på höger sida av lampan, vilket innebär att man måste veta om det är vardag eller helg när man famlar sig ur Morfei armar för att stänga av.
b. Det finns ingen batteri-backup-funktion. Kom igen, det fanns det på den billiga från Kjell & Company, hur svårt ska det vara? Nu har jag ju visserligen mobiltelefonen som backup, men det är ju en svekfull fan. Det enda man gör nuförtiden är att ladda eller leta efter laddare. Gamla Nokia 3110 och likande modeller laddade man ju inte mer än en gång i veckan, max. Å andra sidan gjorde man ju inget annat än ringde i dom och knappt det eftersom det var så dyrt.

Men annars är jag nöjd, tror jag. Väldigt behagligt ljus, väldigt behaglig alarmsignal, logiska menyer. Winter is coming, men då djävlar ska jag vakna pigg som en lärka och hör sen.