Whatever happened

Nä, men om jag skulle ta ett krafttag och avsluta den här MONS Kallentoftboken som jag har tragglat med ett bra tag vid det här laget. Den har inte varit jättedålig, det kan jag väl inte säga. Men jag har inte heller haft särskilt svårt att lägga den ifrån mig. Dessutom har jag råkat läsa böckerna i fel ordning så den här utspelar sig innan den jag läste förut, vilket gör att en del av spänningen försvinner. Man vet att alla överlever, typ. Dessutom: jag gillar inte Malin Fors. Hon har inte ett enda sympatiskt drag i mina ögon, vilket gör att jag skiter lite i hur det går för henne.  Tycker egentligen inte att någon av den fiktiva poliskåren i Linköping är mycket att hänga i julgranen, men det kanske är ett medvetet drag från författaren för att visa att poliser inte behöver vara superhjältar. Det behöver de förstås inte vara, jag tror väl också att poliser i allmänhet är som folk är mest (efterlyser fortfarande EN POLISVÄN btw, så sitter det nån sällskapssjuk polis "därute" så vet ni var jag finns), men de kan väl få vara lite halvtrevliga i alla fall. Inte trista, bittra och/eller fyllda av problem. 

Men nu ska jag ta mig samman och avsluta det här projektet. Sedan blir det spårlitteratur för hela slanten, misstänker jag.