Jamen jag måste bara få klaga lite. I söndags var jag hos min ortoped, eller min och min, han tillhör väl vem som helst som känner för att hosta upp 350 spänn för ett besök, men ändå. Ortopeden som jag går till för att behandla min undermåliga Kalle Ankafot. Och det är väl jag och Foppa och Zlatan som får tider en söndag. Eliten, så att säga. Eller nåt.
Ortopeden insisterade på att få trycka in ett par nya kortisonsprutor bland mina inflammerade senor och ben. För att slippa sticka två gånger sprutade han först in halva dosen på första stället, och sedan vred och bände och grävde han raskt och utan någon större skam i kroppen sig vidare med nålen inne i foten tills nålspetsen hade hamnat rätt och han kunde tömma sprutan helt på nästa ställe, vilket var en bra bit från det första stället. Jag tror ett nålstick mer eller mindre är en bagatell i det sammanhanget, faktiskt. Det gjorde duktigt ont då, och det gör ännu ondare nu. Det är illa nog att ha begåvats med Kalle Ankafötter, men man ska väl för farao inte behöva vagga fram som Mårten Gås bara för det, tycker man ju. Däraf min klagan.
Dessutom har jag råkat stuka ett finger när jag skulle - hör och häpna - öppna ett plastlock. Som man visserligen kunde misstänka hade blivit stängt av en tyngdlyftare proppad med ryssfemmor, men ändå. Att bara råka slinta till i en sådan situation borde verkligen inte orsaka att fingrar svullnar till dubbel storlek, gör svinont samt inte går att böja. Det är ingen ordning med någonting nuförtiden. Kan man ringa Sverker?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar