When the cold wind moans

Igår skyfflade jag runt i min kalender och flyttade fram min semester för att vår VD, som är den ende som teoretiskt skulle kunna göra mig lite mer umbärlig i vissa avseenden, ska kunna täcka upp för mig när det gäller det oumbärliga som jag ännu inte kan lägga på mitt just nu väldigt gröna och oerfarna team, och han hade redan planerat sin semester i juli som en vanlig dödlig. Men han accepterade att vara backup för mig när det gällde detta, så det är ju alltid något. Nu blir det alltså sen semester i år IGEN för mig, och fan vad jag förmodligen kommer att gnälla över det när sommaren kommer, men det får ju gå och alternativet att ha någon slags jourverksamhet under semestern känns betydligt mindre lockande. Sedan kan det ju även finnas fördelar med att jobba i juli, bland annat för att väldigt mycket ligger för fäfot pga semestrar, så har man tur så kan det vara riktigt soft. Nackdelen är om det händer något som man inte kan lösa själv och man inte får tag på folk pga semestrar, men man får ju ta ett helvete i taget som jag brukar säga. 

Fick också ta itu med kanske årets viktigaste uppdrag, att översätta koncernens årsredovisningsberättelse från engelska till svenska. Vår CEO, som är dansk, tycker av någon outgrundlig anledning att jag är den som är mest lämpad att göra detta. Väldigt oklart varför, hade han vetat hur lite jag kan om ekonomi och ekonomiska termer hade han garanterat bett någon annan, men nu är det till mig han vänder sig. Tror det var för att jag en gång för några år sedan bad honom om ett statement från årsredovisningen i ett helt annat syfte än ekonomiskt, men kanske tror han då att jag är någon som pysslar med sånt för sedan dess har han hört av sig till mig varje år och har brug för din hjælp. Som i stort sett bara går ut på att klippa och klistra via Google Translate och rätta till de knöligaste formuleringarna, så det är ju inte speciellt betungande för mig. Fick ett tusind tak, du er den bedste till svar när mitt lilla uppdrag var fullbordat och det är ju inte så dumt att höra när man har kollegor som mest verkar tycka att man är a pain in the ass. 

Efter jobbet körde jag intervallträning i 5,6 km snöslaskig terräng, det kändes tungt men det var också väldigt lerigt och blött. Nästa söndag ska jag springa ett TRAIL-lopp, det känns väl sådär eftersom jag ju knappt har kunnat löpträna på hela vintern p g a tån från helvetet. 5 km är ju liksom inte på något sätt en oöverkomlig sträcka, men jag kan redan nu utlova att det varken kommer att snabbt eller lätt. Men skitsamma, ett lopp är ett lopp är ett lopp och någon ska ju komma sist också. Kan ju lika gärna vara jag så behöver inte någon annan oroa sig för den saken, hehe. 

Körde hem samtidigt som jag babblade i telefon med min bror, kom hem och körde ett pass tabata, sen kastade jag i mig ett par mackor och åkte till stallet och kollade på hoppning för det beslutet hade jag landat i under dagen att jag skulle göra istället för att sitta på en trökig Teamsföreläsning om styrelsearbete. Skippade också filmkvällen med min man, det var dock ett lite svårare beslut, men jag sa att vi kanske kunde ta filmkvällen som ikväll istället eftersom det inte är någon ridning p g a påsklov och teorivecka. Sen drog jag på mig underställ, fleecejacka och diverse varma kläder för att vara rustad för en kväll i ett ridhus. Hängde med mina ridkompisar, skämtade med en som skulle rida Fullblodet och sa att det hängde på henne huruvida jag skulle rida på måndag eller ej, vi har hoppning på måndag och jag hade en bild av Fullblodet som att hon var het och liksom studsig på det där sättet som jag inte gillar och i så fall avbokar jag nog. Men min bild var fel, Fullblodet verkade ändå vara förhållandevis lugn och okomplicerad så det kanske blir hoppning för yours truly i alla fall. GULP. 

Åkte sedan till bibblan och lämnade böcker och landade sedan i hemmet ungefär lagom till läggdags. Det var väl också en dag. Idag har jag ett möte med kollegor i USA klockan 15 som jag ska ta hemifrån, men har inte riktigt hittat lämplig tidpunkt att lämna jobbet för att få flyt med resten av dagen p g a andra möten, men det ger sig väl vad det lider. 

Dancing Queen

Har läst Dancing Queen av Denise Rudberg, detta är handlingen:

I Denise Rudbergs polisroman Dancing Queen synas ett land som ännu inte förlorat sin oskuld, där kvinnor ska veta sin plats och där maktapparaten håller borta oliktänkande och störande element. Det är en tid då man tittar på MASH på kvällarna och dansar disco på helgerna – men där bordellhärvan, IB-affären och andra skuggverksamheter effektivt sopas under mattan.

Två kvinnliga poliser – Karin ”Kaiser” Johansson och Agneta Thorén – kliver oberoende av varandra in i ett getingbo av lögner, brott och konspirationer på högsta ort. Karin arbetar på våldsroteln och närmar sig en chefsposition efter en lång karriär inom kåren. Agneta har efter en hörselskada i samband med gisslandramat vid västtyska ambassaden tvingats till skrivbordstjänstgöring.

Året är 1976. Stockholm rustar för sommarens kungabröllop, brudparet ska dansa till Dancing Queen – men samtidigt fortsätter personer nära maktens centrum att med våld skydda sina dolda verksamheter. Ju närmare sanningen du kommer, desto fler fiender får du…

Nä, det här var verkligen ingenting för mig skulle jag säga. Tyckte handlingen var seg, dialogen förfärlig och sen blir ingenting bättre eller mer trovärdigt för att man (Denise Rudberg i det här fallet) liksom helt maniskt klistrar in typiska 70-talsattribut som kassler med ananas, Fruit of the Loom-tröjor, Hasse Tellemar och 25-öringar till telefonautomater i var och varannan mening. Tack, men nej tack säger jag till detta. Den här boken får en flaska Rosita av fem möjliga. 

Snö? Snö!

Inte för att mars var så himla bjussig på vårkänslor direkt, men det var åtminstone barmark. Men i morse när jag kravlade mig ur bingen så var världen vit, tack så djävla mycket för det, april. Nu är ju snö i april inget direkt ovanligt ens i Skåne, och redan på fredag ska det bli upp emot 10 grader varmt så jag deppar inte ihop för det här. Har fortfarande vinterdäcken på dessutom. 

Igår kom min chef från Danmark och vi hade medarbetarsamtal som skulle vara i en halvtimme men som tog två och en halv timme, men då fick han ju åtminstone mycket för pengarna kan jag ju känna. Vi diskuterade mest min omöjliga tjänst och hur vi ska kunna plocka bort vissa delar av den för att kunna frigöra tid för att göra annat, plus hur jag skulle kunna ta en rimlig semester i sommar utan att behöva vara standby om något skulle hända i mitt nuförtiden väldigt gröna och oerfarna team. En gång i tiden var min strategi för att komma någon vart i karriären att göra mig oumbärlig, det funkade rätt bra men nu är det dags att börja lassa över ansvaren där de egentligen hör hemma. Det är väl inget som kommer att lösa sig i rappet precis, men vi har i alla fall en plan och går den i lås så blir det kanon. 

Efter jobbet åkte jag till Laserkvinnan på behandling. Det var gött, men i hennes lokaler är det så djävla kallt, vilket tyvärr förtog lite av göttigheten. Hon håller sig säkert varm när hon masserar och står i, men jag gjorde det inte, och då är jag inte ens särskilt frusen av mig. Men men. Åkte hem, gick ut med hundarna, låg sedan på soffan och läste resten av kvällen. Trodde jag skulle somna som en stock, men det gick lite sisådär med den saken. 

Idag ska jag först ha ONBOARDING MEETING inför nästa fas i det här projektet jag jobbar med, sedan ska jag ha en anställningsintervju och eftersom jag inte är en HR-avdelning så måste jag göra detta utanför mina ordinarie arbetsuppgifter. Har bokat in sju intervjuer denna veckan och nästa, så det kommer att bli tight. Men förhoppningsvis är det väl ett övergående fenomen. 

Ikväll ska jag gå nån onlineutbildning om styrelsearbete, oh the joy of föreningslivet. Dessutom är det handboll, damernas EM-kval, Sverige mot Färöarna tror jag det var? Nu är ju Sverige redan klara för EM så matchen har ju ingen betydelse som SÅ, men det kan ju ändå vara kul att se. Fast det är ju onsdag och filmkväll. Får väl känna av lite vad min man tycker, han hävdar med bestämdhet att han inte är sportintresserad men för att inte vara sportintresserad sitter han påfallande ofta med och engagerar sig när jag kollar. 

Städaren

Har läst Städaren av Paul Cleave, detta är handlingen:

Joe har total kontroll över sitt nedskalade liv, som består dels av hans dagarbete som städare vid polisen, dels av det arbete han på eget initiativ utför på kvällar och nätter. Medias ständiga och upprörda rapportering om Christchurchkarvaren, som sägs ha mördat sju kvinnor, bekymrar honom inte särskilt mycket. Frånsett att Joe vet att Karvaren bara har dödat sex. Det vet han bortom allt tvivel,och han är fast besluten att identifiera den som kopierat Karvarens metoder och dödat den sjunde. För det mordet tänker Joe bestraffa honom, och därefter tänker han sätta dit honom för också de andra sex. Och Joe tvivlar inte på att han ska kunna genomföra sin plan. Han vet redan att han är listigare än polisen.

Det enda han först måste se till är att ta han om alla de kvinnor som hela tiden lägger sig i och stör honom. Inte minst hans excentriska, överbeskyddande mor, och förstås Sally, som sköter underhållet i polishuset och betraktar Joe som er ersättare försin döde bror. För att nu inte nämna den mystiska Melissa, den enda kvinna som någonsin verkligen förstått Joe, men vars fantasier om utpressning och tortyr inte ryms i hans mordutredning.

Jag gillade den här boken, inledningsvis väldigt mycket. Den var rapp och kändes som att den hade ett lite annorlunda perspektiv, men när "den mystiska Melissa" kom in i bilden tyckte jag det började spåra ur och bli rätt rörigt och kännas mer eller mindre osannolikt. Slutet kändes mest som jaha, liksom. Varken bu eller bä. Den här boken får tre Glockpistoler av fem möjliga. 

Påsken 2024, hej och hejdå

Jaha, det var påsken 2024 det. Den gick väldigt snabbt, måste jag säga. Brukar annars älska att påsken liksom drar ut på sig själv med den här magin att det först är fredag som känns som lördag, sen är det lördag som känns som söndag, och sen när man börjar känna att jaha, nu var helgen slut, så är det två dagar kvar. Man kan ju inte annat än att älska påsken för det. 

I torsdags åkte jag direkt från jobbet till spårskogen för att lägga spår. Redan på vägen dit, vid tvåtiden på eftermiddagen, ringlade sig motorvägsköerna åt andra hållet om inte milslånga så i alla fall tillräckligt långa för att inte kännas som ett bra sätt att inleda ledigheten på. Det pågår ett vägarbete på motorvägen, och vissa tider korkar det igen. Nu var jag på väg åt andra hållet, men efter spårläggningen kom jag faktiskt ihåg detta och undvek därmed skickligt påsktrafiken genom att snirkla hem på småvägar. Oklart om jag sparade så värst mycket tid, men det finns ju inget mer meningslöst än trafikstockningar och jag tittar hellre på stenrösen och kohagar i 30 km/h än dväljes i bilköer på E22:an alla dagar i veckan.

Kom hem, min man värmde fryspizza från Coop till kvällsmat och så började vi kolla på Love is Blind USA. Hade ställt väckarklockan på 05:30 så det blev inte direkt några nattliga utsvävningar utan jag gick och lade mig i vanlig tid ungefär. 

På långfredagen gick jag alltså upp 05:30, åt frukost och tog med mig hundarna på promenad i skogen. Såg något som först såg ut att vara en stor sten som låg mitt på den lilla timmervägen och tyckte det var konstigt för den hade inte legat där häromdagen. När jag kom närmare såg jag att det var en gås!, och började fundera på hur jag skulle kunna ta mig förbi en död gås med tre hundar utan att de skulle vilja ta sig en närmare titt. När jag kom ytterligare lite närmare så visade det sig att gåsen inte var det minsta död utan helt enkelt hade valt att lägga sig och sova mitt på vägen, och när vi var några meter ifrån så drog den obrytt fram huvudet från sin plats under vingen och flaxade iväg, ackompanjerat av upprörda hundskall som inte alls tyckte att vägen var en lämplig sovplats för en gås. Själv trodde jag att gäss sov i typ vassruggar och liknande platser, men det här var kanske en fri ande eller så var hen helt enkelt bara skittrött och pallade inte ta sig längre. 

Åkte sedan till spårskogen och tillbringade större delen av dagen där. På förmiddagen var det helt L-J-U-V-L-I-G-T väder med solsken och fågelsång. Spåren gick bra och precis när vi var klara så började det regna. Var trött när jag körde hem, men hade lovat mitt äldsta barnbarn att göra en tårta med "marsipan, vaniljkräm och gärna honung om det går" enligt hans önskemål eftersom vi skulle ha kalas för honom dagen därpå. Hade funderat på hur jag skulle få in honung i en prinsesstårta och slutligen landat i att jag skulle mixa bär och honung istället för sylt. Gjorde så, men den blev för lös så jag fick koka en kräm som jag redde med potatismjöl och det blev väl rätt okej. Smetade på den undre botten, fick lite över och bestämde då att smeta det på undersidan av nästa botten så att det skulle bli som ett tjockt lager med bär/honungskräm när de bottnarna lades ihop. Det gick bra ända tills jag skulle vända den botten och lägga den på den andra, då tappade jag den så det skvätte bär/honungskräm över fan i mig överallt. På köksbänken, på mig, på golvet och som om det inte var nog med det rann det från köksbänken utmed köksluckorna också. Svordomar uttalades medan jag torkade och föste undan hundar som mer än gärna ville hjälpa till med saneringen. Bredde sedan på vaniljkräm och då rann det ännu mer. På med marsinpanen, tårtan såg för djävlig ut men jag tryckte dit Noblesse runt kanten som dolde det värsta. Sedan åt vi hämtmat och kollade på Love is Blind och sedan orkade jag inte hålla ögonen öppna längre. 

På lördagen gick jag en härlig långpromenad med hundarna. Kom hem, tänkte först träna pilates och sedan äta lunch för vi skulle ju hem till min exman på kalas för äldsta barnbarnet sen. Pratade i telefon med min dotter och nämnde att jag skulle äta lunch och då sa hon Men har jag inte sagt att det är påsklunch hos dom? och det hade hon inte, så det var ju tur att jag inte hunnit äta någonting. Hann inte träna heller, för vi babblade så länge. Sen åkte vi alltså hem till min exman och hans nya fru och åt påsklunch där, samt tårta och påskgodis. Tårtan blev god även om den inte var den snyggaste jag gjort. Åkte sedan hem och lade oss i matkoma resten av eftermiddagen/kvällen.

På söndagen gick jag min vanliga söndagsmil och fixade de vanliga söndagsgöromålen med brödbak, äggkokning osv. Tränade sedan både pilates och benpass för att kompensera lördagens uteblivna träning. Därefter deklarerade jag att nu skulle mitt seriösa påskslappande börja. Låg på soffan och åt godis, läste en deckare, kollade på två avsnitt av den nya Ronja Rövardotter. Lagade sedan stekt strömming och potatismos till middag och så kollade vi på Love is Blind som vi är helt BESATTA av. Vi har ju sett den japanska versionen och där var allting väldigt stramt och artigt, men i USA är dom ju verkligen too much i alla avseenden. Jisus. Men det är underhållande, verkligen. 

Igår var väl i stort sett en upprepning av söndagen med långpromenad och träning och sedan slappande med deckare och godispåse. Köpte en stor påse i torsdags och den verkar aldrig ta slut? Men nu är påsken det i alla fall. Det var en bra påsk, även om den kändes lite kort p g a att hela fredagen och halva lördagen försvann i spårskogen och på påsk/födelsedagskalaset. Men det finns ju värre saker att slösa bort sin påsk på måste jag säga.

Nu är det tisdag men känns som måndag och veckan kommer väl att vara lite dagvill innan allt faller på plats igen. Idag kommer min chef från Danmark, vi ska ha medarbetarsamtal. Efter jobbet ska jag till Laserkvinnan och resten av veckan kommer att vara fullspäckad eftersom jag nu har börjat trycka in  lite anställningsintervjuer plus att vi ska ha ONBOARDING MEETINGS för nästa steg i det här projektet  som jag jobbar med. Sen är det spårträning på lördag vilket innebär spårläggning på fredag eftermiddag, men på söndag ska jag vila precis som Skaparen. Hehe. Over & out. 

4 x Peter Pohl

Har läst-om några böcker av Peter Pohl som jag haft i min ägo sedan många år tillbaka och som jag tycker mycket om. Böckerna är: Alltid den där Anette!, Kan ingen hjälpa Anette?, Vi kallar honom Anna och Janne min vän. 

Älskar verkligen de här böckerna, tycker de är så fruktansvärt bra skrivna och äter sig in under huden och ända in i själen. Böckerna om Anette så här drygt 30 år efter att de kom ut känns kanske lite, lite daterade. Läste dom när de kom ut och då kändes de och var samtida, men det är de ju såklart inte längre. De övriga utspelar sig på 50-talet och det har jag ingen referens till så därför känns det mer självklart på något sätt.  Älskar språket, dialogen, miljöbeskrivningarna, ALLT. Tycker dock att Janne min vän kunde ha vunnit på att man hade fått veta lite mer om Jannes hemliga liv, hur allting hängde ihop med Monstret, Mr G.G., Cirkus AIR och allt det där andra som bara antyds. Det kan jag störa mig på, inte för att det är dåligt skrivet utan för att jag verkligen vill veta ALLT. 

De här böckerna får fem Nobelpris i litteratur av fem möjliga, alla ni som mot förmodan inte har läst  någon av ovanstående (det finns fler av samma författare som också är lika bra) anbefalles genast att bege er till bibblan per omgående. 

For every point you make, your level drops

Igår hade jag en skön jobbdag utan möten där jag kunde sitta nästan - men såklart inte riktigt - ostört och bara hålla på med grejer som jag egentligen skulle gjort för längesen men inte hunnit. Så skulle man ha det jämt, hehe. Skrev också en lång lista med grejer som jag ska prata med min chef om när han kommer hit efter påsk. Ibland känns det som att jag är något av en slasktratt när det kommer till uppgifter som ingen annan vill ta i, av någon anledning hamnar de alltid hos mig och även om det inte är mitt ansvar mer än någon annans så känns det som att det BLIR mitt ansvar och därmed också mitt fel att det inte blir gjort. Och nu har jag så djävla mycket annat att stå i så jag måste få hjälp att prioritera. Har redan insett att sommarsemestern sitter löst till för vissa grejer är det (numera) bara jag som kan, och även om sommaren just för stunden är långt borta så är vissa grejer ändå inte rimligt att tro att någon annan ska hinna lära sig det fram till dess. Blä. Alltså, jag kommer väl att kunna vara ledig, men kommer sannolikt att vara tvungen att vara nåbar i princip hela tiden och det känns ju sådär men vad gör man. Aja, det löser sig, nu gäller det främst att putta undan arbetsuppgifter som Verkligen. Inte. Är. Mina. 

Efter jobbet åkte jag hem för att fiska upp min man eftersom vi skulle åka till stallet och kolla på en ljudanläggning. Glömde att jag skulle svänga inom affären och hämta paket så medan han plockade i ordning alla såna där mätare och tänger och andra elektrikerattribut så promenerade jag dit - det är väl kanske 800 meter eller så - och hämtade ut två exemplar av Svenska Gods och Gårdar Del XXV som jag råkat köpa. Kånkade hem dom, tror varje bok vägde ett ton så det var jobbigt. Sen åkte vi till stallet och hade först ett fasligt schå med att komma åt ljudanläggningen för ingen mindes koden till låset. Men till slut, efter att ha provat alla möjliga varianter och sms:at till alla som kunde tänkas veta samt börjat fundera på om det kanske var enklast att bara försöka få tag på en bultsax och klippa upp låset - så svarade en person som mindes den rätta sifferkombinationen. Sen testade vi ljud ett bra tag och jag fick min dagliga motion eftersom jag fick springa upp och ner i trappan från domartornet och ut i mitten av ridhuset där det sitter en högtalare för att höra om det lät något? bättre eller sämre? nu då? nu då? nu då?. Repeat i en evighet, sedan kunde vi konstatera att sladdarna till mixerbordet borde bytas och att den yttre högtalaren från 1972 var död. Fast sladdarna var friskt och kreativt lagade med tejp, så det kanske var orsaken, vad vet jag. 

Sen åkte vi hem och jag gick ut med hundarna och sedan hade vi filmkväll. Såg en dansk film som hette A beutiful life som var ganska banal men ändå rätt okej. Orkade faktiskt se hela! men sedan var det läggdags. Idag ska jag jobba, handla, åka till spårskogen och lägga spår och sedan hem och städa. Ingen ridning, snyft snyft (nu låter det som att jag prioriterar städning framför ridning och inget kunde vara mer osant, men jag kommer inte att hinna till stallet i tid och städningen ska ju ändå göras). 

Sen är det PÅSK. Fan vad gött. Älskar påsk. Vi har noll planer förutom viltspårträning imorgon och så kalas för äldsta barnbarnet på lördag. Annars tänker jag att det ska vara soffhäng, långpromenader, bokläsning och påskgodis för hela slanten.