Till stallet istället, v 21 2023, pt 1

På vår ridskola rider man i något man kallar block, ett block är cirka fyra eller fem veckor och i blocket rider man olika varianter av dressyr, markarbete, hoppning samt har teori. Efter varje block byter man häst, men det har fram till i höstas inte varit något som angått mig eftersom jag de senaste åren alltid haft samma häst, eller ponny dårå. Men så är det ju inte längre i Bästa Måndagsgruppen™ så igår var det lite pirrigt: vilken häst (eller ponny hoppades jag ju på) skulle jag få den här gången? Fick Killen. Killen är en stor brun D-ponny av modellen som mest liknar ett litet halvblod, inte så mycket ponny-ponny så att säga. Men han har sett trevlig ut när jag sett andra rida honom. Han var också trevlig att rida, lite mer egen motor än till exempel Köttbullen och Knubbis, men utan att vara het. Skön att sitta på, särskilt i galoppen som var väldigt mjuk och bekväm. Eller så är det Köttbullens galopp som är så obekväm så jag tycker allt som inte är hennes klunsiga fyrtaktsgalopp är som att sitta i en skön fåtölj. 

DJEFLAR vilken jobbig lektion det var! Vi skrittade fram och red åttvolter, det var väl det minst jobbiga vi gjorde. Sedan var det trav och omväxlande öppna och sluta på långsidan, galopp, sedan öppna och sluta på volt, sedan mera galopp, sedan skänkelvikning på diagonalen och sådär höll det på. Nedsittning nästan hela tiden och vi hade inte En. Enda. Skrittpaus. på hela lektionen. Efteråt gick vi som zombies i stallgången och släpade på sadlar och träns och orkade knappt prata med varandra. Dessutom har hästarna börjat gå ute på nätterna så de skulle dessutom ledas ner till sommarhagarna och släppas där. Även om jag pustar och stönar och gnäller så älskar jag den där känslan av att vara riktigt manglad.

Men Killen, ja. Trevlig som sagt, gjorde det han skulle om än inte med hundra procent entusiasm. Mot slutet började han (också) bli trött, då började han stå emot och stoppa upp och man kunde känna att det nog ändå fanns en hel del ponnyistadighet i honom som han var beredd att plocka fram om det behövdes. Fast då var lektionen i princip slut så det behövdes inte, men det kan nog komma en och annan uppgörelse ur detta. Vi får väl se. Nu ser jag fram mot TRÄNINGSVÄRK.