Till stallet istället, v 50 2020

Ja, nu behöver man ju i alla fall inte namnge sina stallinlägg med "pt 1" och "pt 2" eftersom det bara är en gång i veckan nu. Booooring. Fast man ska väl inte klaga, det kunde ju varit att hela verksamheten hade fått stänga ner. Fast det är ändå märkligt att man inte kan vara 10 personer i ett ridhus på 2500 kvadratmeter där man per automatik alltid har minst hästlängds avstånd, men Ullared får ha öppet och dit får folk vallfärda? Jaja, skitsamma. Gillar inte detta, men det är ju bara att gilla läget. Dessvärre ser det som från början var sagt "till sista januari" ut att vara ända till TRETTIONDE JUNI nästa år, för Ridsportförbundet har förlängt sina restriktioner/rekommendationer/råd med förbehållet att det kan komma att ändras om pandemisituationen ändras. 

Blev sur i fredags. Det går en gubbe i min nya grupp och hans dotter sitter med i styrelsen. Många är lite sura på henne för när det är någon aktivitet, t ex boot camp eller extraträning, då ska hon alltid ha en och samma häst. Och till skillnad från mig som också alltid har en och samma häst så rider styrelsetjejen en av de mest populära lektionshästarna och det är liksom inte ens lönt att diskutera. Nu är det ju bara jag som vill rida Köttbullen, men om det var någon mer (vilket det ju inte är) så hade jag väl aldrig kunnat med att propsa på att ha ensamrätt. Men jag har hört mer än en säga att "ja, det är ju inte lönt att önska x (den hästen) om y (styrelsetjejen) ska vara med för man får ju ändå aldrig henne" (hästen, inte styrelsetjejen dårå). Hon, styrelsetjejen, är en sån där självsäker typ som liksom bara tar för sig utan att märkbart tänka tanken att det kanske är andra som har betalt precis lika mycket för sin lektion eller aktivitet och som kanske också skulle vilja rida den hästen. Blir lite sur på ridlärarna också även om jag kan förstå att det kan vara en svår sits ibland eftersom styrelsen de facto är arbetsgivaren och de gör ideella insatser för klubben, och för det kan det ju tyckas vara rimligt att ha någon form av förmån, men det är svårt med gränsdragningen. HUR SOM HELST. I fredags var styrelsetjejens pappa sjuk och då dök styrelsetjejen upp istället, "för det var inom familjen". Fick självklart sin favorithäst också, men hon (hästen) är nog inte Superfavoriten i nya gruppen och alla var nog rätt nöjda med vad de fått. Vad som störde mig var detta: Jag frågade Karin om jag och min dotter också kunde få byta sådär för vi är ju också familj, och då var det ett "njaaaa..." och man såg på henne att hon menade nej och att det kanske inte var en helt bekväm situation, hon hade säkert fått frågan och sagt ja för att vara snäll utan att tänka att det kunde finnas andra som också skulle vilja haka på. Det tyckte jag var sjukt svårt när jag själv satt i styrelsen och man skulle avgöra om man kunde göra ett undantag för något ömmande fall. Det är klart att man vill vara tillmötesgående, men att man hela tiden måste tänka på vad som skulle hända om fler bad om samma sak och liksom försöka värdera sannolikheten för att det skulle hända. Sedan stör jag mig rent principiellt på att man gör skillnad på en som inte tar nej för ett svar (styrelsetjejen) och en som backar direkt och säger "ja, jag tänkte bara kolla, frågan är ju fri" (jag). 

Sånt stör jag mig sjukt mycket på, när inte samma sak gäller för alla. I alla fall I DESSA TIDER när jag dels har blivit fråntagen min mysiga grupp och dels bara får rida en gång i veckan. 

I fredags skulle det ha varit hoppning, men Karin hade inte hunnit bygga något så hon frågade om det var okej att vi hoppade nästa gång istället. Det tyckte jag och några till lät utmärkt, JAMEN DÅ BÖRJADE VÄL STYRELSETJEJEN ATT INSISTERA PÅ ATT DET SKULLE VARA HOPPNING. Alltså hon rider ju inte ens i den här gruppen så vem är hon att lägga sig i? I den nya gruppen verkar det vara en som är PRO hoppning, jag och en till är definitivt ANTI och resten verkar inte bry sig jättemycket (enligt vad jag har fått uppfattning om hittills), då ska väl inte en som kommer och rider istället för någon annan komma och ha åsikter om vad VI ska göra i VÅR grupp. Jag och den andra hoppmotståndaren protesterade livligt och till slut blev det bestämt att vi skulle hoppa nästa gång istället. Mest handlade det nog om att det skulle ta en massa lektionstid att bära in och bygga hinder, i normala fall brukar detta finnas framme på "hoppdagarna" men av någon anledning gjorde det inte det nu. 

Istället för hoppning föreslog Karin att vi skulle rida kadrilj. Det är lite standard när det närmar sig jul i alla fall i vår klubb. Har lite blandade känslor för det, det kan vara jättekul men det kan också vara rätt trist, det beror nog lite på upplägget och på dom som är med. Menar inte att jag är något kadriljproffs själv, men vissa saker är väl ändå elementärt, t ex att ha koll på sin parhäst och se till att man håller jämna steg när man rider i olika varv. Men det är tydligen inte elementärt för alla och då slutar det i KAOZ. Den här kadriljen blev väl något mellanting, funkade bra ibland och ibland blev det lite rörigt p g a att det inte blev jämna avstånd och för att folk inte kunde skilja på vänster och höger. Vi var inte jämna par så jag och Köttbullen fick rida sist. Då kvittar det ju lite vad man gör eller inte gör, så det var lite halvtrist. Köttbullen var inte på sitt bästa humör, vet inte om hon brunstar eller vad det är, men motvillig är hon. Hon blev rätt så fin i formen till slut, men vägen dit var inte jätterolig om man säger så. Hon är så djävla STARK och då är det lätt att man blir stark tillbaka och till slut sitter man där och har någon djävla dragkamp och det känns ju sådär. Men ja. Vägen till framgång är ju sällan spikrak. Nu är det bara en gång kvar på terminen, sen blir det väl ingen ridning mer inom överskådlig framtid. Misstänker att det inte kommer att bli några jullovsaktiviteter eller någonting. BLÄ. Så surt.