Och nu blire klagomål

Igår kväll när jag, duktig som jag är, stod och tandtrådade mitt garnityr så tyckte jag det kändes lite konstigt mellan två kindtänder när jag bet ihop. "Bäst att ta en gång till" tänkte jag i tron att något fastnat och tryckte in tandtråden och TJONG så lossnade vad som kändes som en halv kindtand. Ja, ska man vara glad för nåt så är det väl möjligtvis att detta INTE inträffade typ den 23 december så man hade fått gå hela julhelgen med vad som känns som ett hål som sträcker sig långt upp i förlängda märgen, men helt ärligt har jag rätt svårt att glädjas åt något som inkluderar tandläkarbesök. Men det var ju bara att bita ihop (lite försiktigt dårå) och hänga sig på luren när växeln öppnade och försöka tjata sig till en tid. Fick en akuttid hos en annan tandläkare än min vanliga för hon hade semester, men i såna här lägen har man ju inte direkt möjlighet att vara kräsen.

Den aktuella tanden rotfylldes för typ tre år sen. En rotfylld tand ska ju vara helt död och utan känsel eftersom den inte har några nerver, men jag tycker inte att den här tanden har betett sig som min andra rotfyllda tand eller som någon annan tand heller för den delen. Det är inte det att den gör ont, för det gör den inte direkt. Men den liksom känns. Andra tänder är ju liksom ett med tandbenet och man tänker väl inte direkt på att man ens har dom (förrän man får problem). Men Tanden tar verkligen plats. Pockar på uppmärksamhet. Påpekar att här är den. Varje kväll när jag har duschat och smörjer in mitt vackra plyte med hudkräm så känner jag Tanden från utsidan när jag trycker mot tandbenet genom kinden. Eller om jag sitter och har huvudet i handen, nog fan passar Tanden på att ila till lite. Eller om jag typ springer nerför en trappa, då dunkar det liksom till lite för varje steg. Inte så det gör ont, utan bara så det känns.

Jag har påpekat detta för tandläkaren flera gånger och varje gång har hon tagit en röntgenbild och pekat ut Tanden med sina tre rotfyllda kanaler och sagt att det ser bra ut. En sköterska har också sagt att man kan ha problem även med rotfyllda tänder och då har jag tänkt att det här får man väl kanske leva med då. Och det har ju som sagt inte gjort direkt ont. Bara varit lite störigt.

Nu berättade jag detta för den nya tandläkaren - lite förebyggande för jag litar inte på att Tanden inte skulle vara i stånd till att börja generera SMÄRTA om det skulle bli tal om att borra (och det blir det ju nästan alltid) - så gjorde hon som min vanliga, tog en röntgenbild, pekade ut de tre rotfyllda kanalerna, sa att allt såg bra ut. Men sen började hon med stor entusiasm att knacka, klämma och trycka för att lokalisera problemet. Och hittade då en FJÄRDE kanal som ängsligt låg och tryckte bakom de tre andra. "Det var ju nästan som att få en julklapp", myste hon bakom munskyddet. Jag hade väl svårt att dela hennes entusiasm, men blev nästan lite rörd när jag hörde hur de angrep morgondagens bokningar för att pussla in mig i sitt späckade schema, för på akuttider finns det inte utrymme för rotfyllningar och nu ska Tanden förhoppningsvis få sin fjärde kanal tystad för gott. Samtidigt som den blir hoplappad som ju var det egentliga problemet. Nu har jag fått nån provisorisk gegga som smakar möglig pepparkaka med lätt anstrykning av mint. Varför kan ingen göra tandläkargrejer som smakar, låt oss säga CHOKLAD?

To be continued, om inte annat så för att jämra mig över denna oväntade och ovälkomna decemberutgift. Tur att julklapparna redan är köpta och betalda i alla fall.