Igår läste jag en intervju med Sverigedemokraternas lokala pamp här i Ankeborg. En gång i tiden bodde han granne med mig, fast på den tiden höll han en låg profil med sina politiska åsikter. Fast han kan ju mycket väl ha haft bokhyllorna fyllda med nazistpropaganda och en fototapet med motiv från duscharna i Auschwitz utan att man visste om det. Ja, i alla fall så sa han i den här intervjun att han tyckte att människor som inte kunde anpassa sig till det svenska samhället inte skulle få vara i Sverige. Okej, jag kan väl hålla med om att det inte känns så djävla krispigt med folk som tycker att Sharialagar ska vara samhällets rättesnöre, men så sa han också att "folk som inte delar vår kvinnosyn och syn på jämställdhet hör inte hemma i det svenska samhället" (ej ordagrant citat men det var själva andemeningen).
Och då undrar man ju genast vad som är typisk svensk kvinnosyn och typisk svensk syn på jämställdhet? För jag kan ju inte precis tycka att det finns någon uniform linje som definierar hur alla svenska män förhåller sig till detta.
Är det alla vittnesmål från #metoo som rapporterar om trakasserier och sexuella övergrepp från (i jättemånga fall) etniska svenskar, bland dem flera högt uppsatta kulturpersonligheter*? Är det den kvinnosynen man ska dela för att räknas som svensk? Och det här med att kvinnor fortfarande tar ut 75 % av föräldrapenningen (och ofta närmare 100 % av huvudansvaret för familj och barn), att närmare två tredjedelar av alla chefer är män, att allting som börjar på kvinno- är att betrakta som lågstatus och därmed är mindre värt? Är det den synen på jämställdhet som liksom ska stå stämplad i det svenska passet?
Eller är det att vilja återinföra sambeskattning, så att det inte är lönt för den som tjänar minst (oftast kvinnan) att arbeta och som därmed skapar beroendeställningar i äktenskap, att ta bort pappamånaderna (som verkar vara det enda sättet att få män** att ta större del av föräldrapenningen), att återinföra vårdnadsbidraget (HEJ HEMMAFRU) och att dessutom vilja in och tafsa på aborträtten (HEJ 50-TAL). Och det här är ju bara ett lätt skummande på ytan av deras djävla häxbrygd av kvinno- och människofientlig partipolitik. Är det DEN kvinno- och jämställdhetssynen man ska dela för att räknas som svensk? Obs, det funkar inte att komma undan med att säga att jamen vi har det väl ändå bättre än till exempel kvinnorna i Afghanistan. Vi har det så bra som vi har det av en och endast en anledning och det är för att folk har kämpat för jämställdhet. Ingen ger bort makt gratis, det har varit och är fortfarande en kamp. Och den vill Sverigedemokraterna lamslå och strypa genom att "försvara sina kvinnor", läs: göra dem beroende av män. IGEN.
FY. FAN. Finns inget bättre sätt att beskriva detta på.
* Spelar ju ingen roll som så, ett as är ett as är ett as, men om man nu ska representera den svenska KULTUREN så borde man väl anstränga sig extra mycket för att inte vara ett as?
** INTE ALLA MÄN. Måste väl alltid sägas så att ingen blir kränkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar