Fy farao vad jag är trött på snö och kyla just punkt nu. Varje dag går jag in på SMHI:s hemsida och kollar om de inte är på väg snart. PLUSGRADERNA. Idag kollade jag först femdygnsprognosen och höll på att börja gråta. Bara minus så långt ögat kunde nå. Klickade fram tiodygnsprognosen, den som knappt är lönt att kolla på eftersom det ändras stup i kvarten, men man vill ju gärna se ljuset i slutet av tunneln, eller nåt. Och banne mig om det inte tändes ett litet ljus av hopp. På söndag: En plusgrad. I början av nästa vecka: Kanske TRE. Jag blev nästan obeskrivligt glad, kan jag ju säga. Alla vinternördar borde väl ha fått sitt lystmäte stillat vid det här laget, eller hur? Säg ja.
Från det ena till det andra så har vi börjat kolla på andra säsongen av The Walking Dead nu. Eller vi har än så länge bara sett första avsnittet, men det började ju bra med att man visade två herrelösa hundar. Det efterlyste jag ju för ett tag sen. Fast nu blir jag lite: Jamen borde det inte finnas ÄNNU FLER? Men jag kan vara beredd att släppa det, det blev kanske för dyrt att animera in lite husdjur här och var i zombieapokalypslandskapet. Eller för krångligt att hålla reda på, för hundarna och katterna kanske skulle börja ty sig till människorna och locka till sig zombies på något sätt, de verkar ju attraheras av cirka ALLT. Eller så kommer det mer sånt längre fram.
Sedan tycker jag nog att zombierna har blivit lite mer...vitala i säsong två. Vad som är karaktäristiskt för en zombie är ju en väldigt långsam och hasande gångstil. Men de som jagade Sophia i skogen rörde sig ju som vilka halvslöa, men dock levande, svennetyper som helst, fast med lite sämre hy och hållning. Och vad var det här då? Okej, Sophia är försvunnen. Daryl och Rick letar. Möter en zombie, dödar den, tycker att liksom ser mätt och välgödd ut. Sprättar utan att tveka nämnvärt upp buken för att se...VADÅ? En intakt Sophia som ligger där och väntar på att få bli räddad? Varenda zombie har ju helt maniskt rivit och slitit sönder allt köttliknande de kan komma över och även om deras tandstatus har varit allt annat än god så borde Sophia hur som helst ha varit ganska söndermald och knappast igenkännlig om hon hade legat där bland zombieinälvorna. Yuck. ´
Sedan undrar jag också: Om en zombie nyss har ätit sig proppmätt så skulle den väl knappast ge sig på en människa bara för att den hojtar och visslar lite? Enligt min man, zombie-"experten", så äter ju zombies bara färskt, levande, kött, och de har ju mycket riktigt också ratat alla döingar som ligger och skräpar överallt, men då skulle de väl inte ödsla kraft på att döda någon om de var mätta och helt dästa och stinna i buken? Borde de inte mer...ligga och softa någonstans, smälta maten, chilla lite? Nä, för så gör ju inte zombies, eller hur? Knappt hann denna tanke tänkas förrän man stöter på en nätt liten skara walkers som sitter i en nätt liten kyrka långt ut i obygden och vegeterar i godan ro. Ända tills Rick & Co dyker upp och väcker tankar på färskt kött och hunger. JAMEN VARFÖR SATT DE DÄR? Alla andra är ju ute och strosar omkring helt rastlöst och irrationellt i jakt på föda. Min man föreslog att det kanske hade varit djupt troende i sitt förra liv, men det blir de väl inte mindre hungriga av i zombielivet efter detta, eller?
Efterlyser också TJOCKA zombies. En stor del av Amerikas befolkning verkar ju bestå av kraftigt överviktiga personer, men jag tycker inte riktigt att det återspeglas bland zombierna. Om Michael Moore hade fått regissera hade vi nog fått se en flock stönande fläskberg som kraftlöst raglade omkring och famlade efter chipspåsar och Cocacolaflaskor via gamla invanda reflexer som överlevt när zombieviruset brutit ner det mesta av hjärnbarken.
En annan sak som stör mig: Medan de letade efter Sophia så hittade de ett tält och därinne satt det en kille som hade skjutit skallen av sig. Och när de drog upp dragkedjan i tältöppningen så luktade det så äckligt att alla höll på att DÖ, de vände sig bort och höll händerna för munnarna och såg allmänt rent spyfärdiga ut. Men några scener tidigare så var det en unge som öppnade en bildörr till ett fordon som stått i gassande solsken i flera dagar och därinne satt det en döing, men ungen rörde inte en min, rynkade inte ens på näsan och det fanns INTE EN ENDA FLUGA.
Yeah right, så att säga. Men spännande är det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar