Svänger ett gäng

Här sitter jag och lyssnar på Svänger ett gäng, som är Lalla Hanssons cover på Dire Straits Sultans of Swing. Måste säga att Lalla har gjort en hel del klämmiga covers, om någon nu mot förmodan har missat det. Jag är sist i Sverige, eventuellt hela världen, med Spotify. Alltså verkligen SIST, för jag använder det inte alls. Provade en gång, men jag tyckte liksom inte att jag hittade en enda låt, vilket kanske säger mer om mig och min musiksmak än om Spotify. Youtube däremot...mmm. Där finns ju allt. Och då menar jag ALLT. Utom Balladen om 70-talets största rockband med Magnus Uggla, den har jag bara lyckats hitta i en jättesumpig skolorkesterversion. Men det är väl undantaget som bekräftar regeln, eller nåt.

Fick ett mycket DÅLIGT besked i postlådan idag. Jag har nämligen en tandläkare som både är världens bästa tandläkare, samt, som en liten bonus, är mycket lik Dr Kovac i Cityakuten. Det har man i och för sig inte någon större glädje av eftersom större delen av hans ansikte täcks av ett munskydd större delen av tiden man är där, men ändå. Det är inte fy skam. Men det viktigaste är att han i det närmaste har botat min tandläkarskräck. Det är ju fortfarande inte kul, men jag sitter i alla fall inte och kallsvettas med en vilopuls på 200 slag i minuten längre, utan kan till och med lite avslappnat bläddra i en tidning i väntrummet. Alla förstår ju att det här är en bubbla som förr eller senare måste brista, och idag fick jag mycket riktigt ett brev från honom där han berättade att han hade flyttat TILL ÄNGELHOLM. Ängelholm är väl typ Skånes rövhål, fattar inte hur man kan välja att flytta dit frivilligt. Fast det kanske inte var frivilligt, sånt får man ju inte veta i ett massutskick men jag ska nog fan luska ut sanningen. Nu har han i alla fall helt känslolöst lämpat över mig till en av sina kollegor, och denna kollega VET jag enligt en mycket säker källa (Liselott) att hon är "hårdhänt som fan". Och Liselott är en hårding, medan jag däremot är mesig och superkänslig i munnen och tycker nästan att det gör ont att borsta tänderna. Vill ABSOLUT INTE gå till någon djävla tandläkar-Mengele och kollade hur långt det är till Ängelholm härifrån, eftersom Dr Kovac/Judas skrev att man givetvis var välkommen att "följa med honom till Ängelholm" (åh vad sugen man blev...NOT) och att han skulle se det som "mycket hedrande" om någon ville det. Det är drygt 12 mil enkel resa, och det avgjorde saken till snålhetens fördel. 24 mil för ett tandläkarbesök är INTE okej ens om det bara är en gång per år. Återstår nu alltså bara att ringa och be att få någon annan av kollegorna. Helst utan att de frågar varför, och helst utan att jag ska behöva svara något som innefattar orden "hårdhänt" eller "det ska väl du skita i". Det blir nästa veckas bekymmer, vi får väl se hur det går.