söndag 13 februari 2011

Bark at the moon

Det här med hundutställningar är en helt ny värld för mig, som mest har hållt mig till hästvärlden när det gäller tävlingar. Men om man råkar skaffa hund med fin stamtavla så ska man ställa ut. Ja, men hur svårt kan det vara, tänkte jag, naivt, för det kan uppenbarligen vara hur svårt som helst. Eller så är det jag som är osedvanligt trög och liksom inte kan ta in något annat än hästrelaterade grejer. Och precis när jag ändå tyckte att jag började få lite grepp om det hela så ändrade man en massa i regelverket, så nu har jag fått börja om på ruta ett eller nåt igen.

Hästtävlingar är skitenkla. Man anmäler sig helt enkelt till någon gren som man är bra på, eller åtminstone tror sig vara bra på, eller åtminstone tror sig kunna genomföra med äran i behåll, och så åker man dit och tävlar och den som är bäst, har minst antal fel eller flest poäng eller snabbast tid, beroende på vad det nu är för gren, vinner. Skitenkelt. Men hundutställningar är något helt annat. En ren djävla djungel om ni frågar mig.

Så här går det till: Man anmäler sig och sin hund till någon lämplig klass, beroende på ålder och, i vissa fall, meriter. Vad man vill få ut i slutänden är ett certifikat, eller "cert" som den invigde säger. Och när hunden har fått ett antal "cert" så blir den Champion, vilket talar om att det här är en hund som är ett riktigt extraordinärt exemplar av rasstandarden.

Remus är en tax, och för att överhuvudtaget få tävla om certifikat måste han ställas ut i jaktklass, och för att få ställas ut i jaktklass måste han ha blivit godkänd i antingen drevprov, grytprov eller viltspårprov. Nu ska vi gå en viltspårkurs i vår och förhoppningsvis bli godkända, men vägen dit är lång. Så än så länge får han ställas ut som "junior", vilket är steget efter "valp". Sedan kommer "unghund", fast kruxet är att "unghund" och "junior" överlappar varandra, jag tror "junior" är 9-18 månader och "unghund" 15-24 månader, och man bara jaha, vad är poängen med det då? Det är det ingen som har kunnat svara på, hittills, men jag utforskar saken vidare så hav förtröstan.

Men hur som helst. Jag läste att det skulle vara en internationell utställning i närheten av Ankeborg senare i vår. Nu är jag ju lite lat, så jag bryr mig inte så mycket om statusen utan tänker mer att det ska vara nära och behändigt. En gång åkte vi femton mil, var inne i ringen i omkring två minuter och gick inte vidare. För själva utställningen går till som så, att först blir man bedömd i sin klass, som i det här fallet var det Tax, korthårig, normalstor, junior, hane, utifrån rasstandarden. Då kan man få bedömningen 1, 2, 3 eller 0, där 1 är bäst och 0 är helt värdelöst. Egentligen är 2 och 3 också helt värdelöst, för det är bara om man får 1 som man får tävla vidare, som man alltså gör. Nu har dom dessutom ändrat det hela till någon internationell standard, så nu motsvaras 1 ungefär av "Excellent", 2 av "Very Good" och så vidare. Men hur som helst. Om man får bedömningen 1 (eller nu: Excellent) så får man tävla vidare mot de andra i klassen Tax, korthårig, normalstor, junior, hane, i något som kallas konkurrensbedömning. Där blir man placerad som etta, tvåa, trea och så vidare. Den som blir etta får sedan tävla vidare mot andra klassers ettor. Så småningom mynnar detta ut i olika titlar, typ BIR (Bäst I Ras), BIM (Bäst I Motsatt kön, eller den som inte blir BIR), BIG (Bäst I Gruppen) och slutligen BIS (Best In Show). Allt det här är lite luddigt för mig, för vi är inte riktigt där än. Och vägen dit verkar vara djävligt lång och stenlagd med bestämmelser från helvetet.

Men man får ju börja någonstans, så jag anmälde till den här internationella utställningen då. Först var det jättejättesmidigt, man bara fyllde i sitt medlemsnummer i Kennelklubben och vips så fanns alla uppgifter där. Och så fyllde man i hundens registreringsnummer och vips så fanns alla uppgifter där. Sedan skulle man välja klass, och då valde jag "juniorklass" eftersom Remus vid utställningstillfället kommer att vara 16 månader, och jag har hört (av andra, bättre vetande) att det ska bättre att ställa ut i juniorklass så länge som möjligt, särskilt om ens hund inte är så stor, och Remus är ganska liten för sin ålder. Men nu RÖT systemet åt mig att om jag valde att ställa ut en hund som var över 15 månader i juniorklass så fick jag inte tävla om CACIB. CACIB är för mig något väldigt diffust, något slags internationellt certifkat som jag nog har tänkt inte riktigt har med oss att göra, eftersom vi i dagsläget saknar meriter. Så jag insisterade på att gå vidare i systemet, och då fick jag svara på frågan om hunden hade meriter eller ej. Och det hade han ju inte, tyckte jag ju. Men plötsligt stod det på anmälan att han var förhindrad att tävla om CACIB. Det här kändes ju inte så bra. Nu funderar jag på att skämma ut mig i utställningskretsar för tid och evighet genom att maila och fråga vad det är jag egentligen har förhindrat. För jag fattar faktiskt inte.

To be continued, som det heter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar