För ett tag sedan dog min pojkväns bil jämmerdöden i en snöstorm. Eller det lät så dramatiskt, det var så att den stannade mitt ute i skogen sent en kväll när det var snöstorm på Österlen. Say no more, alla norrlänningar som hånskrattar åt skånsk vinter är varmt välkomna till Österlen i snöstorm så ska vi se hur ni tacklar situationen. Om jag hade varit med då bilen dog jämmerdöden så hade detta genererat ett och annat blogginlägg om misären som uppstod, men jag var inte med. Uppenbarligen kan jag ändå producera blogginlägg om det, men det blir väl kanske inte riktigt lika...fylligt som det hade blivit om jag hade varit på plats. Ögonvittnen berättar och så vidare.
Hur som helst, min pojkväns bil bogserades till verkstad i samma snöstorm (en färd under vilken bogserlinan dessutom gick av i ett kritiskt läge enligt lagen om alltings djävlighet) och en utsliten tändspole byttes ut. Nya friska tag rådde i någon vecka, sedan dog bilen igen. Det visade sig vara en spricka i den nya tändspolen. Nu är den tillfälligt ihoplimmad av flinka fingrar och ska bytas mot ännu en så fort vi kommer förbi Österlen-verkstaden. Vilket verkar kunna dröja, för igår, när jag var ute och körde med min trogna gamla Volvo, så lossnade hela avgasröret och for ner i diket med en väldig fart. Jag vet inte vad som är politiskt korrekt att göra i en sådan situation, ska man vända och plocka upp efter sig eller inte? Jag valde inte, för det där med u-svängar är inte riktigt min grej. Förlåt miljön.
Ja, nu står vi i alla fall här mitt i flytten med en sprucken men limmad tändspole och ett tappat avgasrör. Grattis grattis, liksom. Och i januari har man ju inga andra utgifter direkt heller. Så kan det gå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar