Jag tillhör den generation som lärde sig cykla utan cykelhjälm. Och det har ju gått bra hittills, men ganska länge har jag haft en kraftig känsla av att man faktiskt borde använda cykelhjälm. Att det är direkt dumt att inte göra det. Jag har önskat att det ska bli lag på det, för då har man liksom inget val. För faktum kvarstår, att det ser astöntigt och direkt ovärdigt ut.
Men å andra sidan ser man förmodligen astöntig och ovärdig ut när man ska rehabilitera sitt spräckta skallben och sina hjärnskador. Och en cykelhjälm kan man ju i alla fall välja att ta av sig (när man kommit fram alltså) och därmed framstå som cool och rockn'roll eller åtminstone återupprätta någon slags värdighet efter att ha färdats inkognito i världens mest pinsamma huvudbonad. Det känns som att man inte längre har riktigt samma möjligheter till värdighet när ens hjärna legat utsmetad mot trottoarkanten.
Ja, i alla fall, idag har jag köpt en cykelhjälm. En Giro* för nästan opassande mycket pengar, och då fick jag ändå lite rabatt. Å andra sidan tror jag jag betalade nästan lika mycket för min ridhjälm, för en herrans massa år sedan. Utan att blinka. Jaja, sent ska syndaren vakna.
* Jag är väldigt obevandrad i cykelhjälm-märken. Men cykelhandlaren sa att Giro var cykelhjälmarnas Rolls Royce. Det vet jag ingenting om, men den är i alla fall hemskt bekväm. Try this at home.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar