Igår var Eve och jag på gratisätning finansiell rådgivning. Visade sig den där informationsträffen alltså vara. Jag kom dit i jeans, luvtröja och gympaskor och Eve hade någon slags hemmafru-outfit. Detta var vi jävligt ensamma om kan jag meddela. Alla andra hade kostym. Eller typ dräkt. Det finns säkert jättemånga trevliga männisor som äger en dräkt. Fast jag känner ingen. Den dagen jag känner att jag vill ha en dräkt kan jag lika gärna använda Visakortet till att skära av mig pulsådrorna.
Maten då? Undrade vi, och såg oss oroligt omkring för lokalen verkade väldigt barskrapad från förnödenheter. Själva rådgivningen utgick från att alla människor i runda slängar hade 100 000 kronor över att placera, frågan var bara hur. Det kändes inte riktigt som att vi var målgruppen, men vi lyssnade artigt i alla fall. Och vi somnade inte, som en gammal gubbe längst fram gjorde. På riktigt.
Vi hade kanske förväntat oss en landgång som förtäring, men när informationen avslutades fick vi tåga åstad till en bättre restaurang och smörja kråset med en tvårätters middag. Oxfilé och ett glas rött satt inte alls dumt en vanlig sketen tisdagskväll. Särskilt inte när någon annan tillagar och betalar. Det var värt en timmes tråkinformation. Eftersom jag inte begrep någonting började jag fundera på vad fonder egentligen är. Ett svart hål där pengar sugs in och så småningom återvänder, ibland mer och ibland mindre, fast de finns inte utan är bara ettor och nollor i cyberspace på något vis. Det där med ekonomi är så luddigt. Jag skulle nog behöva lite mer gratis mat rådgivning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar