Ni vet den fantastiska 80-talsfilmen Falling Down, där Michael Douglas läxar upp det krackelerande amerikanska välfärdssamhället med basebollträ, k-pist och svidande sarkasmer? Igår spelades det snudd på en uppföljare i Humletorkan utanför Näsum. Vi, det vill säga jag och Dan och Carl, skulle trixa oss in med en väldigt stor bil på en väldigt smal väg bland väldigt mycket folk och fä. En vänlig och hjälpsam själ vinkade milt att vi hade fri lejd, men noterade inte att det stod en liten hund på andra sidan bilen/vägen, vilket omöjliggjorde omedelbar framfart. Då fick Dan ett Falling Down-bryt och backade tillbaks bilen*, vevade ner rutan** och lät sin tordönsstämma dåna ut ett DET STÅR FÖR FAN EN HUND DÄR! över nejden med en sådan kraft att det nästan uppstod nya hål i ozonlagret.
Jag vet inte riktigt vad det är som gör att folk tappar besinningen så fort de sätter sig bakom ratten. Men en sak är i alla fall säker: Vi har härmed tillräckligt mycket material för att spela in en uppföljare till Falling Down. Och jag vet redan vem som ska spela huvudrollen.
* Ok, det gjorde han inte, för all trafik stod stilla. Men om det hade varit på film så hade det blivit mycket mer effektfullt.
** Eller vad det nu heter när det är elektriska fönsterhissar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar