ÅH NEJ (men vilken djävla MATCH va?) Sverige-Danmark 24-26, SILVER till Sverige

Jaha, det var matchen. Så otroligt spännande att det var en ren plåga. 13-13 i halvtid och så jämnt att det kunde ha gått åt vilket håll som helst. Men den där FÖRBANNADE Niklas Landin skulle ju såklart ha en riktigt bra dag på jobbet i andra halvlek och så var det bra med det. Ändå bra kämpat in i det sista, till skillnad från bronsmatchen där Spanien vann lätt över ett till synes rätt håglöst Frankrike. Men Sverige kämpade verkligen till sista andetaget och därför synd att marginalerna var på fel sida idag. Men ett silver är ju ändå ett silver och för att vara första VM-finalen på 20 år och det med ett orutinerat pojklag så tycker jag att det var en fantastisk insats. Därför förtjänade de guldet, men det finns ju tyvärr ingen sådan rättvisa. Nu ska jag deppa till eftersnacket.

De kapabla

Har läst De kapabla av Klas Ekman, och det tycker jag att du också kan göra. Den handlar om följande:

En man och en kvinna i 35-årsåldern checkar in på ett hotell i en liten ort i västra Sverige. Johan ser framför sig en natt med förbjudna äventyr medan Anna med vånda planerar att göra slut på otrohetsaffären för att helhjärtat satsa på sin familj.

Helgen blir inte som någon av dem tänkt sig. Ett katastrofalt misstag leder till att de där och då fattar ett ödesmättat beslut. Detta blir startskottet på en mardrömslik resa som kommer att förändra deras liv för alltid.

Den här boken får mig att tänka på Stängslet av Magnus Mills, en minst sagt skruvad mordhistoria där det ena leder till det andra i ett halsbrytande tempo. Det är lite samma grej här, fartfyllt och underhållande. Stör mig en liten aning på att det inte finns några detaljer, man kan väl skriva ut eller hitta på ett ortsnamn istället för att bara kalla det "en sovstad intill en större" eller att de tittar på Game of thrones istället för "serien de följde". Lite för mycket sånt, men annars en  riktigt trevlig läsupplevelse. Den får fyra alibin av fem möjliga. 

Till stallet istället, v 4 2021

 Harvar vidare i den här Coronagruppen och är rätt så less på den. Kanske mest för att vi har haft vikarie nästan hela tiden. Det är absolut inget fel på Vikarien, men hon är 20 och det är hennes första jobb, vissa grejer blir inte hundra på grund av, tja, orutin skulle jag väl säga. 

Karin hade bråkat med Köttbullen i veckan och det märktes för hon (Köttbullen) var riktigt fin. Dock kändes hon lite slö till att börja med, men efter att vi hade galopperat så lossnade det. Vi red en övning som var att man skulle rida en meter innanför spåret i trav och göra 15-metersvolter och övergångar. Den typen av övningar är jättenyttiga för Köttbullen och hon blev så lösgjord och fin, till och med i högervarvet. "Är det där hennes svåra varv? Det syns inte", kommenterade Vikarien och då kan man ju vara nöjd. 

En annan sak som irriterar mig med Coronagruppen är att lektionen efter är en hoppspecial, lite blandat med privat- och ridskoleponnyer. Och så fort vi har ställt upp på medellinjen så kommer de in och ska börja plocka fram grejer, det är ju inget konstigt med det, men då är det alltid någon förälder som ska börja prata med Vikarien, fastän det fortfarande är vår tid och hon kanske fortfarande håller på att ge feedback till oss. Styrelsetjejens unge går i den gruppen och då kommer hon in i ridhuset, och så ska hon ofta prata både med Vikarien och dra in pappa Mansplainern i samtalet, och så har Vikarien liksom glömt att hon fortfarande ska ägna tid åt oss. Grr. Sno på med vaccinet nu så att allt kan bli som vanligt igen, pls. Mvh bortskämd, priviligierad osv.   

Feber

 Ja, det är alltså inte jag som har drabbats på annat sätt än att jag har läst boken Feber av Johan Brännström. Den handlar om följande:

VAD HÄNDER MED våra barn när de lämnas ensamma på nätet? Vad hittar ett barn i de allra mörkaste delarna av Darknet som är så ondskefullt att vi vägrar tro på det?

Mikaela Sköld är inrikesreporter på Sveriges största nyhetsbyrå och ensamstående mamma till tolvåriga Vanja. Hon tvingas lämna sin febersjuka dotter ensam hemma och när hon kommer hem från jobbet är Vanja spårlöst försvunnen. Polisen har inte mycket att gå på, men Mikaelas egna efterforskningar pekar mot Darknet den dolda delen av nätet. Hennes sökande efter dottern tar henne allt djupare ned i en febrig och farlig värld, så mörk och depraverad att hon inte kunnat föreställa sig den i sina värsta mardrömmar. Och någonstans på nätet finns en klocka som tickar ned om tjugofyra timmar startar nästa show i The Red Room. Vågar du titta?

Jag kände mig lite kluven efter att ha läst den här boken. Den är å ena sidan rätt spännande, å andra sidan känns handlingen samtidigt rätt förutsägbar och å tredje sidan känns vissa grejer som både Mikaela och polisen och övriga karaktärer är och gör rätt så osannolika. Men det var ändå en trevlig läsupplevelse. Den får tre och en halv Alvedon av fem möjliga.  

JAAA, Sverige-Frankrike 32-26 och SVERIGE ÄR I VM-FINAL!!!

Ooooh myyyyy goooood, vilken match! Tacksam för att det inte blev nåt nagelbitarkaninpulsdrama à la matchen mellan Danmark och Egypten i förrgår. Sverige ledde ju faktiskt matchen hela tiden utom vid något enstaka tillfälle när det var jämnt och Frankrike dunkade in ett mål, men det var ju snabbt kvitterat. Sen är det ju handboll så det går ju inte att slappna av en sekund bara för att man leder med ett par bollar. Det kan ju snabbt ändras. Men det gjorde det inte och sedan började Sverige sega ifrån och när det var kanske åtta-nio minuter kvar och Sverige legat stadigt på fyra-fem mål över Frankrike så vågade man ju ändå börja hoppas lite även om det inte är över förrän det är över. Men det höll! LYCKAN!!!

Nu ska jag kolla på matchen mellan Danmark och Spanien och njuta. Tjolahopp.

Pain is no pleasure

Jag tror mycket på det där med att ont ska med ont fördrivas, så igår kväll satt jag en lång stund med det som vi lite skämtsamt brukar kalla "svärmors massageapparat" för jag har fått den i julklapp av min mamma. Hatar för övrigt ordet massageapparat eftersom det känns som att det inte går att säga utan att det låter som något snuskigt, men det här är i alla fall någonting som är avsett för stela och ömmande muskler och inte för porr. Den, apparaten, är både stor och tung och för att den ska komma till sin rätt så behöver man nästan vara två, åtminstone om man ska kunna massera sig på ryggen utan att få ont på andra ställen p g a statisk belastning. 

Masserade kanske en kvart igår kväll och idag känns högerarmen kanske lite bättre, men smärtan har istället flyttat sig till högra skulderbladet, det känns nästan som att det är kramp i musklerna och det har hållit mig vaken större delen av natten. Man skulle kunna tro att det är någon som sitter med en voodoodocka föreställande mig och fnissar och sticker nålar ungefär som han den där förhäxade prinsen gör i Indiana Jones och de fördömdas tempel. Har provat att ligga på vänster sida, ligga på rygg, ligga på mage, till slut gav jag upp och provade även att ligga på höger sida eftersom det gjorde ont hur fan jag än låg. Slumrade lite emellanåt, men vaknade varje gång jag jag skulle vända mig och dra med mig täcket som det tydligen alltid låg en hund på. Jag tycker det är supermysigt att sova med hundarna i sängen men får lite panik när täcket sitter fast och man inte får det med sig, kan gå från sovande till 100 % vansinnig under loppet av en och samma sekund. Seriöst. Ingen av hundarna väger över 10 kg, ändå känns det ibland som att sova med sängen full av betongblock. Jaja, det är ju självvalt så jag ska inte klaga. Att ligga vaken p g a omotiverad smärta i arm och axel kommen från absolut ingenstans är däremot något att klaga över och det gör jag också, högljutt och länge. Fattar inte vad det är eller varför det ska drabba just mig. Nog för att jag har kassa axlar och kass nacke och alltid har mer eller mindre ont i dessa delar av mig, men det kan väl räcka med att jag har fått lära mig att leva med det som ett slags bakgrundsbrus och att jag har fått välja bort att hålla på med vissa grejer som inte funkar, jag behöver väl inte sån här djävla voodoo-smärta utöver det?

Är trött som ett as och känner mig så otroligt opepp. Hatar verkligen att inte få sova. Efter jobbet ska jag åka direkt till stallet och rida och sedan hem som ett spjut till VM-semifinalerna i handboll. Ska till och med försöka avtala bort att packa höpåsar efter lektionen, i normala fall tycker jag det är rätt mysigt att gå och pyssla med sånt, men idag vill jag helst slippa komma hemsladdande lagom till avkast och vara tvungen att se första halvlek stående i ridkläder. Sen kommer jag såklart inte att vara trött, jeflar vilket spännande mästerskap det har varit så här långt. 

Igår var och handlade på ICA i grannbyn mest för att jag råkade ha vägarna förbi och de har ett ovanligt bra sortiment av tuggben till hundar. Det är för övrigt ingen stor affär sett till antalet kvadratmeter och det satt ett stort anslag i entrén att det bara fick vistas max ett visst antal personer i butiken och en vädjan om att bara handla en person per hushåll för att undvika trängsel, osv. Jag var där typ vid 13.30-tiden och alltså HERREGUD vilken trängsel? Var kommer alla människor ifrån och framför allt, vad är det för fel på folk som till varje pris tycker att de måste gå par- eller till och med familjevis och handla till och med i dessa tider? Det lär ju dröja innan jag sätter min fot i den affären igen, kan jag ju säga. 

Ja, sen var jag ute på en liten roadtrip och såg en massa människor med reflexvästar och schäferhundar och trodde först att det var någon polisutryckning, men då var det Missing People som var ute och sökte efter någon. Körde sedan för första gången på nya E22 och kom faktiskt ihåg att svänga av på rätt ställe. Det är nämligen ingen avfart till närmaste vägen hem längre, utan därför måste man svänga av på avfarten innan och sedan åka på den gamla vägen. Stod noll skyltar om detta, vilket man kan tycka vore rimligt att det informerades om. Det är likadant när jag kör hem från jobbet. Förr körde man bara på E22 tills man kom till korsningen där svängde man av mot väg 9/19, men nu är det motorväg hela sträckan och man måste svänga av för att komma på gamla vägen, annars får man åka i flera mil innan nästa avfart och det känns ju som en onödig resa. Tycker nästan det borde vara såna där skyltar, OBS SISTA AVFARTEN som det är vid Svågertorp innan man kör ut på Öresundsbron. Men man vänjer sig väl. Gött i alla fall att slippa alla vägarbeten och avstängningar och omledningar av trafiken som det har varit i samband med byggandet av motorvägen.

 

Winter is coming, men dra åt helvete

Jaha, här gick man och fröjdades åt både barmark och plusgrader och funderade på sådder och annat vårigt, men säg den lycka som varar. När jag klev upp i morse var det vitt på marken igen och minusgraderna blängde sturskt från termometerns display. Alltså vad FAAN. Nu får det väl ändå vara nog. Utöver det så har jag fått någon tradig låsning i axeln. Nån nerv som är i kläm eller nåt misstänker jag, jag kan veva armen obehindrat både fram och tillbaka och lyfta och greja, men när den kommer i vissa lägen så är det som om någon kör in en kniv i själva axelleden. Smärtan är att jämföra med att slå i armbågen, det som av någon anledning kallas för änkestöt, och HELVETE vad ont det gör. Har ju inte direkt gjort något som motiverar detta heller, så nu är jag bitter på detta djävla måndagsexemplar till kropp. Att det alltid ska vara något. Två grejer har hittills utlöst smärtan: 1. När jag skär bröd, i det läget när jag drar armen tillbaka och tar i (p g a mina hembakade bröd har en rejäl skorpa). 2. När jag drar på mig ett par byxor. Tydligen gör jag inget annat där armen förs bakåt, men det här räcker ju eftersom det gör så HELVETISKT ont. Ska man nu behöva börja köpa färdigskivat bröd och gå klädd som Kalle Anka, jag bara frågar?