Just nu: hatar Elgiganten

Jamen nu måste jag ändå få klaga. För några månader sedan köpte vi ju en DYSON dammsugare och som jag har älskat denna maskin och vad den gör för mitt välbefinnande. Med tre hundar som tillsammans har tolv rätt grusiga tassar fastän man tycker man inte gör annat än torkar av dom när de har varit ute, samt två vuxna som inte alltid är jätteduktiga på att ta av sig skorna i hallen när man bara ska in lite snabbt och hämta något och så ut igen så är det så guldigt att bara ta sin DYSON och ge hallgolvet en rejäl avsugning på ingen tid alls varje kväll och så vakna till känslan av nystädat. Det kan man såklart göra med en vanlig dammsugare också, men det tar så mycket längre tid och är så mycket bökigare och därför blir det inte av på samma sätt.

Som jag älskade min Dyson, men säg den lycka som varar för evigt. För en dag så hade displayen plötsligt gått sönder. Dammsugaren funkade visserligen ändå, men man kunde inte ändra läge och man kunde inte se hur mycket batteri som var kvar, plus att om man köper en dammsugare för närmare 7000 spänn så är det ju rimligt att den ska hålla mer än ett par månader. ELLER HUR? Men visst, alla kan råka ut för ett måndagsexemplar och det var ju ändå garanti kvar så det skulle väl inte vara några problem tänkte jag. Men då tänkte jag tydligen fel för nu hände detta trista:

1. Lämnade in dammsugaren till Elgiganten i Ankeborg den 5 maj.
2. Den 13 maj fick jag ett sms där det stod Bäste kund! Dyson vill ha in resten av delarna till din dammsugare också. Så kan du komma in med dessa snarast så skyndar vi på processen.
3. Lämnade in resterande delar (laddare, munstycken m m) den 14 maj. Sen hände det ingenting och vi hörde ingenting.
4. Den 19 maj ringde jag och frågade hur det gick. Fick då prata med en förvisso trevlig person på Elgigantens centrala kundtjänst som inte kunde göra något mer än att logga in i något himla ärendehanteringssystem och se att delarna lämnats in den 14 maj. Det visste jag ju redan. Men hon skulle lägga en notering i systemet att jag önskade veta hur det gick.
5. Fick efter samtalet ett sms från Elgiganten i Ankeborg där det stod Bäste kund! Er produkt inväntar svar om den ska lagas eller bytas ut. När vi får mer information återkommer vi snarast.
6. Fick ett par timmar senare nästa sms: Hej! Din produkt är nu på väg till vår servicepartner. Du blir underrättad när din produkt är färdig för uthämtning.
7. Och sedan hände det ingenting mer. Och man kan ju undra hur länge jag skulle ha fått "invänta svar om den ska lagas eller bytas ut" om jag INTE hade ringt?
8. Och sen hände det som sagt ingenting mer. Igår, 28 maj, ringde jag IGEN och frågade hur det gick. Fick prata med någon annan förvisso trevlig person på Elgigantens centrala kundtjänst som inte kunde göra något mer än att logga in i något himla ärendehanteringssystem och se att min dammsugare hade skickats till servicepartnern den 19 maj. Det visste jag ju redan. Men han skulle lägga en notering i systemet att jag önskade veta hur det gick. Frågade hur länge de tyckte det var rimligt att ett sånt här ärende skulle ta, laga eller byt, hur svårt kan det vara? De sa att normal handläggningstid var 2-3 veckor och det tycker jag väl att det hade gått vid det här laget då.
9. Fick sedan ett sms från Elgiganten där de undrade om jag var nöjd med bemötandet i kundtjänst. Där kunde man gradera från skala glad grön gubbe till neutral gul gubbe till sur orange gubbe till arg röd gubbe. Valde arg röd gubbe och skrev att jag hade lämnat in en dammsugare för 3 veckor sedan och ringt 2 gånger utan att få någon annan information än sådant jag redan visste. Det var ju egentligen inte bemötandet i kundtjänst jag betygsatte, för han var som sagt jättetrevlig, men själva utkomsten av samtalet var ju liksom plus minus noll och ingenting och det tycker jag väl ändå att det är själva vitsen med att ha en kundtjänst.
10. Blev sedan rätt så omgående uppringd av en person från Elgiganten i Ankeborg som jag gissar var den som drog nitlotten när det kom kundvårdsdirektiv uppifrån, för så himla roligt kan det ju inte vara att tvingas ringa upp en person som precis uttryckt att den var maximalt missnöjd med bemötandet. Personen som ringde lät som att han var ungefär 14 år gammal, och det enda han kunde säga var att "dom på Dyson" hade stora förseningar så att jag fick nog vänta ytterligare ett par veckor, men han skulle göra vad han kunde för att "skynda på det hela". Han var dock väldigt trevlig och beklagade det som inträffat, men det hjälper ju liksom inte mig.

Jaha, så tack för inget liksom. JAG SKULLE JU KUNNA TYCKA att ett så stort företag som Elgiganten skulle kunna ha gett mig en ny dammsugare rakt över disk på stående fot och sedan löst det med Dyson hur eller om den skulle repareras utan min inblandning, istället för att jag skulle vara tvungen att vara utan dammsugare i flera veckor medan de ska fundera på om den ska lagas eller bytas ut. Då hade jag varit en nöjd kund istället som nu, en rätt så irriterad kund som överväger att aldrig någonsin handla något på Elgiganten igen om det ska vara så här djävla krångligt med saker som det ändå är garanti på. Då ska det väl gå snabbt och smidigt tycker man ju. Obs, alla som jag har pratat med har varit väldigt artiga och trevliga så inget ont om dom, det är väl inte deras fel utan sånt som bestäms uppifrån. De hade såklart också kunnat vara otrevliga och snäsiga och det hade ju varit värre. Men ändå. Sjukt besviken på Elgiganten är jag. OCH JAG SAKNAR MIN DYSON. Kom hem, allt ska bli bra.

Jag och min PT, det låter så himla coolt va?

Igår var det väl en vecka sen jag fick min deppiga artrosdiagnos och igår fick jag träffa min artros-PT. Som är samma som min sjukgymnast, så det är inte så himla fancy som det låter, men ändå: en PT. Har jag aldrig haft någon förut så det kan ju vara kul att testa. Så igår infann jag mig på något gym-liknande ställe och fick cykla på motionscykel och göra lite olika övningar ihop med några andra fysiska måndagsexemplar. Kändes okej, det jobbigaste är att knäet är så himla svullet och stelt. Har ju försökt att avlasta det under en längre tid, men nu ska det ju belastas istället för att stimulera broskbildningen, och det kanske måste bli sämre innan det kan bli bättre, inte vet jag. Men jag hoppas att det är så, för så här är det inte jättekul att ha det.

Utöver det har jag ju min fräna artros-app där jag får andra övningar som ska göras dagligen. Det är inte svårt och tar inte lång tid och jag tycker faktiskt det är svinbra att ha den som påminnelse. Sen får man klicka i att man har gjort övningarna och för mig som nästan får orgasm av att få bocka av gjorda saker på listor fungerar det ju som en utomordentligt stor morot. Idag fick jag dessutom beröm av min PT (som jag kan chatta med i sagda app) för att jag inte hade missat ett enda träningspass på en hel vecka. Kände mig löjligt duktig. Så kul liv har jag alltså just nu. Over & out från Arthritis City.

Snuskigt eller normalt?

Mitt nygamla thaimassageställe har en Facebooksida där det normalt sett inte brukar vara så mycket aktiviteter. Kanske något inlägg per månad med erbjudande om att köpa presentkort eller önska alla kunder en god jul/glad påsk/trevlig midsommar/whatever. Men på senare tid har hon som har stället lagt ut flera förtydliganden att hon erbjuder MASSAGE och inget annat och hon är definitivt inte intresserad av förslag eller frågor om "extra" och "happy ending". Det tycker man ju är otroligt tydligt och samma information finns också på hemsidan, men det är tydligen inte tillräckligt tydligt ändå för nu för ett tag sedan så la hon ut en skärmdump av ett sms där en man skrev att han var i stan och jobbade och "kan du ge mig en happy-ending massage? Jag är så himla sugen :-)" och skrev ytterligare ett förtydligande att hennes massagesalong var inte ett ställe där man kunde köpa sex.

Om det är så hos henne så undrar jag hur det är på ett annat thaimassageställe som jag brukar åka förbi men som inte direkt lockar för det ligger typ inklämt bland några bensinmackar i utkanten av ett slags industriområde lite utanför stan och verkar ganska omysigt av flera anledningar, men kanske främst för att det heter MINGPORN THAI. Nu kanske Mingporn i Thailand är som att heta Maria eller Lena i Sverige, det vet ju inte jag. Hette inte hon i Sveriges Mästerkock förra året någonting i stil med Vichudaporn? Ändelsen -porn är kanske supervänligt i Thailand, men det klingar ju onekligen lite illa här och framför allt i detta sammanhanget. Om man beaktar ovanstående happy ending-förslag som tydligen kommer trots att man tapetserar sin hem- och Facebooksida med förtydliganden angående att ens salong inte är en bordell så kan jag bara föreställa mig vad man får för förslag och "erbjudanden" om man heter Mingporn och erbjuder massage. Då kan man förmodligen hålla sig för skratt.

Jag tror jag ska börja kalla honom för Huckleberry Finn

Jag har en brittisk kollega som heter - och här måste jag alltid tänka efter både en och två och tre gånger innan jag yttrar mig - Mark Sawyer. Men det kan man väl inte heta heller? Det är ju liksom varken Mark Twain eller Tom Sawyer utan någon slags halvmesyr av båda och som bäddat för att säga fel.

Hade ett Skypemöte med bland annat honom igår och för att inte göra bort mig  (jag lär väl inte vara den första som gör denna association?) så skrev jag MARK varje gång han pratade och sedan var jag rask med att flika in en massa beskäftiga meningar med hans namn i ("indeed, Mark", "as you just said, Mark...", "I suggest that Mark...", "do you agree, Mark?" osv osv).  I det avseendet hoppas jag att vi aldrig kommer att ha något annat än Skypemöten (utan kameror) med våra kollegor utomlands för då kan man ju ha såna där säkerhetslinor. Det hade ju varit lite pinsamt att råka slänga ur sig ett klämkäckt "nice to meet you, TOM" när man står öga mot öga med någon som kanske är urless på alla associationer till Samuel Langhorne Clemens.

Träffade btw min högsta chef härförleden och vi pratade lite om hur ens liv förändrats i och med Coronapandemin. Jag sa att för min del var det inte så stor skillnad (och skulle precis vidareutveckla att mina största intressen, häst och hundaktiviteter, ändå har pågått någorlunda normalt om man bortser från att det inte varit några tävlingar), men det hann jag inte förrän han sa att han hade hört någon säga att "den som inte ändrat sitt liv under Coronakrisen har ALLVARLIGA SOCIALA PROBLEM".

Så nu vet ni det. Hehe.

Tre saker jag hatar, och då menar jag verkligen HATAR, när folk säger

1. Folk som tycker dom är roliga när dom säger "leverstapej" istället för leverpastej.
2. Folk som tycker dom är roliga när dom säger "helikopeter" istället för helikopter.
3. Folk som inte se någon äta en apelsin utan att säga "bapelsin gubbjävel".

Inget av ovanstående är eller har någonsin enligt mig varit roligt. SÅ KAN FOLK INTE BARA SLUTA?

Vet inte vad jag vill ha sagt med ovanstående, men jag behövde få det ur mig. Så nu är det sagt.

Den inte så mesiga inkräktaren

Vi har en ventil på vår husgrund, en sån där vanlig fyrkant med plåtgaller. Eller vi har väl flera, men i alla fall så märkte jag att hundarna, Tage och Remus och speciellt Remus, tax med rätt att döda, var väldigt intresserade av den som satt på gaveln som vetter mot hönshuset. Den plåten är också lite bucklad så det finns som en glipa i den och jag tänkte att jaha, nu har det väl flyttat in någon djävla råtta där. Själva ventilenskanalen in mot källaren är i alla fall stängd så längre än ett par decimeter kommer den inte, men det är ju ändå inte så trevlig tanke med oinbjudna hyresgäster.

Hundarna var som tokiga och jag och min man petade lite med en pinne för att se vad som hände. Det som hände var att vi möttes av ett djävla ALIEN-VÄSANDE, sådär riktigt ilsket. Jag har en gång tränat i ett konstgryt där de hade en vildfångad grävling, den var otroligt ilsken (till skillnad från de vanliga grävlingarna som används i grytträning som bor i hägn och nästan är lite halvtama) och väste ungefär så, fast högre. Tänkte att nu djävlar har det väl flyttat in någon iller eller något annat litet och ettrigt och ilsket? Det där plåtgallret är ju vinklat neråt, så det går inte att se in, men något rörde sig och jag såg en mun och så hördes det där väsandet igen. Läskigt att ha ett himla (i fantasin åtminstone) rabiesmonster i sin ventilationskanal, den måste bort! kände vi, och min man hämtade en kofot och bräckte upp plåten lite medan jag stod beredd att släppa hundarna för vad-som-än-skulle-komma-utrusande.

Ut flög: en blåmes. Hade någon berättat för mig att en blåmes kunde väsa lika ilsket som en vildkatt så hade jag skrattat, men det gör jag inte längre nu när jag har bevittnat det med egna öron och ögon. Blåmesen hade dessutom en unge i boet, eller ventilationskanalen dårå. Jag var rädd att vi skulle ha skrämt bort mamman (eller om det var pappan, vet inte hur just blåmesar delar upp föräldradagarna) för tid och evighet med vårt intrång, men föräldrainstinkten är stark, så den återvände efter ett tag. Puh. Så nu kan vi inte sätta igen gallret förrän ungen blivit stor och flyttat hemifrån.  Aja, värre bekymmer kan man ju ha.

Till stallet istället, v 22 2020, pt 1

Igår var det en sån där härlig vårkväll, lagom varmt och vindstilla och vi red ute i paddocken. Det var också en sån där kväll när man märker att alla myggor och flugor har vaknat till liv igen efter vintern, för det räckte med att stå stilla och fixa med stiglädren så var man omsvärmad som en Hollywoodstjärna av diverse flygfän.

Lektionen gick bra, Pojken kändes lite knackig i början men det lossnade sedan. Övningen var öppna längs med halva långsidan, 10-metersvolt mitt på långsidan och sedan öppna andra halvan. Det. Var. Jobbigt. sa både jag och Pojken, men vi fick till det någorlunda, åtminstone ibland. Och även om inte öppnorna blev så fina så blev formen det och egentligen hade jag bara kunnat sitta och rida varv efter varv i trav under nedsittning och N-J-U-T-A, för han gick som en liten maskin där, stadigt i form, utan att tappa tempo och utan att jag egentligen behövde driva speciellt mycket. Härligt. Efteråt var han helt löddrig på halsen och mellan frambenen, så det skedde ju inte direkt utan ansträngning från hans sida.
Är så taggad på att rida Köttbullen på fredag att jag misstänker att det kommer att bli ett fiasko. Hehe. Den som lever får se.