Ja, förra veckan blev det ju bara ett ridpass p g a tjänsteresa. Surt, och resten av veckan var megastressig så jag såg verkligen fram mot att återställa min mentala hälsa med hjälp av lite dressyr. Kom till stallet, noterade redan på vägen dit att alla ponnyer inklusive Pojken gick i hagen utmed stora vägen och slappade, men jag var för första gången på hela veckan ute i god tid så jag tänkte att det är väl säkert någon som snart ska börja plocka in dom. Gick en runda med hundarna, som jag hade haft med mig på jobbet, och kom tillbaks rätt så lagom till samlingen. Ponnyerna gick fortfarande och strosade i (den mycket leriga) hagen och njöt av eftermiddagssolen. Fick jaga in efter ridläraren, nähä hon var visst ledig, vi skulle ha ridskolechefen istället, fick jag höra. Jagade rätt på henne och frågade vem jag skulle ha. "Din vanliga", blev svaret så då var det bara att försöka ragga ihop lite folk som kunde hjälpa en vid grinden. Det där med att ta in EN ponny låter ju inte riktigt göra sig lättvindigt, men till slut fick vi tag på Pojken och hans kompis. Eller rättare sagt, båda två stod vid grinden, det var bara det att kompisen också ville in och han lät sig inte bevekas om det motsatta i första taget, så det slutade med att vi fick ta med honom också.
AJA, efter att ha stressborstat bort ett ton lera och sadlat och tränsat så kunde lektionen till slut börja. Det gick riktigt bra, vi jobbade med renodling av hjälperna och så red vi skänkelvikning och det gick kanon (med våra mått mätt dårå). Sen skulle vi galoppera på stora mittvolten. Vänster varv gick skitbra, det blev fina distinkta fattningar. Sedan bytte vi varv och jobbade med skänkelvikningar i höger varv och skulle avsluta med galoppfattningar på mittvolten och då blev det en upprepning av förra veckans pinsamheter. Det var ju mindre kul, men den här gången blev det bara två utbrytningar, sedan funkade det att galoppera på volten. Misstänker dock att det mest handlade om att Pojken hakade på hästen framför och liksom bara hängde med, snarare än att han plötsligt skulle börja lyssna på den ytterskänkel som han dittills inte bevärdigat någon större uppmärksamhet.
AJA, det är bara att kämpa på. Den här veckan är det teori på vanliga lektionen, så det blir dessvärre bara ett uppsuttet pass, och likadant nästa vecka. Men sen ska det väl ändå bli lite ordning på torpet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar