Hon som vakar

Har läst Hon som vakar av Caroline Eriksson, en bok som beskrevs bland annat som "ett psykologiskt relationsdrama" och "en svensk Kvinnan på tåget". Har läst Kvinnan på tåget och den gillade jag. Den här berättelsen handlar om Elena, som har separerat från sin man och sitter och deppar i ett radhus som hon fått hyra. Hon börjar studera grannarna och får kontakt med deras tonårsson och inser att någonting inte står rätt till i den familjen. Sen vinklas allting så till den milda grad att man knappt vet vem som är vem och vad som är vad och vad som har hänt och vad som är sant och vad som bara är hittepå. Det är rätt så skickligt, måste jag säga. Fast ibland var det lite VÄL mycket förvecklingar och det var lite VÄL mycket hintande om sånt som hade hänt och som skulle portioneras ut i lagom doser, men det blev lite för snåla tilldelningar emellanåt. Plus lite allmänt rörigt och aningens lågt tempo. Utöver det störde jag mig på att karaktären Elena skrev om sin syster som "syrran" exakt hela tiden. Det var syrran hit och syrran dit och syrran sa ditt och syrran bjöd på mat och syrran och hennes man kanske inte har det så bra och jag kände bara att kan hon inte få ha ett djävla NAMN? Men bortsett från det: Absolut välskrivet och rätt spännande. Som helhet får boken tre projektioner av fem möjliga.