20180101

Jaha, så var första dagen på det nya året avklarad. Inledde med en lång härlig skogspromenad under vilken jag funderade lite löst på vilken ny och bättre människa jag ska bli det här året. Fyller ju 50 i sommar (!) så då får man väl ha någon slags approach, tänker jag. Alternativt bara köra vidare på den som har funkat hyfsat i 49½ jordsnurr. Den varianten finns ju också.

Efter att ha tänkt så många och djuplodande tankar gick jag hem och glodde på tv. Det har förutom denna promenad - som i och för sig varade i tre och en halv timme så det kan ju vara befogat att få slappa - inte blivit många knop gjorda här idag. Såg färdigt Atypical (jättebra, ge mig en säsong till NU för sådär kan den väl inte bara sluta?) på Netflix, började titta på andra säsongen av Better Things (också bra) på HBO och betade slutligen av ett par avsnitt av Ozark (lite seg i början men den tar sig) på Netflix. Ingen backhoppning eller Ivanhoe här inte. Däremot så åt vi pizza till middag. Tror i och för sig det är första gången vi gör det just på nyårsdagen, dagen då alla tydligen gör det, men jag kan ju ha fel. Kände mig sliten, inte på grund av hejdlöst supande och skrålande (ha ha ha) utan på grund av sömnbrist plus en liten förkylning som ligger och skvalpar i systemet och liksom varslar om sig själv, men mest är det nog sömnbristen. Det var ganska lugnt med raketer fram till tolvslaget, men mellan tolv och ett sådär så var det rena kriget och gubbhunden Boris jobbade upp sig till hysteri trots att han medicinerats och legat utfläkt som det där tigerskinnet i Grevinnan och betjänten hela dagen och kvällen. Boris har ett skall som skär genom ben, märg, trossbotten och väggar och som skulle kunna väcka upp de döda om man hade behov för det. Det hjälpte inte heller till att min man spelade hårdrock på rätt så hög volym för att skapa en ljudbarriär mot smällarna, för även om Boris lugnade sig är det ju inte precis som att man vaggas till sömns medan Bon Scott ylar om att han vill ta Highway to hell. Det finns många skäl till att vilja förbjuda fyrverkerier och de viktigaste är såklart att det helt i onödan skrämmer och skadar djur (och människor) och sprider en massa tungmetaller i miljön, men att få slippa avrunda året med AC/DC på högsta volym är också en aspekt som inte ska bortses från.
Sedan tog det väl en timme till innan jag somnade, men tro inte att det är så enkelt att jag bara sover på i åtta timmar som min kropp behöver bara för det, varför skulle det vara SÅ enkelt? Min man låg och drog sig till klockan två (14) medan min hjärna drog igång på allvar vid halv åtta på morgonen, efter att först ha gjort små stickprovskontroller vid fem-, sex- och sjutiden för att se om det var möjligt att få igång lite carpe diem. Tycker verkligen inte att det är kul när man för en gångs skull KAN sova hur länge man vill och så GÅR det inte. Jag hade ju hellre sovit som en katt hela förmiddagen och sedan varit utvilad på eftermiddagen istället för att såsa omkring som en klubbad zombie p g a sömnbrist hela dagen, men sånt får man uppenbarligen inte välja själv.

Som alla kan gissa så var ingen pigg på att gå ut och snickra hönshus denna dag. Och imorgon ska min man vara borta hela dagen, men på onsdag kanske? Den som lever får ju se. 2018, hönsägaråret, nu kör vi.