"Skulle gått till Specsavers istället"

Eller ja, det var precis det jag gjorde. Gick till Specsavers alltså. Nu är jag inte en person som springer hos optikern i tid och otid. Jag är närsynt och skaffade glasögon när jag var i 20-årsåldern (minns fortfarande känslan när jag klev ut på gatan efter det där besöket hos optikern och världen hade förvandlats från en halvsuddig kuliss till knivskarp verklighet och det kändes som att jag skulle kunna se ända till Danmark), men tyckte det var rätt bökigt när det regnade och när man red eller tränade. När jag var i 30-årsåldern skaffade jag linser och sen dess har jag bara kört med det. Kollar synen kanske en gång vart tredje år, köper månadslinser på nätet, använder dem cirka ett kvartal och det har funkat hur bra som helst i alla år, trots att jag inte är jättenoga med hygienen och trots att det då och då dyker upp domedagsrubriker om att VANLIGA KONTAKTLINSER KAN GÖRA DIG BLIND. 

Men för några år sen hände detta: Jag började se jättedåligt PÅ NÄRA HÅLL när jag hade linserna i. Fick börja sträcka ut armarna för att hålla det finstilta en bit ifrån, sådär som gamlingar gör. Alternativt ta ut linserna för då ser jag fortfarande svinbra på nära håll, problemet är bara att inte ser ett skit på lite avstånd och det är ju trist när man till exempel ska köra bil eller titta på tv. Men ska jag göra det kan jag inte peta ut en sticka ur fingret eller läsa innehållsdeklarationen på mjölkpaketet. Hade jag blivit en gamling? Nääää? Jo, tydligen. Skulle jag nu bli en sån där som bara "vänta, jag måste ha mina glasögon" för att kunna se något smått, och sedan börja yra omkring lite planlöst eftersom ingen någonsin minns var de låg senast, alternativt ha dom i ett himla senilsnöre? NÄÄÄ, tänkte jag, jag är väl ändå en linsmänniska. Fick därför (svindyra) MULTIFOKALA linser utprovade för ett par år sen, och det har väl funkat - sådär. Okej, jag ser lite bättre på nära håll och lite bättre på långt håll, men sådär superbra är det faktiskt inte. "Nej, men det kan man inte förvänta sig när man är i din ålder", svarade optikern lite snäsigt när jag påpekade att jag trodde att jag skulle kunna se som en örn med de nya linserna. Nähä. Så jag har harvat på här i min halvsuddighet. Kisat med ögonen mot vägskyltar och textremsor på tv och skojat om att armarna snart blir för korta för att kunna läsa tidningen. Ej optimalt.

Och så en annan grej: Jag brukar duscha på kvällen, och efter det kan det ju vara lite gött att ligga i soffan och glo på tv en stund. Men de multifokala gillar inte det. Det blir suddigt och grusigt och dant i ögonen efter duschen, plus att det tar hundra år för ögonen att ställa om sig från nära till långt avstånd. Så om jag har läst en bok eller glott i telefonen under reklampausen så får jag sitta och kisa en god stund när jag sedan ska fästa blicken på tv-rutan. Trist. Så därför tänkte jag så här: jag kan ju faktiskt skaffa ett par glasögon att ha när jag tittar på tv. Så kan jag ta ut linserna när jag har duschat, plus att jag faktiskt ibland tänker på vad som skulle kunna hända om jag till exempel skulle få en ögoninflammation eller något liknande, då är jag ju helt handikappad och kan inte ens köra bil. Eller som den gången i vintras när jag trodde jag hade glömt linserna hemma.  Hade ju i och för sig varit lika illa om jag hade glömt glasögonen hemma, men ändå. Kändes som att det fanns ett behov av en plan här.

Så jag beställde tid. Hos Specsavers, för jag gillade inte riktigt den där halvsnäsiga kommentaren om vad man kan förvänta sig när man är i en viss ålder som jag fick hos min Synsam-optiker, och så hade en kollega varit på Specsavers och sagt att de var jättebra, och sen är ju faktiskt "Skulle gått till Specsavers istället"-reklamen riktigt rolig. Jo, men jag erkänner: Jag kan välja ett företag eller en produkt eller tjänst om de har rolig reklam. Inte BARA därför förstås, men om det står och väger mellan två till synes likvärdiga alternativ så vinner den som framstår som lite rolig, alternativt så förlorar den som har riktigt kass reklam som retar livet ur mig. SÅN ÄR JAG, och det står jag för.

Knatade alltså iväg till sagda ställe. Kom därifrån inte bara med nya linser utan även TVÅ PAR glasögon. Eller rättare sagt, jag knatade därifrån med två tomma händer och en lite tommare plånbok, men allt är under tillverkning. Hoppas jag.

Det började med att en kvinna som med god marginal passerat medelåldern skulle knappa in mig i systemet. Det gick väl sådär, kan man väl säga. En ungdom fick assistera och tala om för henne exakt var hon skulle trycka och klicka och vad nästa steg var på en nivå där man kunde tro att det var hennes första dag på jobbet. MEN HUR SKA JAG KOMMA IHÅG DETTA? råmade hon uppgivet i riktning mot mig, och när jag föreslog att hon skulle göra en fusklapp så öppnade sig en fördämning om hur extremt svårt det var med "data". Det kändes ju inte så förtroendeingivande om det var hon som var optikern. Det var hon dock inte, utan efter inskrivningsproceduren blev jag skickad vidare till en yngling som såg ut att knappt ha lämnat grundskolan. Men han undersökte och konstaterade att de -0,75/-1,50 som jag haft i synfel nu hade uppgraderats till -2,25/-2,50. WHAT THE FUCK liksom? Antingen har Synsam fel på sin utrustning, eller så har min syn blivit skitkass på bara ett par år, eller så var barn-optikern helt ute och cyklade. Tror dock det mest beror på Synsams utrustning, för jag tycker ju att jag har sett dåligt även med linser rätt länge (Synsam har även skittråkig reklam, så det kan säkert också inverka). Måste dessutom gå upp ett snäpp i det som gör att man kan se bra på nära håll, har haft LOW innan men nu är det MEDIUM som gäller.

Sen kom turen till glasögonen. Blev hjärntvättad Fick förklarat för mig att det finns en viss begränsning i hur mycket man kan korrigera brytningsfel och ålderssynthet med linser, det bästa resultatet fick man ändå med progressiva glasögon, och nu hade de dessutom en kampanj så man fick två till priset för ett och skulle jag då inte passa på att slå till med ett par progressiva och ett par som jag kunde ha när jag bara skulle titta på tv? Jo, kanske? Hann inte mer än slira på det svaret så blev jag ivägskickad till en säljare som såg ut att kanske vara i åldern då man dricker folköl och trimmar moppar, för att välja ut bågar. Det trodde jag man skulle få stå och vela med för sig själv, men hos Specsaver fick man alltså en PERSONAL SHOPPER (kändes det som), för han engagerade sig så pass i vad de olika bågarna gjorde för mitt ansiktes KARAKTÄR och sedan fick jag sitta ner vid ett bord och dricka kaffe och prova och spegla mig från alla håll och kanter och välja. Valde till slut ett par rätt intetsägande till tv-glasögon och till de progressiva tog jag ett par bågar som förvandlade mig till en överlägsen härskartyp med en touch av Harry Potter. Skulle kanske ha valt tvärtom? Eller kanske inte?  Aja, det blir nog bra.

Sedan trodde jag att allt var klart, men nähä, då skickades jag vidare till CHEFEN (på riktigt), som faktiskt till skillnad från övriga (bortsett från den inledande DATA-tanten) faktiskt åtminstone såg ut att vara äldre än jag. Och som tyckte att det var ju helt fantastiskt att jag hade valt just dom bågarna och näe vad dom passade just mig bra och vad nöjd han trodde att jag skulle bli med att ha valt progressiva glas. HEJ PENSIONÄR, kände jag, men "VÄLKOMMEN TILL PROGG-KLUBBEN", hälsade han glatt. Ja, det var ju ändå lite roligt även om han sedan skrattade hela vägen till banken, för det fattar ju ett barn att om något är "tag två och betala för en" så betalar man betydligt mer för det som är en, bara för att det ska kännas som att man får något gratis. Sådan är kapitalismen, otack är den armes lön, osv.

Ja, men när man skaffar PROGG-glasögon (ej att förväxla med Mikael Wiehes stålbågade) så är det minsann inte bara att betala och komma och hämta utan nej nej nej, här skulle det bokas ett PERSONLIGT MÖTE och så ska vi gå igenom allt vad det innebär att ha tagit steget över till PROGG-världen (återigen, ej att förväxla med att lyssna på Hoola Bandoola Band, klä sig i Palestinaschal, kolka i sig rödvin och gå i demonstrationståg under parollen KROSSA KAPITALISMEN). Sen måste man träna sig i att bära progressiva glas, det är inte bara att sätta på dom och fortsätta leva sitt liv utan det måste till en tillvänjning för att ögat och hjärnan ska begripa sitt eget bästa. GULP. Vad har jag nu gett mig in på?


Om två veckor är det dags. Håll i hatten för då blir det åka av, kanske. Om nu mitt liv som PROGGARE blir en flopp så kanske jag i alla fall kan se fram mot att få lite bättre linser? Slippa kisa mig genom tillvaron? Den som lever får se.