BREAKING NEWS: Jag har sprungit. Vad gör man inte för att slippa hemtenta? Haha, skojar bara. Nä, men jag vet att jag har sagt att jag ska lägga av med löpträning eftersom det här måndagsexemplar till kropp uppenbarligen inte håller. Förra året sprang jag till exempel inte en enda meter, åtminstone inte med flit. Det kändes ju bra på ett sätt eftersom ingen träning = inga skador. Men helvete vad deppigt det är när alla andra sitter och snackar kilometertider och lopp i fikarummet, och det där med att bo på landet är ju bra på många sätt men det erbjuder ju inte oceaner av andra träningsmöjligheter utan då får man vackert sätta sig i bilen och köra iväg, och det är ju trist, plus stressigt att ha en massa tider att passa. Älskar ju löpning för att det är så himla enkelt och tillgängligt och den där endorfinkicken som kommer efteråt.
Så nu har jag en ny taktik. Min vanliga taktik är annars att ju längre desto bättre. Kondition är lätt att tappa, men går rätt fort att träna upp och sen kan jag ligga och mala på i evigheter som ett litet tjurigt gotlandsruss. Inte fort, men man behöver ju inte ha så himla bråttom jämt heller. Min nya taktik är att jag bara ska springa korta rundor. Max fem kilometer max två gånger i veckan. Så idag gav jag mig ut på min pi-runda efter jobbet. Den heter så för den är 3,14 km lång och rätt snäll, bara ett par små backar (som kan vara nog så jobbiga) men annars hyfsat platt. I vanliga fall har den varit min komma-igång-runda efter skador och uppehåll, men nu ska den alltså bli standard.
Petade ihop en Spotifylista med extremt peppig musik och lufsade iväg. 3,14 km är ju inte mycket, men det kan minsann kännas tillräckligt när man inte sprungit överhuvudtaget på minst ett år och innan dess rätt sporadiskt. Fick frammana bilden av gotlandsrusset flera gånger när det tog emot, och så stretade jag vidare uppför de små backarna och orkade till och med en liten spurt på slutet. Inte fort som sagt, men vem fan har bråttom?
Sitter nu och göttar mig i endorfiner i svettiga kläder och hoppas på riktigt att denna taktiken ska vara hållbar. Nu ska jag försöka krysta fram något klokt om pedagogisk filosofi, hejpåre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar