Härom morgonen när jag släpade min trötta och utarbetade lekamen från parkeringen till jobbet så mötte jag Batman. Det var inte som att möta Lassie direkt, och strängt taget var det inte heller Batman jag mötte, men i alla fall en livs levande fladdermus som irrade omkring i trakterna kring vår lastramp. Det händer ju inte exakt varje dag så jag stannade upp en stund och betraktade skådespelet, CARPE DIEM kanske man skulle kunna säga här om det inte vore så pinsamt söndertjatat.
Minns en gång när jag var på fladdermusexkursion mitt i natten med några andra naturnördar, ledda av vår biologilärare Gösta som släpade med sig en ultraljudsapparat för att detektera fladdermössens kommunikation. Fladdermöss kommunicerar nämligen med ekolod som det mänskliga örat inte kan uppfatta och varje art har en egen frekvens. Vi fick stå blickstilla och nästan inte andas och plötsligt hördes det ett skrapande ljud, och direkt visste Gösta att det där var en brunfladdermus som tjoade till, och så knastrade det till igen och den här gången var det en dvärgpipistrell som ville låta meddela för omvärlden att här fanns det mat. Eller något i den stilen. Det finns 19 olika fladdermusarter i Sverige och man skulle kunna tro att Gösta var personlig vän med dem alla. Såhär i efterhand undrar jag om han inte bara högg till med någonting fritt ur fantasin, för det var ju kolsvart och helt omöjligt för oss att bevisa att några sekunders sprak i stil med när man försöker få in Stockholm-Motala på en kortvågsradio skulle representera den gråskimliga fladdermusens tal till nationen. Men att komma med invändningar i det läget hade nog sabbat den förtätade stämningen så vi knep käft.
Annars tycker jag inte man ser fladdermöss speciellt ofta, så det var en trevlig uppenbarelse (ingen av de 19 arterna är såkallade vampyrfladdermöss, de är alla insektsätare, så det är ju inte så att man på något sätt riskerar liv och lem genom att vistas i deras närhet, det värsta som skulle kunna hända är väl att någon råkar flaxa in i en). De har ju en rätt diskret framtoning så att säga. Den här jobbfladdermusen var dock väl synlig, men det är ju ingen lätt sak att artbestämma något som är obetydligt större än en ligustersvärmare (en av våra största nattfjärilar, reds anm) som aldrig är stilla, så jag lämnar det osagt vilken av de 19 arterna det skulle kunna röra sig om. Men den var i alla fall vid god vigör och jag betraktade den en stund medan den irrade omkring, gissningsvis efter mat, och sedan fladdrade den vidare mot nya äventyr och jag fladdrade in till jobbet.
Obs, fladdermöss är skyddade enligt svensk lag (artskyddsförordningen och jaktlagen) och får inte fångas, dödas eller ens flyttas på. Barasåattnivet alltså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar