Så är det VINTERTID. Tänker vägra "normaltid" för det känns helt onormalt med mörker redan vid halv fem eller så.
Gillar annars den här söndagen med en extra timme, för man, jag åtminstone, brukar vakna sjukt tidigt och vara helt utsövd och så studsar man upp och gör en massa saker och sen är klockan ändå bara elva eller så och det är massor av dag kvar. Älskar att ha inget att göra och en massa dag kvar.
Sen blir det inte lika kul. När det börjar skymma och man tänker att nu är väl klockan minst halv åtta, snart läggdags, och så är den högst fem. Då är det plötsligt inte lika kul att det är en massa dag kvar utan mer att nu lägger sig mörkret som ett lock över det här landet och så ska det vara så i ett halvår framöver. BLÄ. Fast jag gillar ju årstider, så man får väl ta det onda med det goda. Men ändå. Mörkret är svinjobbigt, speciellt så här i början innan man har vant sig. Det hjälper liksom inte mig att "det blir ljusare på morgnarna" för det gör ingen skillnad om man som jag går upp innan fan själv gör det. Är dock astacksam över att kunna komma från jobbet när det fortfarande är ljust, skulle aldrig palla att åka till och från jobbet i mörker. Eller jo, var man tvungen så är det ju bara att gilla läget förstås, alla är ju inte privilegierade och kan välja sina arbetstider. Men jag tror jag hade varit bittrare om min själ hade naggats i kanten av mörkret mer än den gör.
Idag har barnbarnen varit här och blivit klippta gratis och utan alltför mycket gnöl och gnäll. Båda vägrar konsekvent att ha ett skynke om sig, båda håller sedan på att krypa ur skinnet för att det kliar. Konsekvensanalys är uppenbarligen inte deras starka sida. Men det gick bra, mycket tack vare att jag smackade igång en laptop med valfria youtubeklipp framför dom. Mutor är inget jag är blyg för att ta till när det krisar.
Nu ska jag äta lasagne och glo på Hem till byn på Öppna arkivet. So long.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar