And so what if I told you to fuck off?

Jamen nu är jag så djävla trött på allt var deklarationer heter. Jag ska aldrig, jag upprepar, aldrig sälja någonting mer i hela mitt liv. Åtminstone inte någonting som någon annan först har ärvt i cirka åttahundra led och som man råkar göra en liten nätt avans på.

Jag mailade ju någon speciell sektion på Skatteverket för att få reda på 1952 års taxeringsvärde. Tror ni att de har svarat? Nej men självklart inte. För det räckte inte att uppge fastighetsbeteckning och församling och kommun, man var även tvungen att känna till vem som ägde fastigheten 1952. Man kan ju verkligen undra varför, det är väl för farao inte så att taxeringsvärdet ändrar sig beroende på om det är Jöns Jönsson eller Albert av Mecklenburg som har skrivit på köpehandlingarna. Kan man ju tycka.

Så jag väntar nog på att trögrövarna på Landsarkivet ska vakna till liv, hasa sig ner i katakomberna och "titta i böckerna". Det som skulle ta 2½ vecka att göra. Tills dess har jag höftat in en saftig summa på Skatteverkets konto, bara för att vara på den säkra sidan. All reavinstskatt som överstiger 20 000 kronor börjar nämligen kräva ränta efter den 12 februari, upplyste mig en av de vänliga människorna jag har talat med i dagarna som passerat. Och man undrar bara, vad är det som är så djävla speciellt med den 12 februari? Hur har man kommit fram till detta magiska datum, är det typ första fullmånen efter att det sista barret har fallit från julgranen i Skatteverkets personalrum? Och varför mörkar dom med detta? Eller jo, jag fattar väl att det är någon som tjänar på detta, men ändå. Så djävla taskigt.

Men nu har de fått ett slags köttben att gnaga på ett tag i alla fall. I övrigt har vi nu anlitat en expert. Vi ska betala pengar för att någon annan ska deklarera åt oss. Eftersom det här snudd på har drivit mig till vansinnets rand så känns det som ett mycket bra beslut.