Jojomensan

Här i Skåne har det blivit "enkelt" att åka buss och tåg. Innan, när det var svårt, så hade man antingen ett periodkort om man åkte ofta, eller ett rabattkort, om man åkte lite då och då. Men nu, när det har blivit enkelt, har Skånetrafiken ersatt detta med ett gemensamt kort som har chip och antenn istället för magnetremsa. Jag har haft mitt rabattkort i kanske 10 år utan att det har visat tecken på ålderskrämpor, men det här nya ska tydligen vara ännu mer hållbart. Det kommer förmodligen att komma fram i någon arkeologisk utgrävning omkring år 3047 och fortfarande fungera. Tänk bara på att inte böja kortet, för då kan antennen skadas, råder Skånetrafiken på sin hemsida om man nu mot förmodan skulle drabbas av en galopperande lust att vilja böja sitt kort bara för att det inte längre har magnetremsa.

Det nya kortet heter Jo-Jo-kortet, och det låter som om målgruppen var dagisbarn. Det känns rätt så ovärdigt att gå in på stationen och be att få uppgradera sig till Jo-Jo-kortet, som om ens första resa skulle ha slutdestination Hackebackeskogen eller nåt annat infantilt. Men jag var situationen vuxen och fick därför lämna ifrån mig mitt diskreta grå rabattkort till förmån för ett åttiotalsmintgrönt Jo-Jo-kort i ett grisskärt fodral.

Men jag vet inte om jag är så imponerad av Den Nya Tekniken. Med Skånetrafiken (och kanske lite varstans, jag är inte så insatt i övriga landets kollektivtrafik) kan man ju åka överallt hur som helst inom de zoner man har betalt för, så härförleden klev jag ombord på Ankeborgs lokalbuss och löste en biljett med slutdestination Brösarp. På den gamla goda tiden när allt var som det skulle behövde man sedan bara doppa ner sitt rabattkort i läsaren på nästa buss och så fick man åka gratis, eller det kändes ju i alla fall så.

Nu i fredags hade jag lite tid över medan jag väntade på att Skåne-Expressen skulle komma och ta mig från Ankeborg och vidare mot Österlen, och det var då jag fick den (kanske inte så) briljanta idén att uppgradera mitt rabattkort till det där omtalade Jo-Jo-kortet. För säkerhets skull frågade jag om den resa som nu fanns registrerat på rabattkortet så att säga följde med över till Jo-Jo-kortet ihop med saldot, och oh ja, allt följde med, det här var framtiden och mycket enklare. Jag vet inte riktigt hur den är funtad som har tyckt att det har varit "svårt" att åka buss och tåg, men de finns uppenbarligen eftersom det här med enkelhet verkar vara en slagkraftig marknadsföringsgrej. Hur som helst, för säkerhets skull ställde jag samma fråga till busschauffören på Skåne-Expressen och han tog Frälsaren till vittne om att allt numera skulle fungera "mycket bättre", det var bara att hålla fram kortet mot kortläsaren. Och lik förbannat så slafsade den här Jo-Jo-maskinen i sig en ny resa från mitt saldo istället för att fatta att det redan fanns en.

Så mycket för den djävla framtidstekniken. Som tur var hade jag kvar en pappersbiljett från fornstora dagar som kunde bevisa att resan redan var betald, och busschauffören kunde då med några maniska knapptryckningar pytsa tillbaks mina 33 kronor på Jo-Jo-kortet igen. Jag känner mig rätt skeptisk till det här.