Here comes your ghost again
tisdag 17 november 2026
261117
Till stallet istället, v 47 2026, pt 1
måndag 16 november 2026
261116
Då var det måndag och back in business igen. Resan hem gick bra, inga tåg var försenade, det var inga obehöriga på spåren eller gränskontroller som ledde till polisinsatser utan allt rullade på som det skulle. Klev på tåget på södra Fyn strax innan 09.00, bytte tåg i Odense och i Köpenhamn, tog slutligen bussen från Ankeborg och damp ner hemma på Nästan-Österlen vid 14.30 ungefär. Så smidigt när allt fungerar och det finns rim och reson i uttrycket "det går som tåget".
Gick ut en sväng med hundarna, packade upp min väska och sedan blev det inte mycket mer gjort den dagen. Slöade i soffan, åt hämtmat och kollade på The Tudors. Som vi nu har gett upp efter kanske fem avsnitt, tycker inte det händer någonting överhuvudtaget plus att det är tusen människor att hålla ordning på. Ni kan väcka mig mitt i natten och jag kan rabbla Henrik VIII:s sex fruar utan att blinka samt kan redogöra för en massa mer eller mindre ovidkommande fakta kring äktenskapen och har i alla fall ett hum om hur husen Lancaster och York blev huset Tudor, men att hålla ordning på alla de snarlika karaktärerna i den här produktionen känns som en totalt övermäktig uppgift. Kollade istället klart på den svenska filmen Stormen på Netflix som jag började kolla på när jag var i Danmark. Den var enligt mig förfärligt dålig, så det var helt bortkastat. Började istället kolla på någon polisserie som jag har glömt vad den hette men den var inte heller bra. Då gav jag upp och gick och lade mig.
I lördags gick jag en härlig långpromenad på förmiddagen. Kom hem, städade i hönshuset och funderade på hur jag skulle få kycklingarna att börja gå in där på kvällarna, de sover ju fortfarande i en stor hög i den kattbur som står ute i hönsgården och som de bott i sedan de var små, de har inte riktigt fattat grejen med att sova på pinnar än. Bestämde mig för att lyfta in hela buren i hönshuset på kvällen när de gått och lagt sig så att de vaknar därinne, och sedan låta buren stå kvar där och hoppas att de kommer ihåg det på kvällen.
Resten av lördagen tillbringade jag i soffan med en bok. Totade ihop någon slags kycklinggratäng till kvällsmat och sen var det tidigt i säng eftersom jag ställt klockan på 04.00 på söndagen. Kände mig oerhört opepp när jag masade mig upp och gick ut med hundarna. Det var kallt, det var mörkt, det var halt och jag hade noll sug att åka till stallet. Men det gjorde jag såklart ändå. Var väl hemma igen vid 12.30 så det var ju ändå mycket kvar av dagen. Tände i kaminen och barrikaderade mig i soffan och världscupen i Stuttgart där både Peder och Henrik gick till omhoppning och slutade trea respektive fyra. Min man for iväg på sin Qi Gong/Tai Chi-träning och jag lagade vegetarisk lasagne och planerade den kommande veckan. Nu är det en sån där hektisk vecka IGEN! Ridning ikväll och imorgon kväll, idag ska vi dessutom ha AU-möte innan ridningen, på onsdag ska vi hämta möbler till stallet och på torsdag är det styrelsemöte. PUH. Men sen är det väl inget mer förutom ett stallpass på söndag men det är ju bara utsläpp och inte direkt betungande.
Nu ska jag väl bara försöka styra upp jobbveckan också.
Till stallet istället, v 46 2026
fredag 13 november 2026
261113
Nu sitter jag på ett tåg på väg hem från Danmark, befinner mig i skrivande stund på Stora Bältbron och tänker på hur det var när Karl X Gustaf gick över isen, vilken vargavinter. Det påstås att det har snöat i Skåne i natt men det var nog i de nordvästra delarna, hoppas jag i alla fall.
Det har varit helt okej dagar, men Gud vad det ska bli skönt att komma hem. Hotellet kan jag inte klaga på, sängen var skön och det var tyst, inget som störde men hemma är det ju inte. Och det tar på krafterna, i alla fall mina, att omge mig av danskar från arla till särla. Även om jag förstår hyfsat så kan man aldrig riktigt slappna av för plötsligt kommer det något himla räkneord eller uttryck man inte begriper och då gäller det att vässa hjärncellerna till max för att hänga med. Vet att detsamma gäller för danskarna, även om jag ALDRIG kommer att begripa mig på hur de skulle ha lika svårt att förstå MIG som ändå talar så tydligt jämfört med dom, men jag är ju bara en enda svensk bland 100 + danska kollegor. De tycker i alla fall att det är lättare att förstå mig än övriga svenska kollegor eftersom jag inte pratar skånska. Man skulle ju tro att grötigheterna skulle gifta sig fint med varandra, men tydligen inte.
Sitter nu och jäser i förstaklass och STILLEZONE. Fick skämmas när konduktören skulle kolla biljetter för jag hade en utskriven skrynklig papperskopia att visa upp, eftersom man inte kan köpa biljetter med ett svenskt kreditkort i DSB-appen, utan det får man göra på nätet och sen skulle man ju kunna tro att det bara var att skriva in biljettnumret i appen så skulle biljetten dyka upp där, men icke och därför får jag framstå som en bakåtsträvande medeltidsmänniska med mina pappersutskrifter. Men i övrigt har jag det fint. Det enda som hörs förutom tåget är tangentbordsknatter och det kan man ju stå ut med. Hoppas nu att resten av logistiken flyter på som den ska, då är jag hemma vid 14.30 och det är ju rimligt.
Hade medarbetarsamtal med min chef och har fått lite nya ansvarsområden för att säkerställa att jag inte ska kunna sitta och rulla tummarna. Jag har för första gången sedan jag började på det här företaget en tjänst som inte spretar åt tusen olika håll och det känns fantastiskt. Jag har inget emot att ha mycket att göra, tvärtom, det är mest det här när man hela tiden slits mellan olika grejer som inte alls har med varandra att göra och man ska värdera vad som är viktigast och vad som måste prioriteras och hela tiden är det någon annan som skriker att jamen det här då? och det här? och detta? Nu är det i alla fall bara två personer som skriker, Projektledaren och min chef, och ingen av dom är av typen som skriker heller för den delen. Projektet är ju inte så mycket av projekt längre utan mer business as usual, och det kör ihop sig ibland, men absolut inte varje dag, så jag har tid för annat också. Nu har vi bokat in att vi ska till Skottland i januari. Då måste man tydligen ansöka om VISUM nuförtiden. Tur att min chef sa det för det hade jag ingen aning om, jag känner såklart till Brexit men det är inget jag går och grunnar på dagligdags om man säger så.
Jaja. Nu ska jag försöka jobba lite. Tyvärr är inte DSB:s internetuppkoppling den mest stadiga, men något ska jag väl kunna få gjort i alla fall.
torsdag 12 november 2026
261112
tisdag 10 november 2026
261110
Nu är jag i Danmark. UTOMLANDS! som de tjoade i filmen Kärlek och andra diagnoser när de åkte över Öresundsbron. Resan gick bra förutom att internet på tåget mellan Köpenhamn och Odense var fruktansvärt segt. Där fick man för att man skulle vara flitig och jobba under tiden man färdades mellan A och B. Tog typ 10 minuter att bara öppna en mapp, att sedan öppna och arbeta med ett dokument var inte att tänka på om man ville behålla sina sinnen i fullt bruk.
Kom fram till hotellet, gick ut och provianterade eftersom jag tycker det är trist att sitta på lokal helt mol allena. Satt istället i hotellsängen och åt Skyr och granola ur ett glas, eftersom jag inte hade någon tallrik. Ej särskilt exklusivt med andra ord. Under tiden tänkte jag att jag skulle engagera mig lite i det sportsliga så att man hade något samtalsämne till det danska fikarummet, började därför kolla på ishockey där Danmark mötte Kanada. Gav upp i mitten av andra perioden när Kanada ledde med 6-0, det var för mycket utklassning plus att jag inte tycker ishockey är speciellt intressant.
Gjorde istället den där "utmaningen" som "alla" tydligen gör nu, att man ber Chat-GPT att göra en bild av en baserat på vad den vet om en. Såhär blev jag i AI-tappning:
Helt okej med häst, höns och blommor (saknar dock hundar men har nog aldrig konsulterat chat-GPT i något som rör hundar så det kan väl inte den veta då) i bakgrunden, men vad är det för himla medeltidsoutfit? Tillsammans med de svartsminkade ögonen (som definitivt inte heller är ett kännetecken) så känner jag mig som hon Lagherta eller vad hon nu hette i Vikings som var gift med han Ragnar Lodbrok, minus hårsvallet dårå. Jaha, då har jag slösat lite på jordens begränsade resurser utan någon som helst anledning. Det var ju tråkigt. Därefter tränade jag ett pass tabata med Vibes, det gick rätt så bra utom en övning där man skulle göra någon variant av plankan och där jag bara gled på heltäckningsmattan. Men någon nytta har det väl i alla fall gjort för jag känner lite träningsvärk idag.
I morse var det upp tidigt och traska sin lilla morgonpromenad innan hotellfrukosten, blir inga 10 000 steg annars för jag vet sen gammalt att jag är dödstrött efter en heldag med bara danska i öronen, och då lockar det inte att ge sig ut på tur. Min chef skulle hämta upp mig utanför hotellet 07.20 SHARP och man vill ju ha gott om tid till hotellfrukosten som slog upp portarna 06.30. Det var jag och en karl som satt i andra änden av restaurangen, men det hördes ända bort till mig att han led svårt av en mansförkylning. Han satt och drog snudd på oupphörligt in snor i näsan på ett oerhört ljudligt sätt som var oerhört irriterande. Hade god lust att gallskrika åt honom att för helvete gå och snyta sig istället, men så gör man väl inte antar jag.
Nu har det varit jobb hela dagen och nu sitter jag och väntar på min chef för transport tillbaks till hotellet. Ska sedan ut och proviantera inför kvällen och morgondagens lunch, sedan ska vi tydligen ut och äta på lokal imorgon kväll, jag, min chef och min närmaste kollega på danska siten. Over & out for now.
