Snövit

Igår såg Club ROMIF, i vars stadgar det alltså står (så långt det är möjligt) "se den film som visas i lilla salongen den sista torsdagen varje månad". Hittills har vi ju inte direkt haft några fullträffar i A real pain och Flickan med nålen  men skam den som ger sig. 

Filmen som visades igår var Snövit. Den nya alltså, inte den tecknade som visas på julafton (eller delar av den dårå). Man kan ju storyn, det kan man ju, så där kom ju inga överraskningar bortsett från att dvärgarna var animerade (det var kanske svårt att hitta sju kortväxta skådespelare?) och att Snövit gestaltades lite tuffare, allt kretsade inte kring prinsen (var han ens en prins den här Jonathan?). En rätt okej handling baserad på förutsättningarna, vad jag inte var beredd på var att filmen också innehöll  ett rikligt antal sång- och dansnummer som var på gränsen till outhärdligt trista om man bortser från den enda man kunde, nämligen Heigh-ho, heigh-ho, it's off to work we go.  Det hade de kunnat skippa och gjort det till en ordentlig spelfilm istället för någons slags musikalhybrid. 

It happened in the broad delight

Igår var en rätt sansad jobbdag. Alla måsten för första kvartalet är färdiga, avbockade, skickade till rätt instans och så vidare. Helvetesrevisionen fortsätter på andra delar av koncernen och beräknas vara avslutad imorgon, men det är inget kvar som berör mig specifikt. Sen väntar några veckors respit och sen är det dags för nästa revision direkt efter påsk, dock inte lika omfattande och det stora jobbet är ju redan gjort en gång så där känner jag ingen stress (än i alla fall, hehe). 

Eftersom min man var hemma så utnyttjade jag att jag inte behövde åka direkt hem efter jobbet för att gå ut med hundarna, utan jag gick stavgång i 90 minuter istället. Blev rejält svettig! Åkte hem och förhandlade med mig själv om att prioritera en timme i soffan istället för att städa en timme, vilket betyder att jag får städa på fredag istället. Gillar inte det egentligen, på fredagar ska man väl kunna komma hem till sitt nystädade hus och bara vara, men nu fick det bli så här. 

Åkte till stallet, hade styrelsemöte, åkte hem och lade mig. Det var väl i princip allt som hände igår. Idag är det jobb, sen ska jag träna intervaller och därefter blir det bio. 

I morse lade jag för första gången märke till att det började ljusna när jag åkte till jobbet. Det brukar vara så veckan innan det är dags att ställa om till sommartid, några dagar får man glädjas och sen blir det kolsvart om morgnarna igen. Men det blir ju å andra sidan ljusare på kvällarna och det är ju då man börjar känna livet i sig igen, efter den långa mörka vintern. 

Lite olika approach på saker och ting

För ett tag sen berättade jag ju för lite olika personer på jobbet om min förestående operation, har sagt att jag mest sannolikt kommer att behöva vara sjukskriven 1-2 veckor. Reaktionerna var så här:

Min chef: Nå, det var ju rigtig trist at høre. Men vi skal bare sørge for at løse det der uppstår når du er væk, det skal du ikke bekymre dig om. 

Mitt team: Jamen gud, det löser vi, inga problem. Hur mår du? Är det något vi kan göra för dig? Bara säg till!

Min kollega i Projektet: Oh, I'm so sad to hear about this! If there is anything I can do to help, and I really mean ANYTHING, just reach out to me. And really take your time to recover, no stress about anything, we will work it out. 

Min projektledare: (instämde i ovanstående samt skickade detta meddelande dagen efter samtalet):
Hi, I have been thinking about you a lot (as always) please know that I am right here. I deeply respect that you just want it to be over and move forward nor doesn’t want any fuss but please just know to me you are a very dear and treasured friend and that I am right here - if you want me to come your way, talk, go for a walk, hang out then I'll come your way ❤
(gulligt med tanke på att vi inte ens bor i samma land)

Vår platschef: Ja, men du kan väl alltid koppla upp dig hemifrån om det skulle vara något. 

Jodåsåatt. 

The brand new days

Igår var det jobb och efter det var planen att köra intervallträning, men kände att nä, jag testar att springa en runda istället och drog igång min Epic Running Playlist där alla låtar är jättelånga och så tänker jag att jag ska springa 5 låtar och så vips så har det gått 40 minuter utan att man har tänkt på det (jo, självklart har man TÄNKT på det, känner inte direkt att jag är i mitt livs form, men 5 låtar är liksom en greppbar mängd tid). Det gick bra, även om det var jobbigt. Foten känns, peppar peppar, okej och knät också även om jag är lite stel idag. 

Åkte hem, körde ett pass pilates, slöade på soffan tills det var dags att åka till stallet, kom hem, duschade, gick och lade mig och kollade på ett avsnitt av Love Is Blind Sverige och ja, herregud, vad ska man säga? Det hade inte funnits EN ENDA jag hade velat dejta om jag hade varit hälften så gammal och singel. Värst är väl ändå OLA, herregud, om någon sagt till mig att den sökte någon med långt tjockt hår för att det påminde om mamma och trygghet hade jag väl packat väskan och dragit fortare än någon hunnit säga glutenfri och alkoholfri öl. Och att de andra killarna går till honom för att få livsråd? Av en man som säger "universum har fört mig dit där jag ska vara" och tar råd av en sten? Jag dör. Blir också galen på hans sätt att säga HMM som respons på allt.
Sen kommer nog WIKTOR, han som i princip vill ha en tjej som är som hans syster och mamma, vem hade INTE tappat intresset om någon hade börjat mala på om det redan på typ första dejten? Enda paret jag gillar är NIKLAS och KARIN, dom verkar så gulliga ihop även om jag tycker att deras förhållande kanske bygger  lite väl mycket på att Karin är snäll på gränsen till att vara självutplånande, men det är kanske som dom har klippt ihop det.

Idag ska jag jobba och sen, tror jag, hem och städa för imorgon är det biokväll med Club ROMIF och då funderar jag på att kanske stanna kvar i stan istället för att i princip bara åka hem och vända. Och städa. Men ikväll är det styrelsemöte i stallet så det blir lite tight med tid, men jaja, går det så går det.  

Till stallet istället, v 13 2025, pt 2

Gårdagens övning var förvänd galopp, exakt samma övning som i måndags med vända halvt igenom och fortsätta i förvänd galopp längs resten av långsidan. Tyckte det gick lite bättre än i måndags, att även om galoppen inte är 100 så tyckte jag ändå att den kändes mer balanserad. Och hon höll ju den utan att byta eller gå i korsgalopp, även om hon inte riktigt orkade hela långsidan varje gång. Det känns som att det är något på GÅNG i galoppen ändå? Längtar efter ett genombrott av något slag, men nu är det snart dags att rida för tränare så kanske att vi kan få något verktyg där. 

Provade att rygga och ja, hon lägger tyngdpunkten bakåt men mer blev det inte. Fick hjälp av instruktör K så det blev i alla fall något steg bakåt. Rom byggdes ej på en dag, osv. 

I can feel my heart begin to pound

Arbetsveckan inleddes starkt med att en server låg nere och när man inte kommer åt vare sig affärssystem eller några dokument så blir mängden arbetsuppgifter att ta sig an rätt så begränsad. Fick i alla fall rensat i min mail, vilket var välbehövligt. Fick också tagit det där Jobbiga Samtalet™ med personerna som tycker att "vad vi än gör så är det fel" där jag lite satte ner foten och sa att självklart ska man inte acceptera att folk är otrevliga, men ni måste också reflektera lite över vad som faktiskt sägs och hur ni tolkar det, för det har faktiskt inte förekommit någon kritik så kan ni please sluta med att vi-och-dom:andet bara beror på alla andra. Fast lite inlindat dårå. Togs väl förhoppningsvis emot hyftat bra, sen kunde vi i alla fall rätt så sömlöst glida över till att diskutera deltagarna i Love is blind Sverige och alla deras tillkortakommanden, vilket nog tog längre tid än själva Det Jobbiga Samtalet™. Var kanske lite overkill att ha gått och ältat och lite våndats över det hela helgen, men samtidigt så hade det kanske inte fallit lika väl ut om jag tagit diskussionen på uppstuds så att säga. Vi får väl se, som med allting annat. 

Jobbade, åkte hem, gick ut i skogen. Knät kändes bättre, halleluja och tack Voltaren och Back on Track. Tog av mig skorna och gick barfota, njöt fast det var avsevärt kallare på marken än i luften så det var kanske mer en principfråga än ett faktiskt njutande. Sen fick jag krångla på mig skorna igen när jag kom ut ur skogen eftersom det fortfarande ligger drösvis med vasst grus på vägar och trottoarer. Kom hem, slängde i mig kvällsmaten och sen var det dags att åka till stallet för vi skulle ha ett litet möte i  vårt arbetsutskott innan ridningen. Kom hem och möttes av Förkyld Man™ med ont i halsen och "nästan feber". Han åker ju buss till och från jobbet och är betydligt mer exponerad för kreti och pletis virusattacker, men jag har själv haft en liten känning i halsen några dagar som jag hoppas bara försvinner obemärkt. För säkerhets skull gick jag och lade mig i mitt Flickrum™, inte bara för att förhoppningsvis undgå att bli smittad utan också för att Förkyld Man™ har en tendens att generera snarkningar vars ljudnivåer kanske inte direkt gränsar till skadliga, men som sannolikt hade inverkat på min nattsömn. Lika bra att mota Olle i grind.

Såg ett avsnitt av LIB Sverige innan jag somnade, och alltså herregud. Jag fattar ju att om X säger till Y att hen är dens nummer ett och samma sak till Z så är det väl mest sannolikt något som har klippts ihop så att det ska verka som att det sker med typ tio minuters mellanrum, men ändå. HERREGUD. Men ja, det är ju  såkallat bra tv. 

Idag vankas jobb, intervaller, pilates och ridning i snudd på ett svep så det är väl lika bra att kickstarta dagen. 

Till stallet istället, v 13 2025, pt 1

Gårdagens övning var förvänd galopp precis som förra veckan, och det var i princip samma övning också, vända halvt igenom och rida resten av långsidan i förvänd galopp. Gick väl bra såtillvida att Köttbullen höll galoppen och inte bytte eller ännu värre slog över i korsgalopp, vilket är ungefär lika bekvämt som att sitta på en centrifug. Vad som kan förbättras är form och tempo, men det är ju sen gammalt. Eftersom hon inte är så stark i galoppen så blir det att hon kompenserar med fart istället, och ja, det blir ju inte så mycket samling över det hela om man säger så. Men ändå. Hon kämpade på bra. När vi galopperade vanligt i framridningen så tycker jag nog att vi kom en bit mot form i vänstergaloppen, men i höger blev hon stressad och tyckte jag krävde för mycket och ville inte, så där fick jag backa bandet lite. Hade också något slags hallelujamoment i ryggningen. Hon vill ju verkligen inte rygga och försöker man sätta hårt mot hårt så viker hon bara halsen och svänger åt sidan. Men igår testade jag att bara sitta och krama tyglarna lite försiktigt samtidigt som jag liksom vinklade bäckenet bakåt och då kände jag att hon åtminstone la tyngdpunkten bakåt och då blev det massor av beröm såklart. Babysteps, osv. Ska testa detta igen idag.