Jullov dag 9-10

Idag är det tydligen vanlig dag. Man har ju NOLL KOLL när man är långledig såhär. Igår frågade min man mig om jag hade några planer för idag. Sa att jag nog skulle åka till Granngården och köpa hönsmat. Då hade han också nåt ärende till stan visade det sig, och raskt hade jag då delegerat hönsmatsinköpet till honom och slapp på så vis åka in till stan. Toppen för en som älskar att måsla omkring hemmavid. Var där, i stan alltså, en vända igår för lunch och bio med min dotter. Vi såg Regnmannen, som jag helt ärligt tyckte var sådär. Så himla konstigt upplägg liksom, kan man inte bara göra en film som handlar om två lite äldre ensamma män utan att det måste bli nån slags konstruerad övernaturlighetstwist? Jonas Karlssons rollfigur var rolig (och lite tragisk), men det var också allt. 

Idag gjorde jag klart Vibes-utmaningen Go out with a bang!, vilket innebar 10 styrketräningspass under december. Blev inte riktigt det upplägg som jag tänkt mig p g a jobbresor och förkylning, men blev ändå av. Nu har jag kört Vibesträning i cirka 6 månader och tycker det är toppen. Blir 2-3 styrkepass i veckan plus yinyogan som jag kört varje dag sedan cirka 1 oktober. Har inget direkt nyårslöfte avseende träning för det rullar ju på fint om jag får säga det själv. Ska däremot försöka ha en ambition kring minskad skärmtid. Förr kunde man ju ändå roa sig med att se vad folk man kände hade haft för sig, men nu är det mest reklam och "förslag för dig" (och för 804:e gången, NEJ, jag vill inte följa konton som handlar om människor med cancer eller som tynar bort i ALS eller andra vidriga sjukdomar, det rimligaste kontot jag fått som förslag är (vrålsnygga) handbollsspelarens Felix Claars (vrålsnygga) fru som i och för sig mest lägger ut (vrålsnygga) bilder på deras (jättegulliga) bebis och som tydligen inte alls har snappat upp det där med "barn är inte content", men de har kanske inga Luciatåg i Tyskland där han (Felix) är stationerad. Men i övrigt är de här förslagen HELT VÄRDELÖSA). 

Apropå handboll så börjar ju EM snart, och det VERKAR som att i alla fall Sveriges matcher ska visas på TV6 så att vi vanliga dödliga också kan se dom, vilket man ju inte kunde på damernas VM i december (undrar varför? men det var säkert nån mossig gammal tv-sportsmansgris som bestämde att damernas mästerskap inte var lika mycket värt, hashtag det är inte fördomar om det är fakta, mvh BITTER, även om det nu gick pissdåligt för Sverige men det vet man ju inte i förväg). 

I övrigt händer det inte mycket. Tillbringar helt orimligt mycket tid liggandes i soffan, men jag promenerar ju samtidigt (nej inte SAMTIDIGT, men ni fattar) minst 2 1/2-3 timmar per dag så därför tycker jag det orimliga är rätt rimligt ändå. Går och lägger mig vid 21.30, vaknar strax efter 7 så jag antar att kroppen tycker 9 timmars sömn är fina fisken. 

Vad händer på nyår? Inte ett dugg skulle jag tro. Min mamma ska fira med ett par som hon har känt i sisådär 60 år, de har nu på sin ålders höst (min mamma är med sina 81 år yngst) kommit på att de träffas och äter mitt på dagen och skålar in det nya året klockan 15.00. Sen tar jag bussen hem vid fem och går och lägger mig i vanlig tid, avrundade min mamma sin redogörelse inför det stundande nyåret. Det tycker jag, som inte varit uppe till tolvslaget på åratal, är skitsmart! Fler borde anamma detta istället för att tro att man måste vara uppe till fram på småtimmarna och sedan vara halvdöd framför Ivanhoe och backhoppningen från Garmin-Partenkirschen hela nästa dag. Förr i världen kunde man ju skippa lite nattsömn utan att det var nåt med det, men numera kan man ju knappt ens gå och lägga sig lite för sent utan att känna sig helt djävla bakis nästa dag även om man inte druckit en droppe. Sånt är livet nuförtiden tydligen.

Första lögnen vinner

Har läst Första lögnen vinner av Ashley Elston, detta är handlingen:

Evie Porter finns inte på riktigt. Det är ett alias hon har blivit tilldelad av sin gåtfulla chef, och hennes uppdrag är att närma sig Ryan Sumner, en till synes vanlig man i en småstad i Louisiana. Allt hon har är ett namn, en adress, och en måltavla. Men det här uppdraget blir annorlunda.

Hon faller för Ryan och börjar drömma om ett annat liv - trots att hon inte har råd med några misstag efter vad som hände sist. När en kvinna med ett allt för välbekant namn oväntat dyker upp i den lilla staden ställs allt på sin spets. Evie måste ligga ett steg före sitt förflutna i en dödlig katt-och-råtta-lek, där bara en kan vara den bästa bedragaren. Och vem är egentligen hennes anonyma uppdragsgivare?

Den här skulle enligt omslaget vara en "New York Times bestseller", men Gud vet vad det i så fall är för kriterier som ska levas upp till. Tyckte den var ett RIKTIGT sömnpiller där jag pliktskyldigt skummade igenom sista tredjedelen bara för att få slut på eländet och ändå veta hur det skulle gå. Den här boken får en falsk identitet av fem möjliga. 

Jullov dag 7-8

Idag är det lördag va? Alltså jag är helt dagvill. Finns inget att hänga upp dagarna på när ens enda aktiviteter verkar vara att ligga i soffan och dröna samt livnära sig på julmatsrester. Men nu är de slut, så ikväll blir det vanlig mat. Och imorgon ska jag och min dotter, a k a Club ROMIF, gå på bio. Så då blir det ju en tid att passa. Och på måndag måste jag nog åka och köpa hönsfoder, så då är det ju bra att det är en vanlig dag fast man är ledig.

I morse när jag var ute och gick såg jag en lösspringande hund på avstånd. Visade sig att det var jakt där jag hade tänkt gå, så jag fick gå en omväg så att promenaden blev 3 timmar lång. Men solen sken och jag hade inget särskilt för mig så det gjorde väl ingenting. Har ju i och för sig drabbats av nån himla ischias eller vad det nu kan vara, hände runt Lucia och hänger i fortfarande. Segt även om det bara gör sådär-ont, mer irriterande än plågsamt. Men det går väl över någon gång. 

Kom hem, tränade och gjorde yinyoga och sen blev det soffa och bok. Det var alltså idag, men gårdagen var väl snarlik minus jaktinslaget. Det var en himla massa drevskall men inga skott, så det var väl sisådär med jaktlyckan. Såg en som stod på pass som hade med en barnvagn med vad jag tror var ett sovande barn i. Man kan ju undra hur han tänkte? Kanske hade han trattat ungens hörselgångar fulla med bomull? Eller tyckte han det var rimligt att bränna av en älgstudsare strax intill ett sovande spädbarn? Som vanligt, så många frågor, så få svar. Men i övrigt rullar det på, livet alltså. 

Jullov dag 6

Detta har hänt idag:

- 12,5 km morgonpromenad

- 1 timmes städning

- 45 minuter pilates

- 30 minuter yinyoga

- Lunch (köttbullsmackor)

- Soffliggande med bok hela eftermiddagen

- Middag (köttbullsmackor)

Vilopuls: låg. Stressfaktor: noll. Nu ska jag masa mig in i duschen. Sen kanske kolla på nån serie. Min man har parkerat sig framför GTA och jag utgår från att han ska gasa runt i Liberty City resten av kvällen. Hejsvejs. 

Sot

Har läst Sot av Sara Strömberg, del fyra i serien om journalisten Vera Bergström, och om du liksom jag gillade Sly, Skred och Skinn så kan du pipa ner till bibblan direkt. Detta är handlingen:

Sommarens ljus håller sakta på att överge Jämtland och Vera Bergström kämpar med att leva upp till de förväntningar som sambolivet innebär. När hon får ett mordfall att bevaka för Jämtlandspostens räkning är det ett närmast välkommet avbrott. Den kända modedesignern Ewa Åkermans fall från fjärde våningen på hotell Copperhill i Åre har potential att bli en riksnyhet.

Kort därefter sprängs en socialarbetare till döds i sin eka ute på en sjö. De till synes orelaterade dödsfallen förbryllar polisen, men Vera börjar granska händelserna ur andra perspektiv och anar snart ett mönster. Spåren leder längre bort än hon kunnat föreställa sig, till en kärna av djupt rotat hat.

Samtidigt pågår en kartläggning av ödehus i länet. Psykologen Mikael Nyman i Östersund får en förfrågan om att sälja sitt föräldrahem i Frostviken, men det är först när polisen kontaktar honom om en krossad ruta som han åker upp till sin stuga. Väl på plats hittar han en svårt skadad kvinna. Vem är hon, och vad gör hon där?

Ja, jag är väldigt förtjust i Vera och tycker att den här boken, liksom de tidigare, är spännande, välskriven, oförutsägbar. Möjligen kan jag nu tycka att Thomas faktiskt är liiiite för bra för att vara sann (seriöst, Vera? Hur svårt är det att sätta i en ny toarulle eller plocka upp sina smutsiga kläder?) och att hans tålamod med Veras minst sagt svajiga humör gränsar till osannolikt, och jag tycker också det är osannolikt att Vera så snabbt anammar yoga som sin grej trots att hon är så skeptisk (eller så är jag bara sur för att jag inte lyckades göra yoga till min grej TROTS att jag ville det och gjorde 30-dagarsutmaning och allt). Men det är ju småsaker i sammanhanget. Den här boken får fem solhälsningar av fem möjliga, schas iväg till bibblan med er. 

Jullov dag 4-5

I förrgår var det sista som återstod på agendan: slå in julklapparna. Det gick rätt bra tills pappret tog slut. Knatade ner till Coop och köpte mer, julpapper var slut så jag fick köpa ett med enhörningar och hjärtan, föga julaktigt men vad fan. Packade sedan ut allting i bilen. 

Har läst på sociala medier om en "duschutmaning" som gick ut på att man skulle minska sin duschtid från 10 till 4 minuter. Jag kan inte för mitt liv föreställa mig vad folk som står i duschen i TIO MINUTER har för sig, vill jag ens veta? men hur lång tid tar jag egentligen själv på mig? Det enda jag vet är att jag klarar av en dusch på så lång tid det tar att sjunga Knalle-Juls vals, men det känns ju inte som ett väldigt precist mått. Ställde därför en timer och kan notera att jag klarar av att duscha, tvätta håret, skrapa av vattnet från duschkabinens väggar samt torka mig på 3 minuter och 10 sekunder. Så den där utmaningen var ju uppenbarligen inget för mig.

Igår gick jag en promenad, tränade ett pass pilates och hackade sedan grönsaker till vår tacolunch hemma hos exmannen. Åkte sedan dit för julfir med barn och respektive samt barnbarn. Det var rätt soft, var hemma igen vid 16-hugget. Vilade en stund, tränade mitt dagliga yinyogapass och satte sedan igång med att göra köttbullar. Det är väl mitt enda måste avseende julmat och det ska vara hemlagade, ej mamma Scan. Sedan åt vi julmat och slöglodde på bingolottouppesittarkvällen, men det orkar ju ingen fan sitta och genomlida så jag gick och lade mig vid 22-hugget.

Idag inledde jag som vanligt med promenad, sedan rev jag av fotrehab, ett 50-minuters helkroppspass med Vibes samt yinyoga. Sedan åt vi jullunch och  bytte julklappar. Jag fick två faktaböcker om hästar på danska eftersom min man tycker jag kan behöva finslipa glosförrådet, samt ett uppslagsverk om Sagan om ringen på engelska, eftersom han uppenbarligen tycker jag har kunskapsluckor som behöver täppas till. Till min man hade jag köpt en bok om akvarellmålning (hans senaste hobby), en t-shirt med tryck från Semestersabotören eftersom han hävdar att monsieur Hulot är hans enda manliga förebild, samt en andel i en travhäst. 

Sen har vi legat på soffan och slöat exakt hela eftermiddagen. Jag läste en diskussion på sociala medier där 50% tydligen trodde att Staffan Stalledräng hade en fåle vid namn Apelgrå, och 50% postade bilder på apelkastade skimlar för att understryka att der var en färg. Det dividerades också om huruvida det var den femte eller den bästa fålen som var eller eventuellt hette Apelgrå. Jag deltog inte i diskussionen men är 100 % övertygad om att i alla fall 90 % av livsstilsrelaterad stress beror på att folk författar långa romaner på sociala medier. Har man tid att sitta och leta upp gamla sångböcker för att kunna ladda upp bevis på att det var BÄSTA och inte FEMTE fålen som var apelgrå så ska man fan inte gnälla över livspusslet sen. Sådärja, nu var det sagt.

Sov mig igenom större delen av Kalle Anka som jag brukar, finns nog inget program som är så sövande. Tror knappt Benjamin Syrsa hade hunnit hålla sitt inledande anförande förrän jag vilade tryggt i Morfei armar. Älskar den där kravlösa sömnen på soffan när man inte behöver bekymra sig om ifall man fuckar upp nattsömnen eftersom man är LEDIG. Sen fortsatte soffslöandet resten av eftermiddagen/kvällen medan tv:n malde på i bakgrunden. 

Japp det var julafton det. Lugnt, skönt, kravlöst och med noll inslag av stress. God jul i stugorna!

En bit av Bodil

Har läst En bit av Bodil av Sara Lövestam. Detta är handlingen:

När Nathans sextiosjuåriga mor Bodil plötsligt avlider upptäcker han att hon är tatuerad med en symbol. Nathan har aldrig sett den förut. En dag öppnar han en medaljong som har kommit till hans second hand-butik och hittar samma tecken. Vad fick Bodil att tatuera in det, och vad betyder lappen som är gömd i medaljongen?
Nathans jakt på svaret leder honom till moderns före detta flickvänner, ett sektliknande sällskap, familjehemligheter och en tid innan han själv existerade. Vem var Bodil innan hon blev hans mamma? Svaret kommer att förändra mer än han är beredd på.

Jag har tidigare läst och gillat Ljudet av fötter, Bära och brista och Nu levande, som jag gillade mycket. Blev därför glad när Monica dök upp även i den här boken (dock inte att betrakta som en fortsättning), men i övrigt tyckte jag den var lite sådär. Det blir ingen bra balans mellan det lite för småkäcka och det allvarliga och en del karaktärer känns inte särskilt trovärdiga. Själva berättelsen svänger hit och dit och är emellanåt rätt underhållande. Den här boken får tre tatueringar av fem möjliga.