A make over?

Både jag och min man är sjukt ointresserade av heminredning. Vi flyttar in, vi bryr oss inte om tapeterna inte är världens snyggaste för det ska ändå stå bokhyllor framför de flesta, tänker vi. Tror inte en enda möbel i vårt hem matchar någonting, det är ett saligt hopplock av loppis och ärvt och fått och sånt där. Sånt ser alltid supercharmigt ut i Sköna Hem, mindre supercharmigt i verkligheten, men skit samma.

De senaste veckorna är det dock en grej som har gnagt mig. I hallen har vi nämligen följande möbler: en stor byrå, ett litet bord, en stol och en gammal pianobänk. Den stora byrån är okej, den sväljer en massa vantar och mössor och långkalsonger och sånt. Men resten! Stolen kan ingen människa sitta på, för där hänger alltid en massa kläder (såna som är för rena för att läggas i tvätten men ändå använda så man vill inte lägga tillbaks dom i garderoben). Och om man mot förmodan skulle rensa undan där så kan man ändå inte sitta vid bordet, för det används bara som avlastningsyta för allting som är på väg ut eller in i vårt hem. Pianobänken likaså. Där står i skrivande stund min cykelväska, min cykelhjälm och min hundkurs-väska. Plus en hög med kläder som min man tydligen inte tyckte hörde hemma på Kläd-Stolen. Orkar ej räkna upp allt som ligger på bordet, utan nu ska jag istället presentera min idé: att ersätta både stol, bord och pianobänk med en gigantisk från-golv-till-tak-förvaringshylla. Kanske inte så snyggt inredningsmässigt, men satan vad praktiskt. Tänker att man kan sätta något himla draperi framför och sen bara TRYCKA IN GREJER SOM MAN SEDAN SLIPPER SE. Plus att man alltid vet var man kan leta. Föreställer mig också att vi, jag och min man alltså, ska ha varsina hyllor där man får hålla ordning själv.

Ska bara försöka sälja in den här idén till min man. Det är väl det som är kruxet, gissar jag. För det första: det där bordet är ett handgjort gammalt träbord som någon gammal släkting till honom har tillverkat. Ej snyggt, men det hör inte hit, man gör sig inte av med ett sådant hur som helst, men vi har inte heller någon annan plats att ha det på. Och det är samma sak med pianobänken. Skulle det mot förmodan gå att övertala honom att avyttra dessa så kommer nästa issue: "det är onödigt att köpa någonting som man kan tillverka själv". Och så innebär det att det ska mätas och ritas och åkas till brädgården och köpas virke och mätas igen och åkas tillbaka för att köpa det man glömde första gången och så ska det sågas och mätas och snickras och hållas på. I EVIGHETER. Jag vill bara ha en himla IVAR-hylla från Ikea som man smackar upp.

Har även en fåtölj i arbetsrummet som BARA står i vägen och som ingen någonsin sitter i p g a att fjädringen är helt kass så det känns som att man doppar röven i golvet när man sätter sig. Får ej slänga den p g a att min man tycker den är snygg för att handtagen är gjorda av ek. Vi får väl se när det är läge att inleda förhandlingarna kring detta. Stay  tuned for the spännande fortsättning.

Sista september

Jaha, nu är september också slut? Om ni frågar mig så har det här året gått i raketfart. Det första kvartalet var tufft p g a Narcissus från helvetet. Kändes som att jag jobbade dygnet runt utan att det för den sakens skull kändes som att jag fick något uträttat, plus att jag var irriterad och frustrerad och förbannad nästan hela tiden. På Narcissus och på ledningen som inte sa ett pip om vad de tyckte eller vad de tänkte göra åt det hela. Vill tro att det handlade om att de tyckte att Narcissus och hans agerande var så absurt att de inte ens behövde höra den andra sidan för att övertygas om att han inte hörde hemma i vår organisation, men jag är inte helt övertygad.

Aja, sen fick han ju i alla fall sparken och på det följde ett kvartal som bestod av jobb, mera jobb och ännu mera jobb för att ordna upp alla Narcissusrelaterade grejer som blivit fel eller inte alls gjorda, samt få ordning på själva organisationen. Helvete vilket slit. Sen var det semester, rätt så välbehövlig om man säger. Och efter semestern har det varit fint. Jag jobbar, får saker gjorda, landar på fyrtio timmar i veckan och har för första gången någonsin använt funktionen "inga avvikelser" i lönerapporten. Det är ju faktiskt värt att notera.

Och nu är det snart oktober. Tre månader kvar av 2019. Hoppas september inte är undantaget som bekräftar regeln så att jag kan slippa ha "jobba mindre" som en punkt på listan över brutna nyårslöften, så som det har varit de senaste åren. Man kan ju alltid hoppas.

E. Coli

Fick ett sms i fredags om att det hade upptäckts förhöjda halter av E. coli-bakterier i vårt kommunala dricksvatten, som nu måste kokas innan användning. Så det är väl vad vi har gjort i helgen. Nä, nu överdrev jag rätt mycket. Okej, det är ju lite bökigt när man har djur, men vad jag älskar följande:

1. Att vi ändå har så himla bra kvalitet på kranvattnet.
2. Att det finns en fungerande provtagning av dricksvatten
3. Att man får sms-varningar PRONTO när provresultaten avviker
4. Att kommunen kör ut i ilfart och ställer ut dricksvattentankar där man kan hämta så att man slipper koka ALLT (vi kokar bara till djuren).

Är alltså mest nöjd och tacksam trots allt. Ser livet från den ljusa sidan, osv. Hoppas dock att problemen är av övergående art, om inte annat för att det är lite bökigt och man måste tänka sig för innan man reflexmässigt tar vatten ur kranen. Innan jag visste det där med dricksvattentankarna så bunkrade jag 4 x 1,5 liter Ramlösa i affären. Men alltså, VEM köper i normala fall mineralvatten på flaska? Sedan Soda Stream blev var mans egendom så känns det som typ det onödigaste man kan göra när man har så bra vatten i kranen som väl Sverige generellt sett ändå har. Så slösigt att jag inte finner ord.

Till stallet istället, v 39 2019, pt 2

Det har varit så himla lyxigt på drop in-ridningen hittills denna terminen, vi har varit som mest fyra stycken och oftast har alla varit på ungefär samma nivå också. I fredags var vi tre, jag hade Pojken som vanligt och vi gjorde en övning som kallades Musse Pigg. Den utgick från stora mittvolten och så la man tre 10-metersvolter ut från den på olika ställen - antar att det skulle vara Musses öron och någon annan odefinierbar kroppsdel - så att man kom i andra varvet. Mycket ställande och böjande, mycket trav under nedsittning utan stigbyglar, MYCKET JOBBIGT tyckte både Pojken och jag. Men nyttigt såklart, och i slutet var han superlösgjord och fin och vi fick till jättefin galopp i båda varven. Så. Nöjd.

RIP Podrick

I morse låg Podrick död i sin bur. Så himla tråkigt. Igår eftermiddag var jag ute och gav kaninerna mat och då kom han skuttande och började mumsa med god aptit precis som vanligt. Och i morse låg han alltså stendöd, fortfarande med grässtrån i munnen så det måste i alla fall ha gått väldigt fort, vad det nu var som hände. Trist, men sånt är ju tyvärr livet med djur (den mindre roliga).

After after work

Herredjävlar vad jag är mätt. Fortfarande alltså. I normala fall äter jag inte sådär jättemycket på kvällarna, men de gånger jag gör det så brukar jag sedan vakna mitt i natten och vara om möjligt ännu mättare än vad jag varit när taffeln bröts låt oss säga sex timmar tidigare. I natt var såklart inget undantag, var vaken mellan kanske 01.30 - 03.00 och låg där som en annan boaorm och var...mätt. Har så extremt svårt att sova då, jag går tusen gånger och lägger mig och är lite småhungrig än att ligga i sängen och vara övermätt.
Vaknade sedan när klockan ringde en timme senare och var mer eller mindre halvdöd. Samt mätt. Vet ej varför det blir så, för när jag tog bussen hem vid 21-tiden så var jag förvisso mätt, men verkligen inte proppmätt. Så jag fattar ej varför det några timmar senare ska kännas som att jag har ätit cirka fyra julbord? Aja, vi hade i alla fall trevligt. Nu ska man bara genomlida fredagen och sedan är det helg. H-E-L-G.

Jag hjärtar Pinchos

Idag ska vi ha after work och vi ska gå till Pinchos. Jaa...det är ju kul om man har små barn, sa en jag känner en gång när jag berättade att jag varit där. Men jag tycker det är festligt. Nu tycker jag i och för sig alltid att det är festligt att äta ute, för det händer så sällan. Men jag gillar det där med att man kan beställa in tusen (nåja) olika små rätter och att det bara är att knappa in beställningen i appen och sen är det klart. Utan att man måste söka ögonkontakt med någon och hålla på med en massa Ursäkta...? Kan jag få beställa? Ursäkta, kan jag få ett glas vatten? Ursäkta, kan jag få betala? osv. Tycker också att maten är sjukt god och skulle kunna döda för deras hot mac'n'cheese.

MMMMMM. Har sett fram mot detta hela veckan. Djävlar vad hungrig jag blev nu.