Det är mycket nu. Det är det ju fan i mig jämt, känns det som. Mycket på jobbet och mycket på fritiden. Hemma har vi ett hus utan tak, och det var väl okej, men nu även ett hus utan skorsten. Ingen skorsten = avstängd panna = inget varmvatten = MISÄR. Eller ja, i-landsmisär förstås. Men ändå. Önskar att byggjobbarna kunde speeda upp tempot ett par snäpp och se till att mura upp en ny skorsten, helst igår men åtminstone till helgen. Det vore väl inte för mycket begärt? I och för sig ska jag knappt vara hemma på hela helgen så det är kanske skit samma, men det vet ju inte dom.
ÖKA. Är dödstrött på husrenoveringar just punkt nu.
torsdag 30 maj 2013
torsdag 23 maj 2013
And now it's time to harvest
Imorgon är det HF = hantverkarfritt. Inte så att de är klara, för det är de inte. Men de hade lite annat att stå i imorgon, någon annanstans alltså, däraf frånvaron.
Idag har jag jobbat, INTE JOBBAT ÖVER (kors i taket). Sedan åkte jag till helvetet på jorden, a k a Ica Maxi, och köpte hundmat. Sedan åkte jag hem och städade, och sedan kånkade jag upp 600 liter jord till växthuset. Som ligger i en uppförsbacke räknat från huset, vilket just idag känns som ett ganska osmart val av plats, men det var bara att träla på. Hällde sedan jorden i odlingsbaljorna och planterade tomat- och gurkplantor i desamma. Alla mina frösådda tomat- och gurkplantor dog i frosten, så det här är köpe. Nu hoppas jag på en riklig skörd.
I övrigt är det mest all work and no joy, känns det som. Slit och släp från arla till särla och ändå hinner man nästan ingenting. Och kallt har det blivit också. Inte för att jag är någon älskare av tropisk hetta, men för det behöver det ju inte bli regn, blåst och åtta grader varmt så fort man har hängt undan vinterkläderna för säsongen.
Nu är det dags att läsa. Läser Vittne till mord av Nora Roberts. Stephen King "älskar Nora Roberts", står det på omslaget, men jag vet inte jag. Det känns väldigt förutsägbart. Tror att den här ryska maffian kommer att söka upp Abigail och hennes pojkvän, polischefen, kommer att få någon form av hjältegloria innan sista bladet är vänt.
Idag har jag jobbat, INTE JOBBAT ÖVER (kors i taket). Sedan åkte jag till helvetet på jorden, a k a Ica Maxi, och köpte hundmat. Sedan åkte jag hem och städade, och sedan kånkade jag upp 600 liter jord till växthuset. Som ligger i en uppförsbacke räknat från huset, vilket just idag känns som ett ganska osmart val av plats, men det var bara att träla på. Hällde sedan jorden i odlingsbaljorna och planterade tomat- och gurkplantor i desamma. Alla mina frösådda tomat- och gurkplantor dog i frosten, så det här är köpe. Nu hoppas jag på en riklig skörd.
I övrigt är det mest all work and no joy, känns det som. Slit och släp från arla till särla och ändå hinner man nästan ingenting. Och kallt har det blivit också. Inte för att jag är någon älskare av tropisk hetta, men för det behöver det ju inte bli regn, blåst och åtta grader varmt så fort man har hängt undan vinterkläderna för säsongen.
Nu är det dags att läsa. Läser Vittne till mord av Nora Roberts. Stephen King "älskar Nora Roberts", står det på omslaget, men jag vet inte jag. Det känns väldigt förutsägbart. Tror att den här ryska maffian kommer att söka upp Abigail och hennes pojkvän, polischefen, kommer att få någon form av hjältegloria innan sista bladet är vänt.
tisdag 21 maj 2013
Det är ju inte femtio kronor precis
Har precis betalt en räkning på 50 000 spänn. FEMTIOTUSEN KRONOR. Det är knappt ett halvt tak och då är ändå ROT-avdraget inräknat. Eller avräknat, eller hur man nu säger. Minst lika mycket till ska ut när allt är klart. Man skrattar ju inte ihjäl sig precis.
Femtiotusen. "Det är ju inte femtio kronor precis", ett uttryck som förmodligen bara jag och Nikky känner igen och skrattar åt.
Femtiotusen. "Det är ju inte femtio kronor precis", ett uttryck som förmodligen bara jag och Nikky känner igen och skrattar åt.
söndag 19 maj 2013
Like a glove
WTF, nu har det gått flera blogglösa dagar igen. Det här duger inte. Kan inte skylla på byggkaos, för de sköter sig exemplariskt. Så här långt åtminstone, har precis slökollat på ett avsnitt av Arga Snickaren där det var en familj som blev grundlurade av en byggfirma. Inte att rekommendera när man själv ska ut med sexsiffrigt belopp. Den här familjen hade i och för sig betalat i förskott och det har ju inte vi gjort eftersom vi kom överens om att en viss del av jobbet skulle betalas i förväg, en annan del när jobbet var klart till 90 % och den återstående delen när allt var klart och alla var nöjda. Men han som äger byggfirman har precis fått tvillingar och får därför bara sova i snitt 4 timmar per dygn och "ligger lite efter" med pappersarbetet.
Idag har det viltspårats, som vanligt. Igår sken solen från en klarblå himmel och producerade högsommarvärme så det stod härliga till, idag bjussade maj månad på ett präktigt åskregn. Eller det var avsevärt mer regn än åska, det senare var mer som det mullrade i fjärran. Men regnet föll i ett ymnigt strilande utan att mattas av det minsta. Fast det är ju bara vatten, och dessutom bra för potatisen och bönorna som nu äntligen har kommit i jorden. Försökte jag tänka när jag stod mitt ute i ingenstans och frös på en skogsväg, eftersom det känns som att cirka 80 % av viltspårandet går ut på att vänta. På sin tur, på att andra ska bli klara, på att jägarna ska berätta färdigt sina jägarskrönor. Men det gick åtminstone bra idag, så det var värt väntandet och frysandet.
Status på mitt djävla knä: Sådär. Bättre, men inte helt bra. Trist. Är sugen på att komma igång med löpningen ju. Så jag upprepar, du som sysslar med voodoo mot mig: SLUTA MED DET.
Idag har det viltspårats, som vanligt. Igår sken solen från en klarblå himmel och producerade högsommarvärme så det stod härliga till, idag bjussade maj månad på ett präktigt åskregn. Eller det var avsevärt mer regn än åska, det senare var mer som det mullrade i fjärran. Men regnet föll i ett ymnigt strilande utan att mattas av det minsta. Fast det är ju bara vatten, och dessutom bra för potatisen och bönorna som nu äntligen har kommit i jorden. Försökte jag tänka när jag stod mitt ute i ingenstans och frös på en skogsväg, eftersom det känns som att cirka 80 % av viltspårandet går ut på att vänta. På sin tur, på att andra ska bli klara, på att jägarna ska berätta färdigt sina jägarskrönor. Men det gick åtminstone bra idag, så det var värt väntandet och frysandet.
Status på mitt djävla knä: Sådär. Bättre, men inte helt bra. Trist. Är sugen på att komma igång med löpningen ju. Så jag upprepar, du som sysslar med voodoo mot mig: SLUTA MED DET.
torsdag 16 maj 2013
Renovering schenovering
Varför säger man så egentligen? Alltså ett ord och så ett annat efter som börjar på sch. Har sett andra göra det men aldrig fattat vitsen utan tänkt att det är nog något som nån har sagt i någon tv-serie som jag inte följer. Här kommer en lista i urval över kända tv-serier som jag inte följer eller ens någonsin sett ett helt avsnitt av:
1. Vänner
2. Sex and the city
3. Seinfeld
4. 2½ men
5. How I met your mum
6. One tree hill
7. The big bang theory
8. Navy CIS
9. Scrubs
10. That 70s show.
För balansens skull känner jag att jag även måste redovisa en lista över tv-serier jag följer/har följt SLAVISKT:
1. Hem till byn (obs, BYN, inte gården).
2. Twin Peaks
3. Brottet
4.Svenska hjärtan
5. Sons of anarchy
6. Varuhuset
7. Rederiet
8. Goda grannar
9. The walking dead
10. Lost (i början, men tröttnade någon gång under säsong...4?)
Ja, i alla fall. Vi, eller rättare sagt en firma, håller på att renovera vårt tak, som legat där det har legat i drygt 60 år, så det var väl på tiden. Det skrider på i sakta mak, men är inte tillnärmelsevis lika påfrestande som jag föreställde mig att det skulle vara. Framför allt beror det på att hantverkarna är väldigt trevliga. Nu låter det som att jag generaliserar, men de hantverkare jag har varit i kontakt med har nästan alltid varit rätt så otrevliga och dessutom arroganta. De där killarna som alltid satt längst bak i klassrummet på högstadiet och slängde suddgummin och gungade på stolarna och smygläste porr och skränade svordomar med målbrottsröster hamnade ju på bygg och anläggning, fordonsteknisk och liknande linjer på gymnasiet och idag är de hantverkare som man måste krusa för samt betala dyra blodspengar för att de ska utföra mediokra fuskjobb. Det känns ju sådär, kan jag ju tycka. Hade inte så god relation till de där typerna längst bak i klassrummet på den tiden det begav sig och det känns ju inget vidare att inse att man 30 år senare är i beroendeställning.
Men ingen regel utan undantag och de hantverkare som fixar vårt tak är i alla fall väldigt trevliga. Ett stort plus är att de talar även till mig och inte bara till husets herre, vilket ofta är fallet så fort det är något tekniskt som ska utföras. När vi precis flyttat hit och lät installera en pelletsbrännare till den gamla pannan till exempel. Jag tog ledigt från jobbet och tillbringade en dag ihop med ett djävla surkart till gubbe som bara fräste och snäste när jag frågade och ville veta hur brännaren och pannan fungerade. Så åkte han och efter någon timme stannade brännaren och gick inte att få igång. Fick ringa firman som ringde gubben och skickade tillbaks honom igen för att fixa det. Med tanke på att han stått och jobbat hela dagen i en svinkall (detta var på vintern) källare dit han dessutom fick återvända efter en lång arbetsdag så förväntade jag mig att han skulle vara surare än svavelsyra. Så jag beordrade ner min man (som då kommit hem från jobbet) för att ta hand om surgubben, men när jag en stund senare vågade mig ner för att se hur det gick stod de där och skrockade manligt och surgubben gav min man en massa tips om hur pannan skulle skötas och hur brännaren skulle ställas in och allt möjligt sånt som jag hade frågat om men bara fått ilskna muttranden och snäsningar till svar.
Men såna är inte takrenoverarna, så varje dag när jag kommer hem kliver de ner och berättar vad de har gjort och vad de kommer att göra härnäst på ett trevligt och informativt sätt. De blir inte ens sura när Hemska Hilding springer och snor mat i deras väskor, letar upp och tuggar sönder deras tappade snickarpennor eller hoppar på dom och kräver att få bli klappad.
Eller så knyter de näven i fickan i smyg och skickar en saltad faktura sen, det vet man ju inte förrän efteråt. Men so far so good. Halva taket är avklätt och har fått ny papp och den gamla fula parabolantennen som vi inte använder och som jag retat mig på sedan dag 1 är äntligen nedmonterad. Bara det är ju en fröjd. Det gamla taket (alltså det under pannorna) var förbluffande välbehållet, men skorstenen måste muras om och så har vi en plåtklädd kupa som måste kläs med ny plåt. Och plåt är ungefär lika dyrt som guld, så det är tur man är rik. Ett litet tag till åtminstone. Tills den där förhoppningsvis osaltade fakturan ska betalas. Då är det i alla fall inte vi som skrattar hela vägen till banken.
När allt är klart ska det nya taket invigas med champagne och pompa och ståt. Prisa Gud för ROT-avdraget, annars hade det fått bli kranvatten för hela slanten.
1. Vänner
2. Sex and the city
3. Seinfeld
4. 2½ men
5. How I met your mum
6. One tree hill
7. The big bang theory
8. Navy CIS
9. Scrubs
10. That 70s show.
För balansens skull känner jag att jag även måste redovisa en lista över tv-serier jag följer/har följt SLAVISKT:
1. Hem till byn (obs, BYN, inte gården).
2. Twin Peaks
3. Brottet
4.Svenska hjärtan
5. Sons of anarchy
6. Varuhuset
7. Rederiet
8. Goda grannar
9. The walking dead
10. Lost (i början, men tröttnade någon gång under säsong...4?)
Ja, i alla fall. Vi, eller rättare sagt en firma, håller på att renovera vårt tak, som legat där det har legat i drygt 60 år, så det var väl på tiden. Det skrider på i sakta mak, men är inte tillnärmelsevis lika påfrestande som jag föreställde mig att det skulle vara. Framför allt beror det på att hantverkarna är väldigt trevliga. Nu låter det som att jag generaliserar, men de hantverkare jag har varit i kontakt med har nästan alltid varit rätt så otrevliga och dessutom arroganta. De där killarna som alltid satt längst bak i klassrummet på högstadiet och slängde suddgummin och gungade på stolarna och smygläste porr och skränade svordomar med målbrottsröster hamnade ju på bygg och anläggning, fordonsteknisk och liknande linjer på gymnasiet och idag är de hantverkare som man måste krusa för samt betala dyra blodspengar för att de ska utföra mediokra fuskjobb. Det känns ju sådär, kan jag ju tycka. Hade inte så god relation till de där typerna längst bak i klassrummet på den tiden det begav sig och det känns ju inget vidare att inse att man 30 år senare är i beroendeställning.
Men ingen regel utan undantag och de hantverkare som fixar vårt tak är i alla fall väldigt trevliga. Ett stort plus är att de talar även till mig och inte bara till husets herre, vilket ofta är fallet så fort det är något tekniskt som ska utföras. När vi precis flyttat hit och lät installera en pelletsbrännare till den gamla pannan till exempel. Jag tog ledigt från jobbet och tillbringade en dag ihop med ett djävla surkart till gubbe som bara fräste och snäste när jag frågade och ville veta hur brännaren och pannan fungerade. Så åkte han och efter någon timme stannade brännaren och gick inte att få igång. Fick ringa firman som ringde gubben och skickade tillbaks honom igen för att fixa det. Med tanke på att han stått och jobbat hela dagen i en svinkall (detta var på vintern) källare dit han dessutom fick återvända efter en lång arbetsdag så förväntade jag mig att han skulle vara surare än svavelsyra. Så jag beordrade ner min man (som då kommit hem från jobbet) för att ta hand om surgubben, men när jag en stund senare vågade mig ner för att se hur det gick stod de där och skrockade manligt och surgubben gav min man en massa tips om hur pannan skulle skötas och hur brännaren skulle ställas in och allt möjligt sånt som jag hade frågat om men bara fått ilskna muttranden och snäsningar till svar.
Men såna är inte takrenoverarna, så varje dag när jag kommer hem kliver de ner och berättar vad de har gjort och vad de kommer att göra härnäst på ett trevligt och informativt sätt. De blir inte ens sura när Hemska Hilding springer och snor mat i deras väskor, letar upp och tuggar sönder deras tappade snickarpennor eller hoppar på dom och kräver att få bli klappad.
Eller så knyter de näven i fickan i smyg och skickar en saltad faktura sen, det vet man ju inte förrän efteråt. Men so far so good. Halva taket är avklätt och har fått ny papp och den gamla fula parabolantennen som vi inte använder och som jag retat mig på sedan dag 1 är äntligen nedmonterad. Bara det är ju en fröjd. Det gamla taket (alltså det under pannorna) var förbluffande välbehållet, men skorstenen måste muras om och så har vi en plåtklädd kupa som måste kläs med ny plåt. Och plåt är ungefär lika dyrt som guld, så det är tur man är rik. Ett litet tag till åtminstone. Tills den där förhoppningsvis osaltade fakturan ska betalas. Då är det i alla fall inte vi som skrattar hela vägen till banken.
När allt är klart ska det nya taket invigas med champagne och pompa och ståt. Prisa Gud för ROT-avdraget, annars hade det fått bli kranvatten för hela slanten.
måndag 13 maj 2013
Blue Monday
Sitter här och har precis gett mitt skruttiga måndagsexemplar till kropp en omgång TENS. Två elektroder på knät, två på höger sida av korsryggen som har en liten låsning. TENS är så DJÄVLA obehagligt. Den som uppfann det borde fan i mig ha ett kok stryk. Jag tycker så här: Pain is pleasure, när det handlar om massage. Det gör liksom gott-ont. TENS = bara djävulskt läbbig känsla hela tiden. Fan om det inte hjälper säger jag bara. Vill ju gärna tro på att ont ska med ont fördrivas. Vi får väl se hur det här går.
I morse gjorde jag jordens tabbe. Missade nämligen att jag hade bullvecka på jobbet. När man har bullvecka är man företagets viktigaste person, näst efter VD:n. Eller snudd på viktigare än VD:n. Då ska man nämligen se till att det finns bröd, ost, smör och marmelad till frukosten, samt diska efter densamma. Eller rättare sagt starta diskmaskinen, så det är ju inte så himla betungande. Förra veckan gjorde jag nytt bullveckeschema och eftersom i det närmaste alla i vår grupp är på tjänsteresa eller semester denna vecka så gav jag den till mig själv. Och GLÖMDE. Fyfan vad pinsamt. Fick köra som en blådåre till bageriet fem över nio. Elva minuter över nio var jag tillbaks med två nybakade limpor, och jag vill även betona att jag höll 30 på 30-sträckan.
Nu bakar jag bröd. Det är ju annars en helgsyssla, och så även denna helg. Men något måste ha hänt med ugnen, för jag använde samma recept som jag använt i åratal och som jag skulle kunna rabbla upp både bak- och framlänges vilken tid på dygnet jag än väcktes, men den här gången blev bröden helt degiga och dödbakta. Gör om gör rätt. Helst av allt vill jag gå och lägga mig, men det går ju inte förrän allt är klart. Får väl bläddra lite i Öppna Arkivet och se om där finns några godbitar att förströ sig med under väntetiden.
I morse gjorde jag jordens tabbe. Missade nämligen att jag hade bullvecka på jobbet. När man har bullvecka är man företagets viktigaste person, näst efter VD:n. Eller snudd på viktigare än VD:n. Då ska man nämligen se till att det finns bröd, ost, smör och marmelad till frukosten, samt diska efter densamma. Eller rättare sagt starta diskmaskinen, så det är ju inte så himla betungande. Förra veckan gjorde jag nytt bullveckeschema och eftersom i det närmaste alla i vår grupp är på tjänsteresa eller semester denna vecka så gav jag den till mig själv. Och GLÖMDE. Fyfan vad pinsamt. Fick köra som en blådåre till bageriet fem över nio. Elva minuter över nio var jag tillbaks med två nybakade limpor, och jag vill även betona att jag höll 30 på 30-sträckan.
Nu bakar jag bröd. Det är ju annars en helgsyssla, och så även denna helg. Men något måste ha hänt med ugnen, för jag använde samma recept som jag använt i åratal och som jag skulle kunna rabbla upp både bak- och framlänges vilken tid på dygnet jag än väcktes, men den här gången blev bröden helt degiga och dödbakta. Gör om gör rätt. Helst av allt vill jag gå och lägga mig, men det går ju inte förrän allt är klart. Får väl bläddra lite i Öppna Arkivet och se om där finns några godbitar att förströ sig med under väntetiden.
söndag 12 maj 2013
The walls of gold entomb us, the swords of scorn divide
Jamen här sitter jag med halsbränna och vill inte gå och lägga mig. Vill inte ta en mot-halsbrännatablett heller eftersom jag har borstat tänderna, och har jag väl borstat tänderna för kvällen så äter jag INGENTING, eftersom det är så sabla träligt att borsta tänderna en gång till. Jaja, jag vet, i-landsproblem. Jag dricker bubbelvatten och hoppas det ska ge med sig. Får skylla mig själv eftersom jag åt tre nybakade kanelbullar på raken tidigare ikväll. Det är någonting med mig och kanel/kardemumma som inte är riktigt kompatibelt. Kanel går bra ibland (men inte idag, uppenbarligen), kardemumma startar undantagslöst en produktion av saltsyra som skulle få aktieägare att jubla om jag vore ett börsnoterat företag.
Ja, det var väl mest det jag ville ha sagt. Samt gnälla lite över mitt DJÄVLA knä som fortfarande gör ont utan att det finns någon speciell anledning. Jag hade gladeligen haft ont i knät om det berodde på att jag hade sprungit 2 mil, men det har inte hänt sedan 2009. Åtminstone inte på en och samma dag. Med tanke på alla skador och krämpor som jag har dragits med sedan 2009 så känns det här med att springa längre än 500 meter nästan som någon form av utopi. Så jag upprepar till dig som sitter med voodoonålarna och en docka med mitt namn på: SLUTA UPP MED DET DÄR FÖR FAN.
Ja, det var väl mest det jag ville ha sagt. Samt gnälla lite över mitt DJÄVLA knä som fortfarande gör ont utan att det finns någon speciell anledning. Jag hade gladeligen haft ont i knät om det berodde på att jag hade sprungit 2 mil, men det har inte hänt sedan 2009. Åtminstone inte på en och samma dag. Med tanke på alla skador och krämpor som jag har dragits med sedan 2009 så känns det här med att springa längre än 500 meter nästan som någon form av utopi. Så jag upprepar till dig som sitter med voodoonålarna och en docka med mitt namn på: SLUTA UPP MED DET DÄR FÖR FAN.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)