POLISVÄNNEN

Idag skulle jag och Christer träffas för att träna lite med hundarna eftersom vi vara med på en uppvisning om cirkus en månad. Vi stämde möte på en brukshundklubb ungefär mitt emellan där vi bor. När vi kom dit var det inte en kotte där, men strax dök det upp en hel drös med polisbilar. Genast tror man ju att det har hänt något spännande, men nejdå, det var bara polisens hundförare som skulle träna lite.

Min dröm är ju att ha en poliskompis som man kan mjölka på saftiga detaljer om hur polisarbetet går till så att jag i förlängningen ska kunna försörja mig på att skriva hårdkokta deckare. Det stupar ju dock alltid på att jag inte känner några poliser och inte har en aning om hur polis och rättsväsende fungerar annat än på film. Men här kom ju ett osökt tillfälle att skaffa nya vänner, så jag slog mig i slang med en polisyngling (när blev poliser såna pojkspolingar?) som var mycket trevlig och vi pratade en del hund (man får ju börja någonstans). DESSVÄRRE så löpte Christers tre tikar och alla som har haft en hanhund bland löpande tikar vet att då är fokus där och ingen annanstans. Så jag fick hela tiden avbryta mitt bondande med polisynglingen för att avstyra tillverkning av taxbarn och sedan kände väl poliserna att de inte var där för att stå och dösnacka bort betald arbetstid, utan nu fick det bli allvar av, så de avvek till en egen hörna på planen.

Men ändå! Halva inne, som man skulle sagt om man varit en skrävlande man som raggade på krogen. Ja, det var väl en väldigt haltande liknelse, men jag skriver detta samtidigt som jag kollar på när Sara Algotsson tar emot silvermedaljen så jag är lite SPLITTRAD som ni förstår.

Hurra, Sverige - Storbritannien 41-19

Ja...det handlade väl inte direkt OM Sverige skulle vinna utan bara med hur mycket. Men det var roligt att se, även om det aldrig var spännande. Men britterna var glada ändå och publiken fantastisk. Där har Balkanländerna ett och annat att lära.

Funderar nu på om jag ska se matchen mellan Serbien och Kroatien också bara för att. Känner mig dock lite SLETEN, inte på grund av OS-tittande utan för att jag har haft det tvivelaktiga nöjet att stiga upp klockan 03.30 två dagar i rad. För att arbeta, ska väl kanske tilläggas. Jaja, det är väl smällar man får ta.

SIlver-Sara

Men alltså, DJÄVLAR VAD NÄRA att det blev svenskt guld i individuell fälttävlan. Satt andlös och kved för varje hinder när Sara Algotsson hoppade. Man visste: Felfritt = guld. Ett nedslag = silver. Två nedslag = brons. Och det gick som en dans OCH SÅ REV HON SISTA HINDRET. Och det var inte ens någon rejäl rivning, utan bommen låg kvar och gled sedan av hållarna nästan i slow motion. Fyfan vad bittert även om det förstås är svinbra att ta silvermedalj i ett OS.

Nu väntar herrarnas handboll, Sverige mot Storbritannien. Det ska man ju inte ens behöva vara nervös för. Även om allting kan hända i handboll så kan det nog inte det mot en ickehandbollsnation. Men man vet ju aldrig förstås.

Fälttävlan

Nu är det OS i fälttävlan på tv. Terrängmomentet, ska väl kanske tilläggas, som är det roligaste eftersom fälttävlan är lite som femkamp där man måste vara rätt så bra på allting, men de där riktigt vassaste prestationerna i hoppning och dressyr uteblir av förklarliga skäl.

Vissa sporter gör sig bättre på tv än live, och fälttävlan är en av dom. På riktigt är det svintråkigt att titta på fälttävlan. Här i närheten finns flera klubbar som arrangerar åtminstone tvåstjärniga fälttävlanstävlingar flera gånger per år, men jag skulle aldrig få för mig att åka och titta, been there done that. Man får positionera sig vid ett hinder ute i bushen och vänta. Efter tio evighetslånga minuter kommer en häst galopperande, hoppar över hindret och försvinner utom synhåll. Så går det tio minuter till innan det händer något nästa gång. Man har ingen aning om ifall ekipaget som kommer ligger bra eller dåligt till i resultatlistan eftersom man inte har sett den tidigare delen av hinderbanan och inte kommer att se resten heller. Och eftersom man står långt ute i tjottahejti så finns det ingen speakerröst i världen som når dit ut. Det gäller att beväpna sig med tålamod, roligt sällskap och en stadig kaffekorg.

Men fälttävlans-tv är skoj. Här snålas det minsann inte på resurserna utan det finns hur många kameror och vinklar som helst. Dessutom går det ju jättebra för Sara Algotsson just punkt nu, och det gör ju inte saken sämre precis. Heja blågult!

HURRA, Sverige - Tunisien 28-21

Aaaaaahhh...äntligen, kan man nu utbrista efter seger i inledningsmatchen i herrarnas handboll i OS. Tyvärr gick det ju inte lika bra för damerna, som förlorade mot Danmark igår, men Staffans och Olas boys visade var skåpet skulle stå. Så ska det se ut. På tisdag väntar match mot Storbritannien, som inte finns i handbollssammanhang överhuvudtaget om det inte vore för att värdnationen får ha med ett lag. Så det ska väl inte kicka igång någon adrenalinproduktion att tala om. Förhoppningsvis, ska jag kanske tillägga, för i handboll kan ju allting hända.

Nu: tömma bilen på all gratis ved som har legat där sen i fredags och liksom bidat sin tid. Ingen rast, bara ro, som galärslaven sa.

Huvudvärk och fransk film

Nu är det åska i luften och här sitter jag med en värstinghuvudvärk och ångrar lite att jag tog ett glas rött till maten. Kollar lite på någon fransk film om som utspelar sig på ett fängelse där huvudrollsinnehavaren påminner lite om fotbollsspelaren Zinedine Zidane. Inte för att jag brukar ha mycket till övers för fransk film i allmänhet eller fängelsekunder i synnerhet, men alltså...Zinedine Zidane. Mmm. Tycker fortfarande att han avslutade sin fotbollskarriär med stil när han skallade han den där dryga italienaren Materazzi och sedan vägrade be om ursäkt till någon annan än de barn och ungdomar som såg matchen. Det kallar jag en snygg sorti.

Plankan

Idag skulle det bli regn och åska, och tidigt i morse kom det en liten skur. När vi sedan masade oss upp sken solen. Det har den för övrigt gjort precis hela dagen, plus att det har varit äckligt kvavt. Gick ut på taxpromenad, men det var nästan att betrakta som djurplågeri. Satt sedan några timmar i skuggan och läste Pythians anvisningar, som är den tredje och förhoppningsvis avslutande delen som inleddes med Kråkflickan och Hungerelden. Alltså, de är ruskigt bra, men det börjar bli lite VÄL många karaktärer och mordoffer att hålla reda på, och när man inte ens vet om det är riktiga människor eller om det är någon av alla multipla personlighetstyper som en av huvudpersonerna har i sitt privata persongalleri så blir det lite jobbigt i längden. Men bra.

Så idag har det inte blivit många knop gjorda. Hoppas att det inte är lika varmt i London som här nu när OS har börjat och allt.  Sitter nu och har ett öga på damernas handboll, Sverige mot Danmark. SPÄNNANDE. Grubbström är bra i målet, men det är många tekniska fel i anfallet och Therese Islas Helgesson har precis burits ut på bår.

Efter matchen ska vi fortsätta på glidarlinjen och köpa pizza eller nåt från pizzerian här på gatan. Vi var ju ute och åt på ett annat ställe här i byn igår som har ny ägare och som det har skrivits en del om i lokalpressen på senare tid, men det var en förfärlig upplevelse. Eller åtminstone en rejäl besvikelse. Vi beställde planka, och in kom en planka som förvisso såg helt delikat ut. Men skenet bedrog. Potatismoset var helt smaklöst, och dessutom torrt på ytan och innehöll något som i bästa fall var klumpar av halvrå potatis. Köttet var lite senigt och verkade inte heller ha varit i närheten av vare sig salt- eller pepparkar och saknade dessutom varje form av stekyta. Det enda som smakade något var såsen, som dessvärre var generöst applicerad över hela alltet. På vår lokala pizzeria Sankta Klara kan man också beställa planka, och den är svingod. Plus att man får såsen i en liten bytta så man själv kan få bestämma hur mycket man vill ha och var man vill att den ska ligga.
Näe, gårdagens middag var verkligen en besvikelse. Dessutom såg han som tog upp beställningar och tog betalt ut som en blandning mellan Norman Bates och Joker i Rederiet, och det var ju inte direkt en stämningshöjare heller. I fortsättningen ska vi BARA gynna Sankta Klara på det lokala planet. Som ikväll alltså. Hear my voice.