Me, Smith and Wesson

Jag råkade hamna på Svenska Jägareförbundets hemsida, och där kunde man testa sina teoretiska kunskaper inför en eventuellt stundande jägarexamen. Det känns inte jätteaktuellt i mitt fall, men man vet ju aldrig vad ödet kan ha i beredskap, så jag satte mig och besvarade frågorna för att se min jägarpotential.

Många av frågorna löd ungefär så här:
Du är bjuden på vaktjakt på råbock den 20 augusti. Vilket av följande alternativ anger "minimikrav" för ditt val av vapen och ammunition?
a. Kulgevär och ammunition klass 1 och helmantlad kula
b. Hagelgevär och hagelammunition minst US nr 3
c. Kulgevär och ammunition i klass 2 och expanderande kula
d. Kulgevär och ammunition i klass 3 och expanderande kula

Jag kan ingenting, och nu menar jag verkligen ingenting, om vapen. Jag hade ett luftgevär när jag var liten eftersom det inte var farligt på 70-talet, men eftersom jag inte gjort traditionell militärtjänst så uppgår min samlade vapenerfarenhet till ett par personalaktiviteter med jobbet. En gång sköt vi med salongsgevär på skjutbana, och en annan gång sköt vi på lerduvor, av vilka de flesta överlevde när jag höll i vapnet. 

Det har aldrig hänt att Clint Eastwood har ringt och bönat att jag ska ta över efter honom. Ändå hade jag 50 % rätt på det teoretiska jägarexamensprovet, fastän jag chansade blint på rätt många, för att inte säga de flesta, frågorna. Om det är så himla lätt att klara provet är det inte utan att man blir lite nervös för vad det är för typer som går lösa i skog och mark med skarpladdade vapen. 

Fast nu har jag lärt mig att det korrekta sättet för jägare som möter folk under jakten är att göra "patron ur" och gärna ta sig tid att hälsa och berätta lite om vad man jagar. Ett trevligt bemötande uppskattas alltid! stod det så pedagogiskt. 
Jag känner att jag nog skulle kunna klara åtminstone den biten. Det känns nästan som att jag har min jägarexamen som i en liten ask. Kungen kommer snart att höra av sig och fråga om jag vill hänga med till fjälls och jaga ripa. Ja, Ers Majestät, ska jag då svara och samtidigt upplyser jag om att det är lämpligt att använda blyhagel av storleken US Nr 6-7. 

Jag har så gott som flyttat in på Drottningholms slott nu. Eller?

Familj Vanilj vill fira julen snäll och söt

Snart är det jul och enligt Linda Skugges rigorösa julplaneringskalender är det viktigt att städsla en tomte i god tid. Nu är ju mina barn stora, men jag har syskonbarn som är i tomteåldern och som därför kräver denna typ av underhållning.

När jag och mina syskon var små var det pappa som skulle "ut och lägga på ved", vilket var ett jättelistigt påhitt eftersom vår dåvarande antika vedpanna inte hade någon ackumulatortank. Hade han sagt att han skulle köpa en tidning hade vi antagligen skrattat ihjäl oss eftersom a) det är 9 km till macken och b) den är stängd på julafton. 

Nuförtiden är barn så upplysta att de inte går på vad precis som helst. Min pappa blev till exempel avslöjad* för flera år sedan då delar av utstyrseln saknades och han i en hast tvingades sno ihop tomterocken med vad som fanns till hands och ett av de skarpsinta barnbarnen upplyste om att "den riktiga tomten har inte en skarvsladd som skärp". Vi försökte släta över det med att "tomten har i alla fall inga kontaktproblem", men den intelligenta humorn gick barnen förbi. 

Fast nu kan man tydligen boka en proffs-tomte på Tomtejouren. På deras hemsida läser jag om hur det går till: 
Tomten ringer dig strax innan besöket och då kommer ni överens om plats för att lämna över julklapparna. Vid bokning kan du ta upp eventuella önskemål, t ex att tomten ska gå genom verandan, eller att tomten påminner barnen om att städa bättre efter sig. Tomten fyller besöket med julklappsutdelning med allt vad det innebär. När klapparna är slut rundar tomten av besöket.

Det här sätter ju igång fantasin en aning. Till exempel det där med att "gå genom verandan", vem önskar se självaste tomtefar braka genom altangolvet och förblöda spetsad på halvmurket virke och rostig spik?  Och det där påpekandet att "tomten rundar av besöket", kan det vara så att någon ensam udda existens har tvingat tomten att stanna kvar och lyssna på evighetshögläsning av Den unge Werthers lidanden på originalspråk en hel julaftonskväll, och tomten har kanske inte ens timlön utan får betalt per uppdrag och nu brinner hela förtjänsten inne.

Dessutom undrar jag lite över formuleringen "julklappsutdelning med allt vad det innebär". Ja, vad innebär det mer än att dela ut julklappar? Jag har ingen aning. Kanske ska jag maila Tomtejouren och fråga. Eller skriva något i deras gästbok. Det innehöll bara ett enda inlägg, skrivet av Tomten den 17 december 2006, och löd God Jul önskar jag er alla. 
Det såg så sorgset och ensamt ut. Kanske har tomten kontaktproblem trots allt?

* Numera har tomteuppdraget lagts ut på entreprenad till en av medlemmarna i Hultrums Jaktvårdsförening. Säg inte det till någon för det är meningen att det ska vara HEMLIGT. 

Om hon vill sköta en skjuten soldat, låt dina sår alltid sava

En sak som ofta slår mig när jag läser kontaktannonser, chattar eller när jag slumpar omkring på dejting-sajten eller på communities som folk har missuppfattat syftet med, är att många män skriver att de "söker en [valfria adjektiv] tjej/kvinna".

Vad är skillnaden mellan att vara tjej och att vara kvinna? Frågar man dessa män om deras åsikt i frågan så blir de väldigt svävande på målet och vet inte riktigt om det finns någon skillnad. Ålder, säger någon enstaka lite vagt, men oftast har de ingen egentlig uppfattning. Och då kan man ju fråga sig varför de inte reflekterar över vad de skriver, men det är ju en annan fråga. 

Jag har däremot aldrig sett någon kvinna efterlysa en kille/man, vilket i och för sig inte behöver bevisa någonting anmärkningsvärt, som att kvinnor insett att det inte finns några nyanser hos det motsatta könet. Jag har till exempel aldrig sett en mongolpiplärka heller och det betyder ju inte att de inte finns, bara att jag aldrig har varit på rätt plats vid rätt tillfälle.

Men hur som helst. Om det inte finns någon skillnad så är det väl tillräckligt att skriva antingen det ena eller det andra ordet. Om det handlar om att man vill visa att man kan synonymer så borde man ju dessutom kunna hosta upp fler än två, tycker man.  
Och om man anser att det finns en skillnad så bör det väl rimligtvis vara så att man föredrar det ena framför det andra, eller ska man tolka det som att personerna som söker tjejer/kvinnor inte är så nogräknade utan kan tänka sig att hålla tillgodo med ungefär vad som helst som inte har penis?

Upplys mig gärna, ty jag vandrar i mörker.

Guldet blev till sand

Livsandarna återvänder. När jag hade varit i affären och införskaffat rekvisita för att ligga i soffan och tycka synd om mig själv hela långa dagen så kände jag att det nog inte var så synd om mig längre. Dock är denna dag vikt för självömkan, så jag ska strax börja med det igen.

Min vandring genom Ica Kvantums lokaler var en studie i törst. Det är höjden av hillbilly att ifrågasätta varför man kan vara törstig när man drack så mycket dagen före dagen efter, när man istället borde tänka mer på Henles slinga och funktioner kring reglering av antidiuretiskt hormon och sånt där.  

Jag kände mig nästan som Robert och Arvid i Nybyggarna, när de var vilse i öknen. Så stor var min törst och så ändlös kändes vandringen inne på Ica Kvantum. Det var ytterst nära att jag ryckte till mig en flaska miljöfientligt vatten och halsade den på stående fot, men så tänkte jag på hur det gick för Arvid när han gjorde såna där ogenomtänkta handlingar under törstens inverkan och besinnade mig och led tappert under hela hemvägen (800 meter). 

Jag är i det närmaste att betrakta som en hjälte nu.  

Så går beslutsamhetens friska hy i eftertankens kranka blekhet över

Vuxenpoäng: Att inse att man är så packad att man nog inte ska dricka mer alkohol, utan man ger bort sin drinkbiljett och ber om ett glas vatten.

Inte vuxenpoäng: Att glömma bort ovanstående insikt och börja halsa ur vinflaskor från andras bord.

Jag ska aldrig dricka mer. Åtminstone inte idag.

We were young and restless

Ihhh. Jag har varit på julbord. Christian the evil guy bjöd på enorma mängder sprit på förfesten. Jag och min chef diskuterade boken "Vi som aldrig sa hora" av Ronnie Sandahl, en bok som jag verkligen hatar varje mening i, och som han höjde till skyarna, vilket inte bådar gott inför lönesamtalet. Dessutom, och detta är det VÄRSTA AV ALLT, lovade vi varandra att cykla Vättern runt i sommar. Vi tog i hand på det. Länge. Över bardisken, medan vi drack stora klunkar sprit. Ytterst förtroligt. Sedan svävade han iväg i en taxi, tror jag, och Linda och jag rockade loss till Summer of 69, och sedan bör det ha kommit en taxi och hämtat oss också, fan vet vad som hände men nu är jag här.

Jag vill inte vara med i morgon bitti.

Julfest here I come

Ofta läser man små pigga artiklar om att det är så viktigt med lukten när man väljer partner, och hur den påverkar en omedvetet. Det handlar förstås om feromoner, doftämnen som har till uppgift att locka till sig en partner så man kan fortplanta sig. Mycket basalt, men säkert viktigare än man tror. Jag har en teori om detta som jag inte hinner sammanfatta nu, men jag ska ta det vid tillfälle och då jävlar om jag inte får Nobelpriset i medicin. Minst.

Nu har jag piffat till mig inför kvällens julfest och hängt på mig lite blingbling. Närmare bestämt ett halsband jag ärvt av min mormor. Det är fint, men har en svag doft av 93-åring som jag inte tror kommer att hjälpa mig att få ragg ikväll. Men man vet ju aldrig. Pervon finns det ju gott om.