261104

På allmän (eller i alla fall EN) begäran kommer här fler detaljer kring mitt möte med very very posh people i torsdags. Jag är ju generellt otroligt dålig på det här med mingel och kallprat, jag har absolut inga problem med att slänga ur mig valfri isbrytare för att veva igång ett samtal om jag så inte känner en kotte, men tycker det är betydligt svårare att sedan hålla det igång, särskilt när samtalet ska vara In English, jag är väl medelbra på det skulle jag säga. Kan ju givetvis göra mig förstådd, men tycker mitt ordförråd är ganska magert. Nu var det liksom uppstyrt via en agenda vad man skulle prata med varandra om så det gick väl ändå ganska bra om jag får säga det själv. Höll mig förvisso mest till Projektledaren och hon skötte det mesta av snacket och jag stod mest bredvid och hejade på med långa serier av orubbliga nickar när viktiga saker poängterades. För att inte framstå som fullskalig mutist så fick jag för syns skull ställa lite frågor som jag egentligen inte var intresserad av att veta svaret på, för det är tydligen så man gör, och berömma arrangemanget, kontoret, utsikten, KONGENS HAVE, whatever, för det gillar väl folk ändå att höra tänker jag. På det fria minglet hamnade jag med ägarfolket och då passade jag på att brista ut i tacksamheter över inbjudan samt lovprisa själva arrangemanget som SO interesting and inspiring, man vet ju aldrig om det någon gång kan komma till pass att de eventuellt minns svensken som i alla fall artig och belevad, om än i casual wear från Sellpy. 

Det serverades kaffe i finporslin med fat och från silvertermosar, det var såklart inte äkta silver men de var så tunga att jag trodde jag lyfte en full när den i själva verket var helt tom, den kom i alla fall inte från Rustas eller Biltemas sortiment. Fick/snodde också en penna med ägarnas logga på, den var också tung som bly och signalerade att här kostades det på om det så bara gällde en bläckpenna. Vi fick nån avancerad sallad från något fancy ställe jag aldrig hört talas om men hörde en som talade om det som ett ställe värt att lägga på minnet (vilket jag dessvärre uppenbarligen inte gjorde), till lunch, det är väl sånt som de rika äter för att hålla sig smala och eleganta kantänka, plus oerhört avancerade kakor, eller om det var att räkna som små bakelser, till eftermiddagskaffet när det kanske inte var så noga med kalorierna längre. 

Spännande inblick i en främmande värld! Har väl aldrig varit så glad som när jag nästa dag trädde på mig mina narkotikajeans, en urtvättad farfarströja och mina vanliga barfotaskor och lufsade ut i skog och mark som en annan Kaspar Hauser. 

Igår kom jag till jobbet och har nu alltså bara tre kollegor på plats, PC, TG och en till jobbade sin sista dag som i fredags. PC hade i alla fall rensat sitt kontor, men TG hade bara lämnat allt, inklusive smutsiga arbetskläder och -skor som spred en diffus lukt av gammal svett. Det såg ut som att han bara var och hämtade en kopp kaffe och skulle komma tillbaks vilken sekund som helst, det kanske är vad han hoppas på? 

Plöjde igenom en veckas olästa mail, hade möten, tog hand om folk som kom och skulle ta markprover inför försäljningen av fastigheten, åt lunch och vips så var den dagen över.  Åkte hem, gick ut med hundarna, tränade yinyoga, åt kvällsmat och sen var det dags att åka till stallet. Idag ska jag inte göra något annat än att handla och träna efter jobbet, alltså jag ska inte iväg någonstans. Imorgon är det eventuellt bio med Club ROMIF, vi har kommit lite ur fas med det här "sista torsdagen i månaden" och  det här är oktobertorsdagen. Nu är vi väldigt sugna på att se Jävla karlar men den har inte premiär förrän på fredag så vi får ta en diskussion kring hur vi gör där.