Semester dag 12

Idag fick jag ont i ett knä, bara sådär hux flux från ingenstans och utan att jag gjort något särskilt utan pang bara så gjorde det ont i högerknät. Oh the joy of artros, eller vad det nu kan vara. Säkert bara för att jag häromdagen tänkte tanken att det för närvarande känns så otroligt BRA i knäna, visst är det stelt och visst är det vissa rörelser som är lite utmanande, det får man kanske bara tugga i sig men på det stora hela funkar det ju. Men det var väl att jinxa dårå. Blää. Har smort med Voltaren och tagit på mitt Back on track-knäskydd samt tagit Alvedon och Ipren, så kanske en god natts sömn på det kan göra susen. Hoppas kan man ju åtminstone alltid. Det gör inte så ont när jag går, men när jag böjer det (och det är väl lite syftet med att ha ett knä) samt när jag suttit/legat en stund och stelnat till. Röven! 

Idag var det fixar/röjarkväll i stallet och vi var faktiskt ett rätt stort gäng som drog fram som en armé genom beteshagarna och rensade bort stånds i mängder. Sen grillade vi korv och kände oss allmänt nöjda med vår insats. 

Det var väl dagens händelse, annars har jag som vanligt gått långpromenad och tränat. Då, i förmiddags, kändes allt som vanligt med knät, det var senare på dagen som det började eländas och jag märke det när jag skulle resa mig ur soffan där jag legat i godan ro och läst en bok. Får väl se hur det känns imorgon och utgå från det.  

Nu har jag gått och lagt mig i Flickrummet direkt, utan att ens försöka mig på att lägga mig i sovrummet först för det gjorde min man och han somnade innan jag ens hade borstat tänderna. Och snarkar så det dånar. Och att försöka somna i det sågverket stressar av någon anledning upp mig så jag har svårt att komma ner i varv när jag väl flytt fältet. Lika bra att kapitulera direkt. Tyvärr är jag aningens för mätt efter kvällens korvgrillning, hatar att gå och lägga mig och känna mig som en gödd julgris, då somnar jag hellre hungrig.