Har läst Bara ett barn av Malin Persson Giolito. Har tidigare läst Störst av allt och tyckte den var riktigt bra, och den här var också riktigt bra. Berättelsen handlar om sjuåriga Alex som har problem både i skolan och hemma, han omhändertas och placeras i familjehem men i samband med att han träffar sin mamma en helg så hittas hans pappa död och det är Alex som håller i mordvapnet...Advokaten Sophia Weber ska företräda honom, polisen Adam Sahla ska utreda omständigheterna kring brottet och så får man följa lite andra personer runt Alex. Det är en tragisk berättelse som är svår att lägga ifrån sig och språket är riktigt bra. Däremot stör jag mig på när människor som uppenbarligen inte kan någonting om hästar ska skriva om hästar (exempel: alla vet ju att en häst som sover normalt sett inte har frambenet lyft såvida den inte är halt och då skulle den inte ha blivit riden (som denna blev). Att vila på ena bakbenet är däremot helt normalt, men frambenet: FELFELFEL). Sedan irriterar jag mig rätt mycket på dynamiken mellan Sophia och Adam, det där med att två människor först irriterar ihjäl sig på allt hos varandra och sedan vill de plötsligt ligga? Ej realistiskt. Och man får läsa sida upp och sida ner om Sophias ensamhet, sedan dyker det med ens upp någon överklassbög med en gigantiskt och excentrisk umgängeskrets och föräldrar som nästintill verkar se henne som sin egen dotter och tjo vad det var livat i holken helt plötsligt? Ej heller så realistiskt om ni frågar mig. Även lite synd att man inte får lära känna Alex och Linda lite bättre. Men i övrigt: LÄS. Den här boken får fyra advokatsamfund av fem möjliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar