Post storm

Stormen Simone (nu har äntligen massmedia bestämt sig och då får den väl heta så för att folk ska fatta vad man menar, men jag gillade stormen JUDAS bättre, namnet alltså) kom och gick och bortsett från 12 timmars strömavbrott och lite nedblåsta grenar från tallarna som står i backen i gränsen upp mot Körsbärsdalen blev vi inte speciellt hårt drabbade. Huset hann aldrig bli speciellt utkylt, pannan startade om sig själv när strömmen kom tillbaks (det är kanske så det ska vara, men vår gamla hade NEVER EVER gjort det utan istället genererat en massa panikartat meckande och svärande) och det jobbigaste jag fick göra när jag kom hem var typ att ställa om klockan på mikron. Vi hann precis kitta om kaminen innan strömmen gick och nu hade kittet härdat och jag tände en brasa, inte så mycket för att det behövdes utan mer för att det var tekniskt möjligt nu när kaminen inte längre låg nedmonterad i atomer, och det rök inte längre in. GÖTT. Ja, det var väl ungefär allt vad spännande som har hänt i mitt liv sen sist.