Nyligen såg vi filmen The River från 1984. Eller det var nog snarare så att jag tvingade min pojkvän att se den tillsammans med mig. Den ingår i en kategori filmer som jag och Kiki på 80-talet döpte till Majsen Dör-filmer. Det är fantastiska filmer det, enligt oss i alla fall. Det är misär, missväxt, översvämningar, torka och allmänt elände, filtrerat genom något slags Hollywoodglamourfilter så att alla ändå är goda och glada innerst inne. Underbart.
(((SPOILER-VARNING)))
Ja, det är Sissy Spacek och Mel Gibson, de är ett ungt och strävsamt lantbrukarpar som bor på en gård som ligger i ett område som blir översvämmat stup i kvarten. De arbetar hårt och har stora lån och kärv ekonomi, men tindrar ändå nyförälskat mot varandra och har två helt onaturligt väluppfostrade och glada barn. Och så regnar det och floden blir översvämmad och de kan inte så någon majs och en annan bonde i trakten vill köpa all mark och bygga en damm och ett kraftverk så att han ska kunna leda vatten till sina marker. Den här andra bonden är ett ex till Sissy Spacek, varför Mel Gibson inte kan fördra honom fastän han är helt übertrevlig.
Det är kärva tider, många är arbetslösa, många får gå från gård och grund men det vägrar Mel Gibson för det är hans släkts marker. Men så får de inget lån på banken så han måste åka iväg och arbeta på ett stålverk där det är strejk, han blir strejkbrytare och svartfot och mår dåligt. Och Sissy Spacek går därhemma på gården och strävar på med ett soligt leende. Till och med när hon råkar ut för en olycka och ligger fastklämd under en maskin är hon tålig och tapper och rådig. Och sedan tar strejken slut och Mel Gibson kommer hem igen och så blir det jordens regn och floden blir översvämmad IGEN och de måste ut och bygga fördämningar, men då kommer Sissy Spaceks ex och har betalt en massa arbetslösa för att riva fördämningen och så blir det världens psykologiska kraftmätning som Mel Gibson vinner och han får med sig alla de arbetslösa att bygga upp fördämningen igen och de ställer till och med dit exets flådiga jeep och MORALEN HAR SEGRAT ÖVER KAPITALET.
Det är så vackert att man vill brista ut i sång. Det är så tillrättalagt och förutsägbart att man kan gråta, men jag ÄLSKAR den här filmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar