Har läst Födelsedagen av Sofie Sarenbrandt och Carina Bergfeldt. Detta är handlingen:
Sången tystnar tvärt när dörren till födelsedagsbarnets rum öppnas. Sängen är tom och fönstret står på glänt. Polisen kallas till huset och en sökinsats påbörjas. Stämningen mellan exfrun, pappan och styvmamman eskalerar. Alla tre har något att vinna på att röja sjuåriga Samuel ur vägen. Och det visar sig snabbt att deras historier inte går ihop. Vad har egentligen hänt pojken?
Jag har ju läst alla Sofie Sarenbrands böcker om Emma Sköld och tycker de är okej/bra men också att man är rätt trött på Emma Skölds förträfflighet. Har inte läst något av Carina Bergfeldt tidigare, har påbörjat Fadersmord som e-bok ett par gånger och tyckt att ja, det här kanske kan vara något, men sen har den ändå varit så lätt att lägga ifrån sig att lånetiden hann gå ut utan att jag ens tänkte på det. Hur som helst: tyckte det här var en rätt okej bok. Det var bra tempo och många perspektiv som skildrades och en hyfsad grundberättelse. Fast sen var kanske persongalleriet lite VÄL grovt tillyxat och det där greppet som jag har lärt mig heter "kursiv mördare" känns ju väldigt gjort. Plus att allt var lite VÄL tillrättalagt så att man skulle tro att det var X och sen visade det sig vara Y men typ alla hade ju "en mörk hemlighet" i bagaget som pytsades ut lite här och där utan att nödvändigtvis följas upp. Störde mig också på beskrivningen att en i Missing People trampade i en hög hjortbajs och var tvungen att skrapa av det mot ett träd. Jag vistas i princip dagligen i skogar där det finns stora bestånd av dovhjort och jag har ALDRIG sett "en hög" med hjortbajs utan det man hittar är torra kulor som man utan vidare kan trampa på utan att de fastnar någonstans. Men visst, Sofie och/eller Carina kanske har träffat på en hjort med turistdiarré eller nåt, VAD VET JAG? Den här boken får tre arkitektritade hus av fem möjliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar