fredag 9 december 2022

Till stallet istället, v 49 2022, pt 2

På torsdagarna brukar Köttbullen gå på barnlektion innan min dressyrlektion. Barnlektionerna är i ett litet ridhus och de har lite andra tider än i det stora ridhuset, så den lektionen slutar 17.30 tror jag. Vi börjar 17.45 och jag brukar försöka vara i stallet ungefär 17.15, och om Köttbullen går lektion så får jag stå i ponnystallet och hänga bland de barn som ska rida i gruppen efter. Igår var jag dock sen, för det tog tusen år att skrapa rutor och sen skulle jag bara lite snabbt till bibblan för att lämna en bok och hämta en. Bibblan stänger 17.00 och jag kom dit 17.02 så av den planen blev det intet förutom att jag fick slänga in boken i bokinkastet. Vroomade sedan iväg till stan och var väl framme cirka 17.30. Galopperade in i ponnystallet, såg att Köttbullens box var tom och tänkte att jaha, då var jag kanske inte så sen? Sen noterade jag att det var vääääldigt lugnt i ponnystallet, det brukar vara fullt av barn (och föräldrar) som fixar i ordning. Kikade in i det lilla ridhuset men såg bara en massa russ som stod uppställda på medellinjen och väntade på att alla skulle bli klara. Kikade in i stora ridhuset men där var det bara några privatryttare. Var var Köttbullen? Kikade in i lilla ridhuset igen, och då såg jag henne (hon hade hamnat i en död vinkel när jag första gången kastade en blick in där). Nu var klockan sådär 17.40 så jag galopperade in i storhäststallet och fick tag på min ridlärare och förklarade att min ponny blivit stulen och hon in i det lilla ridhuset och började ifrågasätta (fast inte otrevligt), och ingen fattade riktigt vad som hade hänt men det hade väl blivit någon miss i kommunikationen helt enkelt. Inte ens jag skulle kunna med att kräva att ett litet barn som precis suttit upp och skulle börja sin lektion skulle sitta av igen, även om man har lite förtur till "sin" häst om man går i specialgrupp, så jag och ridläraren började sondera terrängen. Det visade sig att ponnyn Gossen var tillgänglig. Gossen är en C-ponny, irländsk import som varit på ridskolan i ett par år. En ridkompis sa häromveckan att hon tyckte han varit "jättetrevlig i början, men nu har han blivit så himla slö". Slö eller ej, nu blev han i alla fall sadlad och tränsad i expressfart och insläpad i ridhuset för ett dressyrpass. Det gick så fort att jag inte ens hann börja oja mig över att det var en ny häst. Tyckte han var trevlig, väldigt mjuk och fin att sitta på, men man fick ju såklart jobba som ett djävla djur för att komma in under skalet av Trött Lektionsponny™, så slö var nog ett rätt så rättvist omdöme. 

Vi jobbade mycket med övergångar, halt och ryggning. Ryggning tyckte Gossen var sådär, det har han säkert inte behövt göra sen han kom till ridskolan. Vet inte vad det är med ryggning men det verkar ha rationaliserats bort ur lektionsinnehållet. Förr var det något man jämt gjorde på lektion tycker jag, typ att ridläraren kommenderade halt och ryggning fyra steg (som nog aldrig blev exakt fyra, men men), men det gör man ju aldrig nuförtiden, i alla fall inte på vår ridskola. Så det gick ju sådär, men det kan man ju förstå. Men sen red vi förvänd galopp och det gick som en dans, till och med att rida på en halv volt. Vad som gick mindre bra var detta: Häxan och en till som jag har döpt till Skrattet (jag vet inte vad hon heter men hon ger upp små halvhysteriska skratt hela tiden, till synes helt utan anledning), hon började för några gånger sen men eftersom Köttbullen står i ett annat stall så är jag ju aldrig med i för- och eftersnacket så jag har inte så mycket koll. Hon rider Trotjänaren, och nu ska jag väl inte döma någon SÅ för jag är ju ingen superstjärna själv, men hon får i alla fall inte fram honom ordentligt och fastän vi inte alls är många i den här gruppen så lyckas hon alltid vara i vägen. Om man till exempel galopperar på en volt och ens häst bryter av till trav så kan man väl vända innanför voltspåret medan man fattar ny galopp, men det gör inte hon utan hon bara skrattar och står där hon står. Igår var det liksom inte ens att hon travade utan verkligen stannade på voltspåret när hon inte kunde hålla igång galoppen. Och Häxan har tydligen någon form av krämpa, för hon måste stanna och pausa ibland, säger inget om det men man kan väl ställa sig på medellinjen och inte 1 centimeter innanför spåret, kan man ju tycka. 

Aja, det är väl sånt man får leva med. Hur som helst: Nöjd med gårdagen och fint att ha en reservponny om nu Köttbullen skulle bli dubbelbokad fler gånger. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar